Förebyggande arbetslag

”Det förebyggande arbetet innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Arbetet börjar med att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Det behöver göras på individ, grupp och organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser.”

Källa: SPSM ”Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

I det här kapitlet kan du fördjupa dig i områden som:

Förebygg frånvaro

Kartlägg och observera

Undervisa

Skapa relation

Skapa stabilitet och förutsägbarhet

Skapa en god fysisk lärmiljö

Bidra till balans mellan aktivitet och återhämtning

Kompetensutveckla er

Förebygg frånvaro

För att eleverna ska trivas och vilja vara i skolan är det viktigt med positiva förväntningar och tillitsfulla relationer, samt att de ramar som finns för undervisningen och ordningen på skolan är tydliga och kända.

Problem med frånvaro kan till exempel handla om pedagogiska eller sociala faktorer. Försök att ta reda på vad frånvaron beror på och visa i mötet med eleverna att de är saknade i skolan när de inte är där. När en elev har återkommande ströfrånvaro eller sammanhängande frånvaro, behöver personalen agera direkt i enlighet med skollagen och skolans rutiner. (Skolverket, 2023).

Frågeställningarna som finns under alla rubriker nedan kan ge er tips om vad ni kan arbeta med för att främja närvaro.

Ställ er frågor som:

Hur kan vi kartlägga och observera för att upptäcka riskfaktorer för frånvaro?

Hur kan vi tillsammans förändra undervisningen så att den förebygger frånvaro?

Hur kan arbetslaget bidra till att alla barn känner skolsamhörighet?

Hur kan vi tillsammans skapa större stabilitet och förutsägbarhet för barnen?

Hur kan vi tillsammans förbättra den fysiska lärmiljön?

Hur kan vi tillsammans utveckla balansen mellan aktivitet och återhämtning under barnens förskole- eller skolvardag?

Vilken kompetensutveckling behöver vi för att lära oss mer om vad som förebygger frånvaro?

Lär dig mer:

Skolverket (2023), Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/rekommendationer/rekommendationer-framja-narvaro-och-forebygga-franvaro

Pedagog Värmland, Skolnärvaromodellen visar hela systemet. (film) https://pedagogvarmland.se/video/skolnarvaromodellen-visar-hela-systemet/

Kartlägg och observera

Tillsammans har ni mer kunskap om barnet/barnen och olika faktorer som påverkar hälsan än vad ni har var och en

Samtala om barnet/barnen regelbundet. Vilka mönster och tecken på psykisk ohälsa ser ni? Det är inte alltid barnet uttrycker sitt mående med ord. Vissa barn har många riskfaktorer för psykisk ohälsa i sitt liv och kan vara särskilt sårbara. De kunskaper ni har om barnets unika livssituation och förutsättningar kan hjälpa er att avgöra om det handlar om vardagliga utmaningar eller om er bedömning är att det handlar om mer djupgående svårigheter (A- och B-grupp)

Ibland kan ni behöva stöd för förstå signalerna och då kan ni vända er till andra tex. BHT/EHT eller er rektor för att resonera tillsammans om gränsdragningar och tolkningar. Om ni identifierar svåra problem (A-grupp) ska ni alltid kontakta rektorer, BHT/EHT för att få stöd.

Ställ er frågor som:

Vad säger barnet själv? (ex. i samtal, lek, bilder)

Finns det situationer eller personer som skapar oro hos barnet?

Vilket stöd behöver barnet för att öka närvaron?

Behöver vi ha en gemensam handlingsplan för att förebygga frånvaro?

Har något av barnen i arbetslaget hög frånvaro? (ströfrånvaro eller längre perioder)

Vilka riskfaktorer kan ni gemensamt se bland barnen som finns i ert arbetslag? (ex. långvarig sjukdom, kroniska sjukdomar, hbtqi, trauma, placerade, asylsökande, neuropsykiatriska diagnoser och funktionsnedsättningar m.m.)

Har plötsliga förändringar skett i något av barnens/barnets beteende? (ex. intresse, skolresultat, motivation, frånvaro, kamratrelationer, frånvaro, kommunikationsmönster, känslomässiga uttryck)

Har något av barnen varit med om någon kritisk livshändelse? (ex. familjemedlems sjukdom/död, bevittnat eller upplevt övergrepp eller våld)

Är något av barnen utsatt för upprepade kränkningar?

