Frågor och problemställning

Progressiv brainstorming

En struktur där elevparen eller elevgrupperna gradvis bygger på det material som andra par eller grupper har skapat. Det kan handla om samma fråga eller olika frågor. Materialet kan byggas i form av en tankekarta, listor, tabeller etc. Arbetet likaväl genomföras på ett digitalt verktyg.  Exempel: Eleverna arbetar i fem grupper. Varje grupp har en tuschpenna i egen färg. Läraren har på förhand på ex. fem blädderblocksark skrivit fem påståenden/världsdelar/frågeställningar/...  Varje grupp startar vid ett papper och skriver med sin färg ner allt som gruppen kommer att tänka på. På signal flyttar sig grupperna medsols till nästa papper och fyller i information som ännu inte står på pappret med sin färg. Då samtliga grupper har fyllt i informationen på alla fem stationer samlas klassen för att gå igenom materialet. Det samlade materialet utgör ett bra underlag för vidare arbete kring temat och läraren har fått en bra insikt i elevernas tankar och förkunskaper. 

Varför-kedjan

Syftet med verktyget är att eleven

• är tvungen att reflektera kring bakgrundsfaktorer till en frågeställning/ett fenomen

• ser samband mellan det lokala och det globala 

• utmanas att tänka på sina egna antaganden och föruppfattningar

Genomförande: Eleven/eleverna ställs inför en fråga (Ex. Varför är människor tvungna att lämna sitt hemland?). Den här frågan skrivs längst ut till vänster på ett stort papperasark. Eleven/elevgruppen funderar fram minst två svar på frågan och skriver ner dem under varandra i kolumnen höger om utgångsfrågan. (Ex. Det är krig i hemlandet, I hemlandet finns för litet mat ...). Dags för nya Varför? Varför är det krig .., Varför finns det för lite mat i olika länder? Eleverna skriver igen ner sina olika svar i följande kolumn till höger.  Eventuellt kan kedjan ännu få en kolumn till. Utgångsfrågan har nu lett till flera olika alternativa svar som är allt mer konkreta och ofta mer lokala. Eventuellt kan eleverna upptäcka orsaker som kunde åtgärdas på något sätt. Ju yngre eleverna är desto viktigare är att utgångsfrågan är väldigt konkret. Utgångsfrågan kan gärna handla om problem i närmiljön. Unga elever behöver säkert också en förenklad strukturmall på pappersarket för att underlätta arbetet med verktyget. 

Beskrivningen av verktyget på engelska (Stride)

Strukturmodell som beskriver upplägget (Oxfam) 

Se också filmklippet https://www.youtube.com/watch?v=R5NAb1GRoPk&t=45s