Forskning

På denna sida samlar vi forskning som görs på Högskolan i Borås samt forskning som vi stött på under våra studiebesök på andra högskolor och universitet.

Forskningsartiklar

Marcus Samuelsson är verksam vid Linköpings Universitet och har i denna artikel skrivit om sin forskning kring Teachlive.

Anita Norlund är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och har i denna artikel skrivit om huruvida virtuella lärmiljöer skapar ett mervärde i undervisningen för skolelever.

Föreläsningar

Catarina Player-Koro - professor i pedagogiska arbete med inriktning digitalisering

Catarina Player- Koro hade installationsföreläsning vid Högskolan i Borås med den 11 april 2022 och föreläsningens rubrik var Tillbaka till framtiden - om förhoppningar, besvikelser och möjligheter med skolans digitalisering. Hennes öppningsfrågor var och det var även de som bevarades på föreläsningen.

  • Är teknik ett nytt fenomen?

  • Varför teknik i skolan?

  • Vad kan vi förvänta oss av tekniken?

Hon började med att berätta att redan på 70-talet gjordes satsningar på digital teknik i skolan. Oftast har insatserna gjorts utifrån av externa aktörer. Framtiden och morgondagen har varit framträdande i retoriken när det gäller satsningar inom digitalisering i skolan. Catarina har bland annat i sin forskning tittat på processen när ny teknik kommer och gör eller vill göra intåg i skolans värld. I sin forskning har hon sett ett mönster som upprepar sig varje gång ny teknik önskar göra inträde i skolans värld.

  1. hype - ny teknik kommer

  2. hope

  3. disappointment (studier som på olika sätt försöker förklara varför skolan och lärarna misslyckats). Notera att i denna fas ligger fokus inte på de digitala lärresurserna som har introducerats utan på lärarna och skolans organiation.

Vidare i sin installationsföreläsning tog hon upp hur skolan är en spegling av samhället samt att kommunaliseringen medförde att ett ökat inflytande av andra aktörer.

2012-2013 gjorde Catarina en studie på den kommunala satsningen på en dator till varje elev. I sin studie såg hon att det uppstod en digital ojämnlik då olika kommuner satsade olika mycket på detta område. Catarina följde under tre år en skola. Det fanns höga förhoppningar när en till en-infördes bland lärarna. Lärarna var positiva och använde tekniken mycket under skoldagen, men att enheterna användes främt till textproduktion, kommunikation och informationssökning. Undervisning organiserades enligt traditionella mönster och förändrades inte nämvärt med den nya tekniken. Hon är kritisk till att implementeringen av datorer och fortbildning skedde av IT-konsulter från den privata sektorn. I sin studie kom hon fram till att duktig lärare påverkar och att det är läraren som är helt avgörande för att det ska ge goda resultat.

Under åren 2015-2019 blev Catarina blev mer intresserad av vilka krafter som styr digitaliseringen av skolan och började mer titta på förändrad politisk styrning av skolan - decentralisering, privatisering och marknadisering. Vilka har intresse i skolans digitalisering? Hur olika aktörer når ut med sina idéer till lärare och andra aktörer? Vilka budskap når ut? Vilken roll spelar politiken? Vem beslutar vilka som ska komma och prata på utbildningsmässor, såsom Framtidens lärande och SETT, med fokus på digitalisering? Vilka betalar för att deltaga? Vilka effekter får nätverken av aktörer för lärares förståelse av digitalisering? Hur styrning av skolan sker genom olika nätverk av olika aktörer? Vilka konsekvenser får detta för lärare? Vilka konsekvenser får detta för lärares förståelse av digital teknik? Digital teknik presenteras ofta som en enkel lösning på komplexa utbildningsfrågor och det är svårt att veta vem som är bärare av budskapet. Vilken vetenskaplig grund ligger till grund för digitaliseringen av skolan?

Gustaf Juell-Skielse - professor i AI

Denna text kommer kompletteras

Anteckningar är från hans installationsföreläsning som ägde rum den 20 april 2022 vid Högskolan i Borås. Gustaf jobbade tidigare som IT-konsult innan han startade sin akademiska karriär vid Stockholms Universitet och KTH. Gustaf är mycket praktiknära i sin forskning. Han är intresserad av mellanrummet mellan datorer och människor exempelvis design av bra system, användbara digitala tjänster och effekter av krashade system.