Är det något av barnen som ofta är trött/ har ont i huvudet/ har ont i magen/ är nedstämd och orolig?

Är det något av barnen som ofta går ensamt och inte verkar ha några jämnåriga kompisar?

Har alla barn någon vuxen att anförtro sig åt? Hur samarbetar ni så att varje barn har minst en bärande relation med en vuxen?

Vilka mönster kan vi gemensamt se vad gäller status och hierarkier i olika grupper? Finns det skillnader som ni kan dra slutsatser runt? (Olika typer av aktiviteter, miljöer, lokaler, vuxna?)

Har vi samsyn kring hur och vad som ska kartläggas?

Har vi samsyn kring vem som ska kartlägga?

Lär er mer:

Aspeflo, U, Kartläggningsmaterial http://aspeflo.se/kartlaggningsmaterial/

MFD, Trygghetsvandring metodbeskrivning https://www.mfd.se/contentassets/2fbc94e3ab7043dea03d2b18d8d89a62/bilaga-metodbeskrivning.trygghetsvandring.pdf

Sjölund och Henriksson, Skolkompassen, Gothia fortbildning 2017 (Bok)

Sociogram, se bibliotek

Undervisa

Folkhälsomyndigheten pekar på två aspekter av hur undervisning kan påverka den psykiska hälsan:

-"Låga skolprestationer är en riskfaktor för psykisk ohälsa".

-"Kunskapshöjande insatser i skolan, där eleverna lär sig om psykisk hälsa och hur de kan hantera den psykiska hälsan, kan minska inåtvända psykiska problem bland skolbarn".

Ställ er frågor som:

Har vi identifierat

en ojämn arbetsbelastning för barnen under terminen/dagen/lektionen/aktiviteten? (tex. läxor, prov, redovisningar)? Hur kan vi hjälpas åt?
ett behov av mer variation under dagarna/veckorna? (praktiskt- teoretiskt, ord-bilder/ljud/taktilt, rörelse-stillasittande, lyssna-prata, upprepa-skapa, fritt-styrt) Hur kan vi hjälpas åt?
att barnen inte upplever att undervisningen känns meningsfull/intressant/spännande/rolig? Hur kan vi hjälpas åt?
att barnen inte får en likvärdig bedömning av sina uppgifter? Hur kan ni hjälpas åt?
kunskapsområden kopplade till psykisk hälsa som barnen behöver lära sig mer om ? (tex. sömn, mat, rörelse, återhämtning, digital kompetens, hbtqi, känslor). Hur kan vi hjälpas åt?

Lär er mer

Ung livsstil (hemsida) https://unglivsstil.se/

Brottsoffermyndigheten, Liten och trygg - en handledning för förskolan https://www.jagvillveta.se/forskola

Mieli.fi, Må bra snurran (läromedel yngre barn) https://mieli.fi/wp-content/uploads/2021/08/Ma-bra-snurran.pdf

Kunskapsskolan, Tio orsaker varför pojkar presterar sämre i skolan (sammanställning av rapport) www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Skapa relation

Arbeta för att förbättra de relationer som brister. Den vuxna har alltid ansvar för att relationen till barnet/barnen ska utvecklas positivt. Det är en del av det professionella uppdraget i arbete med barn. De personer som arbetar närmast barnet har mest kunskap om barnets psykiska hälsa. Ju fler vuxna som känner och förstår barnet desto bättre.

En trygg och välfungerande grupp kan hjälpa lärandet och skapa trygghet och trivsel eller motsatsen. Därför är det även viktigt att uppmärksamma relationer mellan barn i samma grupp.

Ställ er frågor som:

Hur upplever barnet de vuxna runt omkring sig?

Behöver fler vuxna skapa en relation till barnet?

Har alla barn en bärande relation till någon vuxen?

När barnets viktiga vuxna är frånvarande, vem är näst bäst att stötta barnet?

Hur kan vi bidra till goda relationer mellan barnen i gruppen?

Behöver vi göra en sociografisk inventering och en handlingsplan utifrån den?

