Akut pedagog

En längre tids psykisk ohälsa kan leda till psykisk sjukdom, som är en allvarligare typ av psykisk ohälsa (klinisk depression, ångestproblematik mm) och kräver oftast professionell hjälp. Svårigheter med hantering av symtom på psykisk sjukdom kan leda till destruktiva (inte sällan självdestruktiva) handlingar, vars syfte kan vara mångfacetterat men oftast handlar om att exempelvis få bort all psykisk smärta (t.ex. ångest eller nedstämdhet), att kommunicera utåt att en inte mår bra, för att få slut på allt lidande etc. I sådana fall kan individerna ta till självskadebeteende eller i extrema fall försöka ta livet av sig.

Du behöver förbereda dig för akuta situationer genom att bland annat läsa checklistan nedan.

Det kan hända att du som pedagog/vuxen på förskolan/skolan får information om eller ser själv att ett barn (eller flera) agerar självdestruktivt/agerat självdestruktivt. En sådan situation är mycket speciell och vissa personer kan reagera starkt. Som vuxen är det dock viktigt att agera. Om det är möjligt kan man tillkalla hjälp. I sådan situation skulle följande checklista kunna vara till hjälp:

Checklista:

-Försök att behålla lugnet även om du själv kan bli stressad.Försök närma dig barnet.

-Undersök om barnet har livshotande skador. I så fall kalla på hjälp!

-Bedöm om du själv kan hantera situationen och om förstärkning behövs.

-Bedöm om andra barn är i eventuell fara och om förstärkning behövs.

-Lämna inte barnet själv eller enbart med andra barn. Var med barnet tills andra vuxna tar över.

-Informera vårdnadshavare när möjlighet ges.

-Informera rektor, kollegor, barn- och elevhälsopersonal och andra vuxna om vad som hänt. Ta hjälp från andra.

-Våga fråga och ge dig tid att lyssna! Försök att inte skuldbelägga barnet. De flesta med självskadebeteende/självmordstankar skäms över sina tankar.

-Försök prata med barnet. Om barnet inte vill prata kan du säga något i stil med: ”Jag hör att du inte vill prata med mig just nu vilket jag respekterar. Jag ser dock att du inte mår bra. Jag bryr mig om dig och därför kommer jag sätta mig här (i närheten) i fall du vill prata om en stund”. Lämna ej barnet ensam eller med andra elever!

-Ifall barnet vill prata, försök förstå vad som hänt (skynda långsamt med respektfull nyfikenhet), försök undersöka om det gjordes i ångestlindrings syfte eller om detta var ett självmordsförsök. Du agerar därefter. Här är det viktigast att lyssna och bekräfta, avstå till en början att komma med råd och förslag på lösningar. Var tydlig med att du finns där. Att prata om självmord ökar inte risken för att personen ska ta sitt liv. Var tydlig med att du inte kommer att vara passiv och lova inte att hålla det som hänt hemligt. På så sätt minskar risken att barnet blir besviken (vilket ändå kan hända).

-När det blir möjligt, gå med barnet till något annat rum (skolsköterske- eller kuratorexpedition, lärarrum eller liknande). Där kan exempelvis första bedömning av eventuella skador göras.

-Ta hand om dina egna känslor också. För mer, var god se "akut arbetslag"

Lär dig mer

Vård och insatsprogrammet, ADHD - förbygga suicid https://www.vardochinsats.se/adhd/foerebyggande-insatser/foerebygga-suicid/

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2015), Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende. (rapport) https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/erfarenheter-och-upplevelser-av-bemotande-och-hjalp-bland-personer-med-sjalvskadebeteende/

Uppsala Universitet (2011), Psykologisk första hjälpen (handbok) neuro.uu.se/digitalAssets/731/c_731180-l_3-k_psykologisk-forsta-hjalpen-ny.pdf

Vårdguiden 1177 (2020), Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar (stödmaterial) https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/hur-kan-du-hjalpa-en-person-som-har-sjalvmordstankar/

Kontaktperson: Maria Gunneflo, Barn- och elevhälsan 0510-771244, maria.gunneflo@edu.lidkoping.se

Page updated

Report abuse