Introduktion

Här hittar du en kort introduktion till materialet. Hur är det upplagt? Hur kan du använda det? Vilka är dess grundantagande?

Här finns också förklaringar till förenklingar vi gjort i texten.

Om materialet

Hur kan vi som jobbar i förskola och skola bidra till psykisk hälsa idag och framtiden? Och hur agerar vi när vi möter barn med psykisk ohälsa? Materialet utgår från tanken att om vi arbetar med förebyggande och främjande insatser förbättrar vi förutsättningarna för hälsa och välbefinnande.

Orsakerna till både hälsa och ohälsa är många och komplexiteten är hög. Varje individ, grupp och situation är unik därför finns inget enkelt ”gör så här”. Det här materialet är därför ingen manual och ger få konkreta svar. Här möter du istället frågeställningar för olika nivåer och ett axplock av rekommendationer, länkar och litteratur. Tanken är att det ska vara ett stöd för reflektion och samtal som bidrar till medvetna val och handlingar. Här finns också ett bibliotek med samlat utvalt material för fördjupning och kompetensutveckling.

Lär dig mer

Folkhälsomyndigheten, Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn (rapport) www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/elever-som-lar-sig-om-psykisk-halsa-mar-battre/

Uppdrag psykisk hälsa (hemsida) www.uppdragpsykiskhalsa.se/

Om psykisk hälsa

WHO definerar psykisk hälsa som

"ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom".

Psykisk hälsa handlar om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att ha förmåga att hantera livets vanliga motgångar.

Lär dig mer

Psykologi för lärande, Vad menas med Psykisk hälsa? (film) www.youtube.com/watch?v=JJX-DkMq2Lw

Om psykisk ohälsa

I Vägledning för elevhälsan kan vi läsa:

"Med psykisk ohälsa avses psykiska symtom som är oönskade och som ökar risken för psykisk sjukdom. Vanliga uttryck för psykisk ohälsa är nedstämdhet, oro, koncentrationssvårigheter, trötthet eller sömnsvårigheter. Psykisk ohälsa kan också visa sig som psykosomatiska symtom, till exempel magont och huvudvärk. Utagerande beteendeproblem som bråkighet eller överaktivitet kan vara andra uttryck för psykisk ohälsa. "

I det här materialet handlar det främst om den typ av psykisk ohälsa som folkhälsomyndigheten benämner inåtvända psykiska problem. I materialet "Barn som utmanar" ligger fokus på en utåtagerande reaktion. Folkhälsomyndigheten beskriver de inåtvända psykiska problemen så här:

"Inåtvända psykiska problem innefattar ett kontinuum från lindriga problem, med exempelvis lättare oro och nedstämdhet (inklusive självrapporterade problem), till allvarliga problem som diagnostiserad sjukdom i form av exempelvis depression eller ångestsyndrom".

Ett och samma barn kan visa båda typer av reaktioner.

Lär dig mer

VGregionen, Elevers egna röster om psykisk ohälsa (film) www.youtube.com/watch?v=PeDHopZNqdc&feature=emb_logo

Suicide Zero, Stör döden (fortbildningsmaterial) stordodenutbildning.se/?fbclid=IwAR2Pl-vLNZV6Nue61b-FHU5DK55V2KJYVaYLAgDJH38raTu98OYwGZ7grVI#page1585127225896

Risk- och friskfaktorer

Den psykiska hälsan stärks med hjälp av friskfaktorer och försvagas av riskfaktorer. Om förskolan eller skolan skapar förutsättningar för att alla ska lära och lyckas (friskfaktor) kan den bidra till att barn mår bra och klarar sig i livet trots svårigheter de kan möta under uppväxten (riskfaktor) (Bähr, 2020).

Riskfaktorer i förskola och skola kan exempelvis vara dåliga relationer med kamrater och lärare, kränkningar och mobbning, NPF, HBTQI, allvarliga skolproblem, stress i skolan eller det privata livet, dålig självuppfattning, svåra livshändelser och långvarig psykisk påfrestning.

Friskfaktorer i förskola och skola är bland annat goda relationer till kamrater och lärare, att möjlighet ges att diskutera normer och kränkande behandling. Friskfaktorer är också trygghet och lekro/studiero, en trygg miljö, tydlig struktur, lagom stora grupper. Att ha inflytande över sin livssituation och en god självkänsla är också exempel på friskfaktorer.

Lär dig mer

Socialstyrelsen och Skolverket, Livet är inte så lätt (film) www.youtube.com/watch?v=DnGKhg8I0NA

Skolverket, Hälsofrämjande perspektiv i förskolan https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/halsoframjande-perspektiv-i-forskolan-viktigt-for-hela-livet

Skolverket, Främja barns och elevers hälsa Främja barns och elevers hälsa - Skolverket

Grupp A+B

Gränsen mellan psykisk hälsa och ohälsa är många gånger luddig. Livet med dess krav, förändringar och besvikelser skapar en oundviklig emotionell upp- och nedgång som man som barn ska lära sig att hantera allt eftersom man växer upp. Det barn upplever då benämner vi inte som psykisk ohälsa. Men de kan behöva hjälp av vuxna i sin utveckling.