Har berörd personal tillgång till specifik information kring barnet som behövs för att kunna skapa en god relation? (t.ex A-grupp/B-grupp)

Hur delar vi goda exempel kring hur man kan förebygga konflikter och ensamhet med varandra? (relation barn-vuxen/relation mellan barn)

Lär er mer

Skolverket, Värdegrundsarbete viktigt för studiero (stödmaterial) https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/vardegrundsarbete-viktigt-for-studiero

Skolverket, Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/tillitsfulla-relationer-mellan-larare-och-elever-ar-viktigt-for-studiero

Skolverket, Goda relationer mellan elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/goda-relationer-mellan-elever-framjar-trygghet-och-studiero

Skolverket, Koll på studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering

Sociogram, se bibliotek

Skapa stabilitet och förutsägbarhet

Förutsägbarhet skapar trygghet. Utifrån den ohälsa som finns hos barnen (både grupp A o B) kan ni behöva prata ihop er om förhållningsätt och kritiska situationer. Samsyn på hur man bör agera ökar stabiliteten.

Vid gemensamma aktiviteter är det viktigt att förbereda barnet/gruppen. Detta gäller både vid schemabunden eller schemabrytande aktivitet. Barnet/ gruppen behöver svar på frågor som: Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? Vad ska jag göra? Hur ska jag göra? När? Hur länge? Vad händer? Vad händer sedan?

Ställ er frågor som:

Vilka behov av trygghet och stabilitet uttrycker barnet själv?

Hur delger vi varandra förebyggande åtgärder eller förhållningsätt?

Hur ser förutsättningarna ut för att genomföra aktiviteten? Kan arbetslaget hjälpas åt att analysera situationer och resursbehov?

Är aktiviteten realistisk att genomföra? Skapar den ett mervärde för alla barn?

På vilket sätt påverkar aktiviteten den psykiska hälsan?

Hur förbereder vi tillsammans barnet/gruppen inför nya platser, situationer, uppgifter eller personer och vad som ska hända under lektionen/dagen/veckan?

Vilka behov av förberedelse uttrycker barnet själv?

Kan vi kommunicera på fler sätt (verbalt, visuellt, skriftligt) för att öka förutsägbarheten?

Behöver barnet en stödperson i aktiviteten?

Hur kan vi förbereda barnet när det kommer tillbaka efter längre frånvaro?

Hur kan vi förbereda och organisera för barnet om det är delvis sjukskriven?

Hur kan vi bidra till att kontakten bibehålls mellan sjukskrivet barn och gruppen?

Lär er mer

Edfelt, D; Sjölund, A; Jahn, C & Reuterswärd, M. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan (bok)

Läraren, Pojkar behöver mer styrning (artikel) https://www.lararen.se/nyheter/likvardighet/forskaren--pojkar-behover-mer-styrning/

SPSM, Date lärmaterial (stödmaterial) https://spsm.se/date-larmaterial/

SPSM, Tillgänglig lärmiljö (filmer) www.spsm.se/studiepaket-npf/moment-5/

SPSM, Gemenskap och begripliga sammanhang (film) https://www.spsm.se/sarskilt-stod-till-nyanlanda-elever/start/ledning-stimulans-och-forebyggande-arbete/

Skapa en god fysisk lärmiljö

Utvärdera de möjligheter som finns i de lokaler som ni använder. Analysera tillsammans vilka miljöer som skapar oro och som kan vara extra krävande. Identifiera miljöer som ger möjlighet till återhämtning och stödjer trygghet och studiero.

Ställ er frågor som:

Vad tycker och tänker barnet/barnen om den fysiska miljön?

Vilka platser i arbetslagets gemensamma lokaler upplever barnet/gruppen som särskilt otrygga, stressande eller krävande?

Kan vi möblera gemensamma ytor på ett sätt som bidrar till trygghet och studiero?

Behöver vi hjälpas åt i övergångssituationer? (ex. vid förflyttningar och köer)

Vilket resultat gav trygghetsvandringen?

Har vi pratat om vilka reträttplatser som används om barnet/barnen inte orkar eller blir alltför stressat?

Hur kan vi tillsammans förbättra/utnyttja lokalerna för att möjliggöra variation i undervisningen?

Hur kan vi tillsammans förbättra/utnyttja lokalerna för att få in rörelsemoment och motverka stillasittande?

