Förebyggande ledare

”Det förebyggande arbetet innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Arbetet börjar med att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Det behöver göras på individ, grupp och organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser.”

SPSM ”Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

I det här kapitlet kan du fördjupa dig i områden som:

Förebygga frånvaro

Kultur

Struktur och rutiner

Kommunikation

Kunskap och kompetensutveckling

Lärmiljö

Förebygga frånvaro

Trivs eleverna i skolan minskar deras frånvaro. Det kan låta enkelt men kan ändå vara avgörande. Tydliga ramar för undervisningen, hög delaktighet, lärare som är goda förebilder, tillit mellan lärare och elever och ordningen på skolan bidrar till elevernas trivsel. Även goda relationer mellan hem och skola är av betydelse.

När en elev har återkommande frånvaro är det viktigt att tidigt sätta in stöd för att förebygga ytterligare frånvaro. (Skolverket, 2023).

Frågeställningarna som finns under alla rubriker nedan kan ge dig tips om vad du kan arbeta med för att främja närvaro.

Vilka insatser behövs för att kulturen ska förebygga frånvaro?

Vilka strukturer och rutiner behövs för att förebygga frånvaro?

Hur kan kommunikationen utvecklas på enheten för att förebygga frånvaro?

Vilken kunskap och kompetensutveckling behöver du själv och dina medarbetare för att förebygga frånvaro?

Hur behöver lärmiljön utvecklas för att förebygga frånvaro?

Lär dig mer:

Skolverket (2023), Rekommendationer för arbetet med att främja närvaro och förebygga och åtgärda frånvaro. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/rekommendationer/rekommendationer-framja-narvaro-och-forebygga-franvaro

Pedagog Värmland, Skolnärvaromodellen visar hela systemet. (film) https://pedagogvarmland.se/video/skolnarvaromodellen-visar-hela-systemet/

Kultur

Varje enhet utvecklar sin kultur. Den är synlig i beteende, språkbruk, värderingar, barn och kunskapssyn, mål, attityder, jargong, hierarki m.m. Vissa kulturer kan öka den psykiska hälsan/ ohälsan.

Ställ dig frågor som:

Hur arbetar jag med min verksamhet när jag upptäcker behov av förebyggande arbete vad gäller inkluderande och jämställt klimat? (socioekonomiskt, funktionsvariation, hbtqi, etnicitet, kön)

Hur arbetar jag vidare om jag identifierar brister gällande vilken acceptans det finns på enheten för olikheter? (ex. kön, etnicitet, könsidentitet, funktion, ålder, sexualitet, religion)

Hur säkerställer jag att de vuxna på min enhet är goda förebilder?

Hur identifierar och motverkar jag riskfaktorer i min personals arbetssituation? (Stress, arbetsbelastning)

Hur medverkar jag till att min personal känner att deras arbetssituation är begriplig, meningsfull och hanterbar?

Hur granskar jag rådande traditioner och ceremonier på min enhet så att de medverkar till ett inkluderande och jämställt klimat?

Hur arbetar jag vidare om jag identifierar utvecklingsområden gällande betyg och bedömning?

Lär dig mer

Skolverket, Koll på studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering

Struktur och rutiner

För att upprätthålla ett förebyggande arbete behövs struktur och rutiner för att säkerställa att skolans uppdrag genomförs på ett sätt som förebygger elevernas psykiska ohälsa.(Grupp A+B)

Ställ dig frågor som:

Har jag rutiner i min verksamhet där jag systematiskt kartlägger barnens uppfattning om skolsituationen kopplat till kunskaper om vad som förebygger psykisk ohälsa i förskolan/skolan?

Vilka utvecklingsområden, kopplade till psykisk hälsa, kan jag se i det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller lärande? (KUL 1 och KUL 2)

Vilka utvecklingsområden, kopplade till psykisk hälsa, kan jag se i det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller normer och värden? ( NOV)

Vilka utvecklingsområden, kopplade till psykisk hälsa, kan jag se i det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller Inflytande och ansvar? (IOA)

Vilka utvecklingsområden, kopplade till psykisk hälsa, kan jag se i det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller övergång, samverkan, omvärld? (ÖSO)

Hur kommunicerar jag dessa utvecklingsområden, gällande psykisk hälsa, jag/vi identifierat i det systematiska kvalitetsarbetet till mina pedagoger/BHT/EHT?

Skrivs barn-/elevhälsoplanen utifrån identifierade områden?

Hur följs planen upp och utvärderas?

Hur ofta möter jag mina arbetslag i samtal om förebyggande arbete?

Finns det avsatt tid för regelbunden reflektion runt det pedagogiska arbetet enskilt/ i grupp för pedagogerna?

Lär dig mer

Skolverket, Främja studiero genom samarbete mellan lärare och elevhälsan https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/framja-studiero-genom-samarbete-mellan-larare-och-elevhalsan

Kommunikation

Att kunna kommunicera är grunden för delaktighet. Vi kan uttrycka våra känslor och åsikter, vi kan påverka vår situation och vi kan diskutera. Det är i samspel med andra som vi utvecklar vår personlighet och identitet.

Hur kommuniceras barn/elevhälsoplanen till pedagogerna?

Hur följs planen upp och utvärderas utifrån pedagogernas perspektiv?