Annette Wickström, biträdande professor LiU, har forskat på "Skolungdomars definitioner av psykisk hälsa" och har identifierade dessa två grupper.

Grupp A har en utsatthet genom att ha mött svåra livshändelser, allvarliga skolsvårigheter och/eller brist på samhörighet/meningsfullhet.

Grupp B anser sig ha mer vardagliga problem, med relationer, kroppen och det dagliga arbetet i skolan. Det är samtidigt de sakerna som skapar en mening i tillvaron när de är i balans.

För alla barn som upplever någon form av psykisk ohälsa finns det starkaste stödet i befintlig förskola/skola och det är viktigt att lyssna på vilka behov barnen uttrycker att de har. Det kan handla om stöd i form av trygg och tydlig skolmiljö, fördelning av arbete över läsåret, hjälp med konfliktlösning, möjlighet att diskutera normer och kränkningar. För grupp B kan det även finnas behov av individuell samtalshjälp medan det i grupp A alltid behövs ett individuellt stöd i form av exempelvis individuella samtal, tillgänglig socialtjänst och kontakt med BUP.

Lär dig mer

SVT intervju med Anette Wickström (film) youtu.be/jIXd_6vw9_I

Tidskriften elevhälsa, Nyanserad förståelse av ungas psykiska ohälsa (artikel) https://www.tidskriftenelevhalsa.se/1-2019/nyanserad-forstaelse-av-ungas-psykiska-ohalsa

Hälsa för lärande och lärande för hälsa

Materialet utgår från att lärande och hälsa är beroende av varandra. Lärande påverkar hälsan och hälsan påverkar lärandet.

"Sambandet mellan barns och ungas hälsa och lärande i förskola och skola är väldokumenterat i forskning och beskrivs som dubbelriktat. Det innebär att barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa är viktiga faktorer för deras förutsättningar i lärandet. Med andra ord: Om man mår bra så är det lättare att lära sig. Men dubbelriktningen innebär också att när man lär sig så kan det bidra till hälsa och välbefinnande" (Skolverket Hälsa för lärande, lärande för hälsa).

Folkhälsomyndigheten konstaterar i "Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn" ( 2020) att när skolan lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras minskar ohälsan. Insatserna kan riktas specifikt till barn som har särskild risk att utveckla psykiska problem eller till alla i en grupp. Kunskapshöjande insatser är effektiva både till grupp och individ för barn från lågstadium till högstadium.

Lär dig mer

Skolverket, Hälsa för lärande - lärande för hälsa (kunskapsöversikt) www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369530/1569845934609/pdf4071.pdf

Folkhälsomyndigheten, Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn (rapport) www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/februari/elever-som-lar-sig-om-psykisk-halsa-mar-battre/

Närvaro och frånvaro

Närvaro och psykisk hälsa hänger tätt samman. God hälsa leder ofta till hög närvaro. Generellt bidrar hög närvaro i förskola och skola till en god hälsa. Men det motsatta sker också. Om en verksamhet brister och barnets individuella behov inte kan tillgodoses kan närvaro leda till ohälsa. Den psykiska hälsan kan till exempel påverkas av hur den fysiska och/eller sociala miljön ser ut eller undervisningens utformning och anpassning. Dessa faktorer kan medföra stress, överkrav och utanförskap. Barns hälsa kan också försämras om de känner sig otrygga och/eller saknar en bärande relation till vuxna i vardagen i förskola och skola.

Graden av hälsa eller ohälsa varierar hos alla över tid. Både närvaro och frånvaro kan alltså bidra till ökad hälsa på kort sikt. Verksamhetens kvalitet påverkar hälsans utveckling vid närvaro och det gör även barnets övriga livssituation under frånvaro. Varje barn med hög frånvaro har sin unika situation och sina unika behov. Goda relationer och samverkan mellan alla berörda, barn, pedagoger, vårdnadshavare och olika vårdgivare är en förutsättning för att hitta rätt insatser för att påverka närvaro och hälsa positivt.