Lär er mer

SPSM, Lärmiljöer att uppmärksamma för att främja rörelse och fysisk aktivitet https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/larmiljoer-att-uppmarksamma-for-att-framja-rorelse-och-fysisk-aktivitet/

SPSM, Gemenskap och begripliga sammanhang (film) https://www.spsm.se/sarskilt-stod-till-nyanlanda-elever/start/ledning-stimulans-och-forebyggande-arbete/

SPSM, Tillgänglighetsmodellen, fysisk lärmiljö (stödmaterial och film)

Fysisk miljö (spsm.se)

Ung livsstil, Återhämtning (film) unglivsstil.se/ungdomar/stress/tillganglighet/

Bidra till balans mellan aktivitet och återhämtning

Det förebyggande arbetet utgår från de barn/den grupp ni gemensamt arbetar med. Utgå från er kunskap om barnen och deras behov för att avgöra hur balans mellan vila och återhämtning ser ut.

Ställ er frågor som:

Är arbetsbelastningen för barnen i arbetslaget jämnt fördelad under terminen/veckan/ dagen? (tex. läxor, prov, redovisningar)

Upplever barnen att arbetsbelastningen är jämt fördelad?

Planerar vi för variation under dagen? (praktiskt- teoretiskt, ord-bilder/ljud/taktilt, rörelse-stillasittande, lyssna-prata, upprepa-skapa, fritt-styrt)

Pratar vi om barns olika behov av återhämtning? (introvert/extrovert personlighet)

Finns det möjlighet till återhämtning för barnen mellan olika aktivitetspass?

Pratar vi om vad barnen berättar att de behöver för att kunna slappna av, vila och få ny energi?

Vilken kvalitet har rasterna? Samtalar arbetslaget om barns olika behov på rasten?

Vilken kvalitet har utevistelsen i förskolan? Samtalar arbetslaget om barns olika behov på utevistelsen?

Har barnet möjlighet att stänga av/ändra vissa sinnesintryck för att kunna koncentrera sig eller för att vila? (ex. på hjälpmedel: hörlurar, ljus, avskärmning)

Hur gör vi om barnen kan arbeta/ vara i aktivitet olika länge?

Finns det en reträttplats om barnet inte orkar eller blir alltför stressat?

Hur kan vi lära barnet/ gruppen om sambandet mellan återhämtning/aktivitet och hälsa?

Hur fungerar övergången mellan aktivitet och vila?

Lär er mer

Facebook och Instagram, Skolgårdsläraren Gustav Sundh (inspiration)

Friskis & Svettis, Röris och miniröris (praktiska övningar) https://www.friskissvettis.se/Rorisochminiroris

Folkhälsan, Chilla (praktiska övningar) lillachilla.pdf (folkhalsan.fi)

PEP generation skola, Fysisk aktivitet som en naturlig del i undervisningen (stödmaterial) pepskola.se/?_ga=2.146906687.903019721.1603871995-1611048874.1603871995&_gac=1.205178276.1603871995.EAIaIQobChMImp7Gz-jW7AIVuiB7Ch1c-w3EEAAYASAAEgKsFPD_BwE

Skolverket, Mer rörelse i skolan (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan

Sundh, G. (2020) Nyckeln till skolgårdens lärande, (bok)

Kompetensutveckla er

Arbetslaget har tillsammans kunskap om vad som bidrar till den psykiska ohälsa som finns bland de barn ni har ansvar för (både grupp A och B). Det behövs tid för reflektion tillsammans kring hur denna kunskap kan omsättas i vardagen. Vissa kunskaper behöver kompletteras.

Ställ er frågor som:

Vilken kunskap har vi tillsammans för att hantera den ohälsa som finns bland de barn vi har just nu?

Vad behöver vi lära mer om vi utgår från de barn vi har just nu?

Vad vet vi tillsammans om hur man kan förebygga psykisk ohälsa?

Har vi tillfällen avsatta för kunskaps- och erfarenhetsutbyte?

Lär er mer

WHO & Karolinska institutet, Att Förebygga Självmord och Självmordsförsök hos Skolelever (rapport) apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/66801/WHO_MNH_MBD_00.3_swe.pdf;jsessionid=56F914D7E83B5C27CA576ADAE9D817AF?sequence=8

Hansen, A. (2016), Hjärnstark. Hur motion och träning stärker din hjärna (bok)

Folkhälsomyndigheten, Skolans betydelse för psykisk hälsa (rapport) https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/

Vad kan Barn- och elevhälsan bidra med?

