Teoretiska perspektiv på lärande

Vilken betydelse har teoretiska perspektiv på lärande för valet av lärresurser?

När vi pratar om lärande ur olika teoretiska perspektiv kan det ibland låta som att det bara finns ett sätt som är rätt, men det viktiga är inte att välja ett sätt, utan att förstå vilka teorier som är viktiga med utgångspunkt i det lärande som ska ske. Även digitala lösningar kommer med en föreställning om hur lärande går till, ofta med sin grund i ett eller flera teoretiska perspektiv. Med förankring och förståelse för olika teoretiska perspektiv kan du lättare fatta kloka och medvetna beslut om de resurser du ska välja, med lärandet i fokus. Här går forskaren Anna Åkerfeldt (Fil dr i Didaktik) igenom några lärandeteorier som kan ses som centrala inom didaktisk och utbildningsvetenskaplig forskning och som har haft stor betydelse för hur skolan formats.

(Text kommer ersättas med korta filmer med Anna)

Sociokulturellt perspektiv

Vi lär framförallt i samspel med andra och omvärlden. Lärandet är en social process och språket är ett centralt redskap, genom att lära från andra som är kunnigare, skapas en proximal lärandezon, där vi genom stöttning kan få hjälp att klara saker som vi inte hade kunnat utföra på egen hand. Vygotskij är en central gestalt inom det Sociokulturella perspektivet.

Frågor att ställa till lärresursen:

• Finns möjlighet att samarbeta med andra?
• Vilka möjligheter finns att arbeta med språket för lärande i talad eller skriven form?

Designorienterat multimodalt perspektiv

Det är viktigt att skapa nya, meningsfulla sammanhang där form och funktion hänger ihop. Innehållets budskap påverkas alltså av mediet (t.ex. film, bild, text) och tvärtom. Lärande sker som en bearbetning, och transformationen tar sig uttryck i olika kunskapsrepresentationer. Det är viktigt med innovation och att tänka utanför etablerade strukturer.

Frågor att ställa till lärresursen:

• Är innehållet multimodalt? (Finns både text, film, bild, ljud)
• Uppmuntras olika typer av kunskapsrepresentationer - finns möjlighet att bearbeta innehållet på olika sätt?
• Är resursen så pass öppen i sin design att det går det att använda sin kreativitet för att hitta nya sätt att arbeta med resursen?

Behaviorism

Lärande handlar i första hand om att förändra ett beteende, och fokus ligger på att ändra förutsättningarna för att få en individ att uppvisa det beteende som anses gynnsamt för lärandet. Beteende kan till exempel påverkas genom positiv eller negativ förstärkning, och innehåll byggs upp i mindre delar/avsnitt där eleven får positiv respons/feedback utifrån hur väl de klarar de olika delarna som ingår i innehållet. Skinner är en av förgrundsgestalterna inom Behaviorismen.

Frågor att ställa till lärresursen:

• På vilket sätt uppmuntras ett visst beteende? (T.ex. svara på frågor, göra ett quiz eller lämna in en uppgift)
• Används t.ex. gamification som positiv förstärkning?

Konstruktivism

Fokus för lärprocessen är hur människans tänkande utvecklas i relation till omvärlden. Tänkande utvecklas när människor aktiveras, till exempel genom att lösa ett problem. Människan anses genomgå olika stadier i sin kognitiva utveckling, från det lilla barnets självcentrering till det äldre barnets förmåga att tänka abstrakt och logiskt. Innehåll anpassas därför utifrån barnets kognitiva utveckling. Piaget är en av förgrundsgestalterna.

Frågor att ställa till lärresursen:

• Hur ser progressionen i materialet ut?

Cognitive Load Theory

Hur våra kognitiva funktioner styr vår förmåga att processa information är avgörande för hur vi lär. För att kunna skapa goda lärsituationer eller undervisningsmaterial behöver vi förstå hur arbetsminnet och långtidsminnet fungerar och undvika mental överbelastning. Arbetsminnet hanterar ny information som behöver repeteras om det ska lagras i långtidsminnet. I långtidsminnet finns minnen som är automatiserade och mer komplexa.

Frågor att ställa till lärresursen:

• Hur introduceras ny information?
• I vilken mängd introduceras ny information?
• Finns möjlighet till repetition av ny information?