Lyfter jag frågor som rör det förebyggande arbetet vid BHT/EHTmöten?

Hur skapar jag samarbetsytor för BHT/EHT-personal och pedagoger i det förebyggande arbetet?

Vilket stöd har pedagogerna att bygga god relation med vårdnadshavare?

Vilket stöd har pedagogerna att bygga god relation med barnen?

Vilket stöd har pedagogerna att bygga god relation med varandra?

Hur ser min kommunikation och samarbete ut med externa kontakter? (ex. socialtjänst, BUP, HAB, rehab, ung psykisk hälsa, BVC, grodden, polisen, biblioteket, ungdomsmottagningen m.fl.)

Lär dig mer

Skolverket (2020), Värdegrundsarbete viktigt för studiero (stödmaterial) https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/vardegrundsarbete-viktigt-for-studiero

Skolverket, Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/tillitsfulla-relationer-mellan-larare-och-elever-ar-viktigt-for-studiero

Skolverket, Goda relationer mellan elever (stödmaterial) www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/goda-relationer-mellan-elever-framjar-trygghet-och-studiero

Sociogram, se bibliotek

Västkom, VGregionen, NSPHiG, Handlingsplan för psykisk hälsa i Västra Götaland https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/f60dc61a-bfb0-409c-8c50-bbfe76e9dc83/Handlingsplan%20psykisk%20h%c3%a4lsa%20i%20V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland.pdf?a=false&guest=true

Kunskap och kompetensutveckling

För att skapa likvärdighet utifrån barns olika förutsättningar behöver du och din personal ha kunskap om vad som bidrar till psykisk hälsa/ohälsa. Det behövs tid för reflektion kring hur denna kunskap kan omsättas i förskolans och skolans verksamhet i vardagen.

Ställ dig frågor som:

Har jag tillräckliga kunskaper om de utvecklingsområden som identifieras i det främjande arbetet?

Har jag tillräcklig kännedom om personalens kunskap och kompetens runt dessa utvecklingsområden?

Behöver jag organisera kompetensutveckling utifrån de utvecklingsområden vi har identifierat?

Behöver jag initiera konsultation/handledning/reflektion för min personal?

Finns det rutin/förutsättningar för regelbunden reflektion om de utvecklingsområden som just nu är aktuella i det förebyggande arbetet?

Lär dig mer

WHO & Karolinska institutet, Att Förebygga Självmord och Självmordsförsök hos Skolelever (rapport) apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/66801/WHO_MNH_MBD_00.3_swe.pdf;jsessionid=56F914D7E83B5C27CA576ADAE9D817AF?sequence=8

Lärmiljö

"Lärmiljö är med enkla ord hela den miljö och de sammanhang som en person befinner sig i under exempelvis en skoldag." (SPSM)

Den pedagogiska, sociala och fysiska miljö som förskolan/skolan består av kan bidra till psykisk ohälsa eller psykisk hälsa. Det kan t.ex. handla om graden av tillgänglighet, delaktighet och inkludering. En trygg miljö, fysiskt och emotionellt påverkar det psykiska välbefinnandet positivt. Det gör också balans mellan aktivitet och återhämtning.

Trivsel på en arbetsplats präglas av att man känner att man gör ett bra jobb, att man kan utvecklas och att man blir sedd. Det gäller både vuxna och barn. En positiv stämning som präglas av gemenskap och tillit mår alla bra av. Den skapar man tillsammans.

Ställ dig frågor som:

Hur kartlägger och identifierar jag/vi risk och friskfaktorer i enhetens lärmiljö?

Hur utvecklar vi lärmiljön utifrån utvecklingsområden jag/vi identifierat?

Hur kartlägger enheten förskole- /skolmiljön så att den är formad för både utåtriktade och inåtvända barn? I aktivitet och vid återhämtning?

Hur säkerställs att barnen görs delaktiga i hur undervisning och bedömning sker?

Vilka kartläggningsmetoder/observationer/samtal används i min verksamhet för att göra barnen delaktiga i utformningen av ut- och innemiljö?

Lär dig mer

Skolverket, Koll på studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pa-studiero/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering

SPSM, Date, tillgängliga lärmiljöer https://www.spsm.se/date-larmaterial/

Vad kan Barn- och elevhälsan bidra med?

*S lämpligt för skola *F lämpligt för förskola

Observation kring lärmiljöer, undervisningsdesign, makt, strukturer, normer, gruppdynamik och relationer med efterföljande reflektion – kontakta er specialpedagog/skolkurator/skolpsykolog via ledare. S*F

Handleda runt litteratur, filmer, webkurs från materialets bibliotek – kontakta er specialpedagog via ledare. *S*F

Sociografisk inventering s.k., FIL-kartläggning - kontakta BHT/EHT *S*F

Medverka i elevhälsomöten, (EHM), reflekterande möten för att ringa in prioriterade områden och utforma handlingsplan - kontakta EHT *S

Handledning för enskild pedagog ,arbetslag eller annan grupp i professionaliserande, avlastande och/eller kompetensutvecklande syfte - kontakta handledare Maria Gunneflo *S*F

Kontaktperson: Maria Gunneflo, Barn- och elevhälsan 0510-771244, maria.gunneflo@edu.lidkoping.se