”Utöver färdigheter eller kompetenser har skolor en nyckelroll då det gäller att utveckla unga människors attityder, karaktärsdrag och läggningar som kommer att stödja dem i att möta framväxande samhällsutmaningar, såsom resiliens, anpassningsförmåga, entreprenörskap eller känslighet för kulturella och personliga skillnader. Att odla sådana resultat kan vara en mer komplicerad process än att utveckla färdigheter och förståelse, eftersom det innebär att engagera eleverna i situationer där dessa egenskaper är viktiga och kan upplevas och reflekteras över.” (Hill & Barber, 2014). Att eleven är motiverad är ett starkt incitament för lärande (Illeris, 2003). Att känslomässigt engagera sig i den aktuella frågeställningen kring ex. någon aspekt av hållbarhet kan medföra att eleven också blir mer motiverad att söka och granska faktakunskap som är aktuell i frågan.

Verkliga problem i samhället är sällan begränsade av disciplinära gränser. Typiskt för olika hållbarhetsfrågor är att de berör flera olika vetenskapsområden. För att få svar på den aktuella frågeställningen måste en viss kunskap och kompetens hämtas från de olika disciplinerna. I synnerhet kunskap går relativt ganska lätt att mäta med traditionella bedömnings- och utvärderingsverktyg. Utöver traditionella instrument för att mäta kunskaper och färdigheter, kräver undervisning och lärande om klimatförändringar/hållbar utveckling också förändringar i värderingar, åsikter och känslor, förändringar som är mycket svårare att mäta hos elever och vuxna. Dessa aspekter kan inte mätas med traditionella kvantitativa testmetoder. Alla fyra nationella läroplaner inom Erasmus-projektet Education for resilience and sustainability beskriver olika former av tvärvetenskapligt lärande under termer som fenomenbaserat lärande, ämnesintegrerat lärande och projektlärande.

Lärarhandledning

Syftet med lärportalen “Att synliggöra det omätbara” är att

stöda lärarens reflektion kring bedömning överlag och mer specifikt bedömning av olika attityder, värderingar och kompetenser i enlighet med skolans värdegrund
erbjuda exempel på konkreta verktyg som stöder arbetet kring bedömningen
erbjuda exempel på ämnesövergripande temahelheter där bedömningen av attityder, värderingar och kompetenser står i fokus

Begreppet bedömning syftar i texterna på portalen i första hand inte på den summativa bedömningen, bedömningen av lärande, utan på den formativa bedömningen, dvs. att reflektera kring var eleven står, hur eleverna tänker och vilka behov det finns att bearbeta och utveckla fram olika delmålsättningar, såsom ex. elevens handlingsberedskap enligt texten i läroplanerna. (Mer om de två formerna av bedömning finns att läsa i underkapitlet Formativ och summativ bedömning.) Tidsmässigt sker den största delen av bedömningen, dvs. reflektionerna och diskussionerna, före och under själva arbetet med temat eller deltemat.

Formerna för bedömningen är med fördel mångsidiga och de olika formerna kan avlösa varandra för att skapa en naturlig progression. Ofta inleds ett arbetsmoment genom att eleven utmanas till självreflektion för att sedan utvidga reflektionen till diskussion i par, i grupp och/eller i helklass. Diskussioner, anteckningar etc. kan dokumenteras på olika sätt såväl analogt som digitalt för att utgöra ett underlag för reflektionen efter arbetets avslutande då det är dags att ta ställning till eventuella förändringar i olika attityder och värderingar.

Temat för de olika ämnesöverskridande arbetsområdena väljs i första hand enligt målsättningarna i läroplanen och enligt elevernas åldersnivå. Elevernas motivation för temat och elevernas delaktighet kan främjas genom att temat väljs i enlighet med elevernas frågeställningar, intresseområden och/eller dagsaktuella nyheter. Ett ämnesöverskidande arbetsområde kan också skapas kring en bok med lämpligt temainnehåll, en s.k.bokbaserad Storyline (se ex. tips från underrubriken Skönlitteratur med hållbarhetstema). Karakteristiskt för ett Storyline-arbete är att arbetet inleds med en nyckelfråga och att temat sedan växer fram genom nya nyckelfrågor för att skapa en naturlig helhet kring en ”röd tråd”. Under arbetets gång kan (i synnerhet de litet äldre) eleverna med fördel få stanna upp för att positionera temat ex. i förhållande till de globala målen för hållbar utveckling (se bild ovan).

Planeringen av ett Storyline-tema följer ofta en viss struktur och färdiga planeringar finns tillgängliga som inspiration för andra lärare. Tanken är att lärare anpassar planeringarna till elevgruppens behov och de målsättningar som är aktuella. Verktygen från portalen (Green Comp och de olika bedömningsaktiviteterna) och andra kollaborativa aktiviteter kan planeras in och användas för att skapa tillfällen för reflektion, diskussion och bedömning under arbetets gång.

De flesta ämnesövergripande temahelheterna innehåller en eller flera problemlösningsprocesser för eleverna. I bästa fall leder dessa aktiviteter till ökade färdigheter för eleverna att ta tag i olika problemsituationer i vardagen. Problemlösningsprocessen för såväl små som stora problem följer ofta en given modell (Polya, 1945). Modellen kan med fördel finnas tillgänglig för eleverna och dess genomförande inbegriper en hel del diskussion.

Problemlösningsprocessen (Polya, 1945)

Som stöd för lärare vid planering och genomförande av en undervisning där elevens och lärarens bedömningen är närvarande genom hela arbetet skapade Bybee m.fl. (2006) den s.k. 5E-modellen. De fem E-na står för de engelskspråkiga begreppen engage, explore, explain, elaborate och evaluate (engagera, undersöka, förklara, utvidga och utvärdera/bedöma). En cheklista enligt 5E-modellen för lärarens planering av arbetet finns att ladda upp här.

Att genomföra en undervisning där eleverna förväntas kommunicera känslor, attityder, värderingar och kompetenser är inte möjligt om klassrumsklimatet inte är fungerade. Eleverna behöver ha en känsla av en bastrygghet i klassen. Det här sambandet fungerar dock i två riktningar. Ju mer eleverna har möjlighet att få ta del av aktiviteter som utmanar och uppmuntrar eleverna i grupp till kommunikation kring tankar, känslor, attityder och värderingar desto bättre blir klassrumsklimatet. I synnerhet i en klass där eleverna är ovana vid liknande aktiviteter är det bra att inleda med enkla och mer lekfulla aktiviteter.

Den upplevda bristen på tid är ett stort hot mot aktiviteter av det här slaget och formativ bedömning överlag. Eleverna behöver känna att de har tid att tänka. För läraren gäller det att våga skära i stoffet och i stället satsa på kommunikation och djuplärande.

The European Commission's support for the production of this publication does not constitute an endorsement of the contents, which reflect the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.