Klimatmöte: planering och förberedelser

Varje delegation ska komma fram till vilka resurser och intressen deras land/organisation bör ta hänsyn till i förhandlingarna, utveckla argument för sitt land/organisation samt samla in fakta som grund för sina argument. Före de egentliga toppmötesförhandlingarna deltar varje delegation i bilaterala förhandlingar med en delegation från ett annat land/organisation.

Faktablad finns för varje land och organisation. Delegaterna från respektive land/organisation får vägledning och bakgrund genom fakta och uppgifter. Faktabladen att printa ut hittar du här!

Bilaterala förhandlingar (kan uteslutas)

Som del av förberedelserna inför de egentliga förhandlingarna ska alla parter förhandla två och två – bilateralt – kring varsin fråga. Om så önskas, och möjligheten finns, kan denna uppgift lösas interaktivt. Läraren kontaktar då en annan klass inom Norden och kommer överens om en tidpunkt för de bilaterala förhandlingarna. Eleverna förhandlar i sådana fall via t.ex. skype.

Bilatera förhandlingspar:

Oljeindustrin och Maldiverna: Industriländer bör enligt FN skära ned sina utsläpp med 25-40 % före år 2020 för att begränsa en global temperaturökning med högst 2°C (Kyotoprotokollet). Hur mycket tycker ni att industriländerna bör skära ned fram till år 2020?

• Mer än 40 % av sina utsläpp
• 25-40 % av sina utsläpp
• Mindre än 25 % av sina utsläpp
• Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp

År 2020 ligger inte långt fram i tiden. Hur mycket har industriländerna lyckas uppnå redan och vad tycker ni är en rimlig utsläppsbegränsning för industriländerna? Oljeindustrin och Maldiverna inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.

USA och Kina: Övergångsländer har mycket lägre utsläpp än industriländerna per invånare. Eftersom länderna är så stora är utsläppen ändå väsentliga och står för en stor del av ökningen av de globala utsläppen. Vilka krav bör gälla för dessa länder?

• Nedskärning av utsläppen med samma procentsats som i-länder
• Utsläppsgränserna bör motsvara i-ländernas, men inte lika hårda
• Ska inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp

Moçambique och Greenpeace: Utvecklingsländer har låga utsläpp av växthusgaser. De flesta utvecklingsländer önskar ökad ekonomisk tillväxt. Detta kräver användning av energi, vilket vanligen medför ökade utsläpp. Hur ska dessa länder bidra till det globala målet om minskade utsläpp?

• De ska ha gränser för utsläpp, men inte lika hårda som för industri- och övergångsländer
• De ska ha gränser för utsläpp, men då ska de garanteras ekonomiskt stöd av de rika länderna
• De ska befrias alla krav på nedskärningar av utsläpp

Brasilien och Finland: Teknologi för produktion av förnybar energi eller för att rena utsläpp från energiproduktionen är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser. Sådan teknologi kallas ofta för ”grön teknologi” och utvecklas främst i industriländer. Fattiga länder har ofta inte råd att utveckla eller köpa grön teknologi. Hur ska vi verka för att fattiga länder också kan få tillgång till grön teknologi?

• Alla länder måste själva stå för inskaffningen av grön teknologi. Det finns därför inte något behov av att inkludera detta i klimatavtalet
• Industriländerna bör dela med sig av kunskap och ekonomiskt stöd och finansiera grön teknologi i övergångs- och utvecklingsländer
• Industriländer bör dela med sig av kunskap och ekonomiskt stöd och finansiera grön teknologi i utvecklingsländer