Pedagog Värmland, Skolnärvaromodellen (film) pedagogvarmland.se/video/skolnarvaromodellen-visar-hela-systemet/

Ifous, Skolnärvaro (forskningsöversikt) 201906-ifous-fokuserar-skolnrvaro-o.pdf

Ifous, Samverkan och samordnat stöd vid närvaroproblem i förskola och skola (forskningsöversikt) www.uppdragpsykiskhalsa.se/stockholmslan/wp-content/uploads/2021/02/202102-Ifous-Fokuserar-Na%CC%88rvaroproblem-H.pdf

Uppdraget

Förskolans och skolans uppdrag är att främja lärande. Den ska vara en friskfaktor med en välfungerande arbetsmiljö och lärandesituation för alla barn. Skolsvårigheter och upplevelser av mobbing och trakasserier är tydliga riskfaktorer som man aktivt behöver motverka i det dagliga arbetet. Genom att genomföra genomtänkta rastaktiviteter, skapa vikänsla, diskutera normer och undervisa om hälsa och livsstil m.m. kan förskola och skola bidra till psykisk hälsa. När undervisningen är inkluderande och utgår från barnens perspektiv, forskning och beprövad erfarenhet är uppdraget i sig stödjande.

Vi har kommit långt i arbetet med psykisk hälsa om alla barn upplever det Folkhälsomyndigheten benämner skolsamhörighet. "Ett barns upplevelse av skolsamhörighet bygger på att barnet upplever: att vuxna i skolan bryr sig om såväl barnets lärande som om barnet som person, att det finns akademiska förväntningar i kombination med stöd i lärandet, och att det finns positiva relationer mellan vuxna och barn på skolan, samt en trygg miljö, fysiskt och emotionellt"

Lär dig mer

Psykologi för lärande, Hur hänger psykisk hälsa och skolans uppdrag ihop (film) www.youtube.com/watch?v=E1J9KMqk5xo

Skolverket, Främja likabehandling (stödmaterial) https://larportalen.skolverket.se/#/modul/3-skolansvardegrund/Grundskola/302_Framja_likabehandling

Folkhälsomyndigheten, Skolans betydelse för psykisk hälsa (rapport) https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/

Skolverket, Hälsofrämjande skolutveckling (stödmaterial) https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/halsoframjande-skolutveckling

Så här använder du/ni materialet

Material är uppbyggt på 4 X3 nivåer. Olika åtgärdsnivåer (akut- åtgärdande, förebyggande, främjande) kombineras med olika ansvarsnivåer (pedagog, arbetslag, ledare). Detta ger tolv dokument som vi hoppas kan vara ett tankestöd och en utgångspunkt för reflektion när ni önskar utveckla strategier och förhållningssätt. Börja med att skaffa dig/er en överblick eller identifiera din/er egen nivåkombination och gå in där. Du kan gå igenom materialet individuellt eller i grupp.

Vi har medvetet gjort texterna kortfattade. Särskilt begränsade är delarna på den åtgärdande nivån. Gränserna mellan det förebyggande och åtgärdande arbetet är i praktiken flytande och vi tänker att båda nivåerna ofta är aktuella samtidigt. Vi vill också lägga ett extra fokus på den psykiska hälsan.

Vi hoppas att du vill lära dig mer genom länkar och litteratur som du väljer efter ditt behov. I varje åtgärds/ansvarsruta finns länk och lästips kopplat till innehållet. I Biblioteket finns ett större urval böcker, filmer och pedagogiska tips som vi själva varit i kontakt med och tyckt varit bra. Allt från korta Youtubeklipp till längre rapporter.

Det finns ett antal förslag på hur du/ni kan arbeta med materialet utifrån olika syften och mål. Du/ni hittar dem under rutan på startsidan med namnet "Så här kan du arbeta med materialet". Där har vi utifrån olika behov i förskola och skola gett exempel på hur du/ni kan göra insatser för att tex. ökad kompetens eller genomföra aktiviteter för barnen.

Längst ner på dokumenten finns en ruta där Barn- och elevhälsan ger förslag på vad de skulle kunna bidra extra med, t.ex. om du/ni behöver kompetensutveckling eller konsultation av något slag. Barn- och elevhälsans erbjudanden ges i mån av tid. Kontakten går i de allra flesta fall genom din rektor.

Begreppsförenklingar i texten:

BARNET När vi använder ordet syftar vi på det barn som upplever psykisk hälsa/ohälsa.

BARN är man enligt barnkonventionen upp till 18 år. För att förenkla texten använder vi därför ordet oavsett om barnet går i förskola eller är en elev i grundskolan/fritids.

SKOLA inbegriper både den obligatoriska undervisningen och fritidsverksamheten.

PEDAGOG, (individnivå), det är du som arbetar nära barnet.

ARBETSLAG, (gruppnivå), det är ni som tillsammans arbetar runt barnet/gruppen.

LEDARE, (organisationsnivå), det är ni/ du som leder och organiserar grupper och verksamhet.

Kontaktperson: Maria Gunneflo, Barn- och elevhälsan 0510-771244, maria.gunneflo@edu.lidkoping.se

Page updated

Report abuse