*S lämpligt för skola *F lämpligt för förskola

Observation kring lärmiljöer, undervisningsdesign, makt, strukturer, normer, gruppdynamik och relationer med efterföljande reflektion – kontakta er specialpedagog/skolkurator/skolpsykolog via ledare. *S*F

Handleda runt litteratur, filmer, webkurs från materialets bibliotek – kontakta er specialpedagog via ledare. *S*F

Sociografisk inventering s.k., FIL-kartläggning - kontakta BHT/EHT *S*F

Konsultation/föreläsning kring psykisk ohälsa och dess inverkan på barnens kognitiva förmågor- kontakta er skolpsykolog. *S

Elevhälsomöten, (EHM), reflekterande möten för att ringa in prioriterade områden och utforma handlingsplan. *S

Handledning för arbetslag eller annan grupp i professionaliserande, avlastande och/eller kompetensutvecklande syfte - kontakta handledare Maria Gunneflo via rektor *S*F

Förebyggande arbetslag

Källa: SPSM ”Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

I det här kapitlet kan du fördjupa dig i områden som:

Förebygg frånvaro

Kartlägg och observera

Undervisa

Skapa relation

Skapa stabilitet och förutsägbarhet

Skapa en god fysisk lärmiljö

Bidra till balans mellan aktivitet och återhämtning

Kompetensutveckla er

Förebygg frånvaro

För att eleverna ska trivas och vilja vara i skolan är det viktigt med positiva förväntningar och tillitsfulla relationer, samt att de ramar som finns för undervisningen och ordningen på skolan är tydliga och kända.

Frågeställningarna som finns under alla rubriker nedan kan ge er tips om vad ni kan arbeta med för att främja närvaro.

Ställ er frågor som:

Hur kan vi kartlägga och observera för att upptäcka riskfaktorer för frånvaro?

Hur kan vi tillsammans förändra undervisningen så att den förebygger frånvaro?

Hur kan arbetslaget bidra till att alla barn känner skolsamhörighet?

Hur kan vi tillsammans skapa större stabilitet och förutsägbarhet för barnen?

Hur kan vi tillsammans förbättra den fysiska lärmiljön?

Hur kan vi tillsammans utveckla balansen mellan aktivitet och återhämtning under barnens förskole- eller skolvardag?

Vilken kompetensutveckling behöver vi för att lära oss mer om vad som förebygger frånvaro?

Lär dig mer:

Kartlägg och observera

Tillsammans har ni mer kunskap om barnet/barnen och olika faktorer som påverkar hälsan än vad ni har var och en

Ibland kan ni behöva stöd för förstå signalerna och då kan ni vända er till andra tex. BHT/EHT eller er rektor för att resonera tillsammans om gränsdragningar och tolkningar. Om ni identifierar svåra problem (A-grupp) ska ni alltid kontakta rektorer, BHT/EHT för att få stöd.

Ställ er frågor som:

Vad säger barnet själv? (ex. i samtal, lek, bilder)

Finns det situationer eller personer som skapar oro hos barnet?

Vilket stöd behöver barnet för att öka närvaron?

Behöver vi ha en gemensam handlingsplan för att förebygga frånvaro?

Har något av barnen i arbetslaget hög frånvaro? (ströfrånvaro eller längre perioder)

Vilka riskfaktorer kan ni gemensamt se bland barnen som finns i ert arbetslag? (ex. långvarig sjukdom, kroniska sjukdomar, hbtqi, trauma, placerade, asylsökande, neuropsykiatriska diagnoser och funktionsnedsättningar m.m.)

Har plötsliga förändringar skett i något av barnens/barnets beteende? (ex. intresse, skolresultat, motivation, frånvaro, kamratrelationer, frånvaro, kommunikationsmönster, känslomässiga uttryck)

Har något av barnen varit med om någon kritisk livshändelse? (ex. familjemedlems sjukdom/död, bevittnat eller upplevt övergrepp eller våld)

Är något av barnen utsatt för upprepade kränkningar?

Är det något av barnen som ofta är trött/ har ont i huvudet/ har ont i magen/ är nedstämd och orolig?

