Digital undervisning

Det är lätt att tro att en digitalare undervisning automatiskt är helt digital, men så behöver det inte vara. Många lärare föredrar att arbeta med så kallad »Blended Learning«, som innebär att mer traditionella klassrumsmetoder blandas med digitala arbetssätt. Att använda digitala verktyg är alltså inget självändamål, utan de ska användas på ett sätt så att de stärker undervisningen och elevernas lärande.

Här följer en enkel struktur att utgå ifrån när du ska planera för digitala metoder och arbetssätt:

1. Kunskapsstatus - vad vet eleverna redan om ämnet?

Att bilda sig en uppfattning om vad eleverna redan kan inför ett arbetsområde är en nyckel för att fånga deras intresse från början. Dessutom sparar det tid, eftersom du i planeringen kan utgå utifrån deras tidigare förkunskaper. Kanske är du van att göra en gemensam tankekarta på tavlan för att se vad eleverna redan vet om ett arbetsområde? Prova att förflytta processen till ett digitalt verktyg för tankekartor. En anna variant är att förbereda ett quiz med de baskunskaper som du tycker att eleverna behöver inför arbetsområdet. Fördelarna med de digitala varianterna kan vara att det är enkelt att spara, dela och redigera i efterhand. Dessutom får du ofta automatiserade sammanställningar av elevernas resultat.

2. Inspiration - hur får du eleverna nyfikna och motiverade att lära mer?

Nu vet du vad eleverna redan kan, men hur ska du få dem nyfikna på att vilja lära sig ännu mer? Delar du med dig av din egen passion för ämnet, eller är det utanför klassrummets väggar (museum, naturen, företag)?

Eller så utforskar ni någon av alla de möjligheter som kommer med era digitala verktyg:

Skype eller Google hangout med med någon expert på ämnet
Digitalt Quest: Ett frågebatteri där eleverna ska söka efter ledtrådar på nätet?
Ett videoklipp från en influencer som är viktig för dina elever och kan väcka nyfikenhet?
Ett filmat experiment från Vimeo eller TedEd?
Handlingen i ett spel?

3. Förförståelse - hur skapar ni en gemensam kunskapsbas att bygga vidare från?

Läroboken (digital eller analog) eller en traditionell genomgång är ofta en bra bas att utgå ifrån när du bygger förförståelse tillsammans med eleverna, men du kan som komplement utforska digital informationshantering som ett sätt att gemensamt bygga förförståelse:

Samgoogla

Bestäm tillsammans vad ni ska söka på och jämför era resultat i en diskussion i klassen där resultatet diskuteras utifrån olika kriterier:

Algoritmer: Vilken betydelse har språk, geografisk plats och tidigare sökningar för de resultat vi får
Avsändare: Vem står bakom sidan?
Syfte och språk: Påverka, informera eller kanske underhålla?
Genre: Vilken textgenre representerar sidan?
Utseende: Hur påverkas vi av val av bilder, färger och rörligt innehåll på sidan?

Skapa en digital översikt tillsammans

Lägg in nyckelbegrepp, personer, händelser, geografiska områden eller data/statistik beroende på vad arbetsområdet handlar om.

4. Fördjupning - på vilket sätt kan eleverna enskilt eller i grupp fördjupa sina kunskaper i ämnet?

Fördjupningsfasen är kanske den fas där digitala verktyg och källor har störst potential. Ingen är längre begränsad av att »boken tar slut« eller av de kunskaper som läraren har när internet gör information tillgänglig överallt och för alla.

Men att få möjlighet att skapa något själv, och omsätta sin kunskap i handling i en digital produktion, är också ett sätt att ge eleverna möjlighet att fördjupa lärandet och visa ännu fler förmågor kopplade till lärprocessen.

Exempel:

• Film

• Podcast

• Digitala böcker

• Hemsidor

• Rollspel i sociala medier

• Programmera berättelser eller spel

Fördelar med att använda elevaktiva arbetssätt i fördjupningsfasen är att ditt val av metod kan ge eleverna möjlighet att träna på sociala förmågor som samarbete, kommunikation, ansvar och kreativitet. Riktiga mottagare av produktionen gör att eleverna får möjlighet att omsätta sådant de lärt sig i ett meningsfullt sammanhang.

5. Återkoppling - hur kan formativ återkoppling användas under hela processen för att stötta eleverna i deras lärande?

Det kan vara lätt att känna att digitala arbetssätt innebär minskad kontroll på vad eleverna gör eller lär sig på lektionerna, men det behöver inte vara så om du har goda strategier för att följa elevernas digitala lärprocess och ge dem återkoppling medan den pågår. Det är avgörande för att eleverna ska nå ett gott resultat.

Exempel:

Regelbundna muntliga avstämningar i grupper: Gör ett schema som sträcker sig över en period, du måste inte hinna alla samma lektion.

• Inspelade samtal: Eleverna reflekterar kring sitt arbete, du kan lyssna hemma i lugn och ro

• Arbete i molnbaserade digitala tjänster: Du som lärare kan följa elevernas arbete och ge formativa kommentarer.

• Digitala eller analoga »exit -tickets«: Kort reflektion eller kunskapsavstämning direkt efter en lektion.

• Regelbundna gemensamma quiz eller diagnoser: Stäm av grundläggande begrepp och faktakunskaper. Dessa ska inte ses som prov utan som en avstämning där du och eleverna får möjlighet att bygga på med kunskaper som eventuellt saknas.