Är det något av barnen som ofta går ensamt och inte verkar ha några jämnåriga kompisar?

Har alla barn någon vuxen att anförtro sig åt? Hur samarbetar ni så att varje barn har minst en bärande relation med en vuxen?

Vilka mönster kan vi gemensamt se vad gäller status och hierarkier i olika grupper? Finns det skillnader som ni kan dra slutsatser runt? (Olika typer av aktiviteter, miljöer, lokaler, vuxna?)

Har vi samsyn kring hur och vad som ska kartläggas?

Har vi samsyn kring vem som ska kartlägga?

Lär er mer:

Aspeflo, U, Kartläggningsmaterial http://aspeflo.se/kartlaggningsmaterial/

MFD, Trygghetsvandring metodbeskrivning https://www.mfd.se/contentassets/2fbc94e3ab7043dea03d2b18d8d89a62/bilaga-metodbeskrivning.trygghetsvandring.pdf

Sjölund och Henriksson, Skolkompassen, Gothia fortbildning 2017 (Bok)

Sociogram, se bibliotek

Undervisa

Folkhälsomyndigheten pekar på två aspekter av hur undervisning kan påverka den psykiska hälsan:

-"Låga skolprestationer är en riskfaktor för psykisk ohälsa".

-"Kunskapshöjande insatser i skolan, där eleverna lär sig om psykisk hälsa och hur de kan hantera den psykiska hälsan, kan minska inåtvända psykiska problem bland skolbarn".

Ställ er frågor som:

Har vi identifierat

en ojämn arbetsbelastning för barnen under terminen/dagen/lektionen/aktiviteten? (tex. läxor, prov, redovisningar)? Hur kan vi hjälpas åt?

ett behov av mer variation under dagarna/veckorna? (praktiskt- teoretiskt, ord-bilder/ljud/taktilt, rörelse-stillasittande, lyssna-prata, upprepa-skapa, fritt-styrt) Hur kan vi hjälpas åt?

att barnen inte upplever att undervisningen känns meningsfull/intressant/spännande/rolig? Hur kan vi hjälpas åt?

att barnen inte får en likvärdig bedömning av sina uppgifter? Hur kan ni hjälpas åt?

kunskapsområden kopplade till psykisk hälsa som barnen behöver lära sig mer om ? (tex. sömn, mat, rörelse, återhämtning, digital kompetens, hbtqi, känslor). Hur kan vi hjälpas åt?

Lär er mer

Ung livsstil (hemsida) https://unglivsstil.se/

Brottsoffermyndigheten, Liten och trygg - en handledning för förskolan https://www.jagvillveta.se/forskola

Mieli.fi, Må bra snurran (läromedel yngre barn) https://mieli.fi/wp-content/uploads/2021/08/Ma-bra-snurran.pdf

Kunskapsskolan, Tio orsaker varför pojkar presterar sämre i skolan (sammanställning av rapport) www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf

Skapa relation

En trygg och välfungerande grupp kan hjälpa lärandet och skapa trygghet och trivsel eller motsatsen. Därför är det även viktigt att uppmärksamma relationer mellan barn i samma grupp.

Ställ er frågor som:

Hur upplever barnet de vuxna runt omkring sig?

Behöver fler vuxna skapa en relation till barnet?

Har alla barn en bärande relation till någon vuxen?

När barnets viktiga vuxna är frånvarande, vem är näst bäst att stötta barnet?

Hur kan vi bidra till goda relationer mellan barnen i gruppen?

Behöver vi göra en sociografisk inventering och en handlingsplan utifrån den?

Har berörd personal tillgång till specifik information kring barnet som behövs för att kunna skapa en god relation? (t.ex A-grupp/B-grupp)

Hur delar vi goda exempel kring hur man kan förebygga konflikter och ensamhet med varandra? (relation barn-vuxen/relation mellan barn)

Lär er mer

Skolverket, Värdegrundsarbete viktigt för studiero (stödmaterial) https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/vardegrundsarbete-viktigt-for-studiero

Skolverket, Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/tillitsfulla-relationer-mellan-larare-och-elever-ar-viktigt-for-studiero

Skolverket, Goda relationer mellan elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/goda-relationer-mellan-elever-framjar-trygghet-och-studiero

Skolverket, Koll på studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering

Sociogram, se bibliotek