Klimatmöte: lärarhandledning

Lektion 1: Introduktion

Gå tillsammans igenom presentationsmaterialet. Låt gärna eleverna titta på det norska filmklippet på www.klimamote.no (3 min), eftersom det även innehåller en instruktion kring hela upplägget.

Läraren kan gärna poängtera de viktigaste punkterna:

• Olika kategorier av länder (industriländer, övergångsländer och utvecklingsländer) känner olika ansvar i klimatfrågan.
• FN:s klimatpanel rekommenderar att industriländer minskar sina utsläpp med 35-40 % för att hålla sig inom tvågradersmålet (Parisavtalet).
• Betydelsen av att eleverna går in i sina roller och argumenterar utifrån sitt lands intresse, inte enligt personlig övertygelse.

Varje grupp får tillgång till sitt lands/organisations faktablad (innehåller fakta om landet, förhandlingstips och uppgifter anpassade till landet/organisationen i fråga). Dessa faktablad är deras utgångsläge under förberedelserna.

Finns det tid över, påbörja förberedelserna.

Lektion 2-3: Förberedelser

Delegationerna går igenom uppgifterna i faktabladen:

• Namnger varje elev/delegat
• Tar ställning till förhandlingsfrågorna
• Förbereder en appell
• Förbereder de bilaterala förhandlingarna

Målet är att varje delegation kommer fram till vad deras land/organisation står för samt utvecklar argument som svarar på de fyra förhandlingsfrågorna.

Använd internet som informationsverktyg. På www.klimamote.no finns länkar och tips (på norska).

Notera: En del klasser kan behöva mer tid för förberedelserna. Läraren bedömer om två lektioner är tillräckligt eller om det behövs mera tid. Det är givetvis möjligt att ge tid för förberedelser som hemuppgift.

Lektion 4: Bilaterala förhandlingar

Som en del av förberedelserna för förhandlingarna ska nu parterna förhandla två och två, dvs. bilateralt om varsin fråga:

1. Oljeindustrin och Maldiverna
2. USA och Kina
3. Moçambique och Greenpeace
4. Brasilien och Finland

Eleverna hittar frågor och förhandlingstips i sina faktablad.

Målet med denna aktivitet är att eleverna får möjlighet att utveckla sina argument och öva sig på att förhandla med en annan part.

Genomför ni uppgiften lokalt i det egna klassrummet beräknas den ta ca 20-30 minuter. Det är också möjligt att genomföra momentet interaktivt med en annan skolklass som också gör samma övning. I ett sådant fall bör de två lärarna komma överens om detta på förhand och bestämma tidpunkt för de bilaterala förhandlingarna. Eleverna kopplar då upp sig via t.ex. Skype och förhandlar med en grupp elever från den andra klassen. (Se Lärartips för interaktivt samarbete).

Lektion 5: Förhandlingar

Möblera klassrummet inför debatten i cirkel eller fyrkant. Generalsekreteraren (läraren) leder en kort presentationsrunda (land/organisation och namn på varje deltagare). Förhandlingsregel: Det är inte tillåtet att prata utan generalsekreterarens tillåtelse. Alla måste be om ordet!

Generalsekreteraren läser upp första frågan med svarsalternativ och två delegationer håller var sitt förberett inlägg. Därefter debatteras frågan i 5-10 minuter. Sedan går man vidare till nästa fråga.

Förhandlingsfrågor

Fråga 1. Industriländer bör enligt FN skära ned sina utsläpp med 25-40 % före år 2020 för att begränsa en global temperaturökning med högst 2°C (Kyotoprotokollet). Hur mycket tycker ni att industriländerna bör skära ned fram till år 2020?

• Mer än 40 % av sina utsläpp
• 25-40 % av sina utsläpp
• Mindre än 25 % av sina utsläpp
• Bör inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp

År 2020 ligger inte långt fram i tiden. Hur mycket har industriländerna lyckas uppnå redan och vad tycker ni är en rimlig utsläppsbegränsning för industriländerna?

Oljeindustrin och Maldiverna inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.

Fråga 2. Övergångsländer har mycket lägre utsläpp än industriländerna per invånare. Eftersom länderna är så stora är utsläppen ändå väsentliga och står för en stor del av ökningen av de globala utsläppen. Vilka krav bör gälla för dessa länder?

• Nedskärning av utsläppen med samma procentsats som i-länder
• Utsläppsgränserna bör motsvara i-ländernas, men inte lika hårda
• Ska inte ha några krav på nedskärningar av utsläpp

USA och Kina inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.

Fråga 3. Utvecklingsländer har låga utsläpp av växthusgaser. De flesta utvecklingsländer önskar ökad ekonomisk tillväxt. Detta kräver användning av energi, vilket vanligen medför ökade utsläpp. Hur ska dessa länder bidra till det globala målet om minskade utsläpp?

• De ska ha gränser för utsläpp, men inte lika hårda som för industri- och övergångsländer
• De ska ha gränser för utsläpp, men då ska de garanteras ekonomiskt stöd av de rika länderna
• Dessa länder ska befrias alla krav på nedskärningar av utsläpp

Moçambique och Greenpeace inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.

Fråga 4. Teknologi för produktion av förnybar energi eller för att rena utsläpp från energiproduktionen är viktigt för att minska utsläppen av växthusgaser. Sådan teknologi kallas ofta för ”grön teknologi” och utvecklas främst i industriländer. Fattiga länder har ofta inte råd att utveckla eller köpa grön teknologi. Hur ska vi verka för att fattiga länder också kan få tillgång till grön teknologi?

• Alla länder måste själva stå för införskaffningen av grön teknologi. Det finns därför inte något behov av att inkludera detta i klimatavtalet
• Industriländerna bör dela med sig av kunskap och ekonomiskt stöd och finansiera grön teknologi i övergångs- och utvecklingsländer
• Industriländer bör dela med sig av kunskap och ekonomiskt stöd och finansiera grön teknologi i utvecklingsländer

Brasilien och Finland inleder förhandlingarna med varsin kort appell. Frågan debatteras sedan gemensamt.

Omröstning (ca 5 min.)

Varje land har en (1) röst att ge till varje fråga.

Generalsekreteraren läser upp alternativen. Det är en öppen omröstning med handuppräckning. Greenpeace och oljeindustrin har inte rösträtt, eftersom de inte är medlemsländer i FN. Utfallet för varje fråga blir det alternativ som får flest röster. Generalsekreteraren noterar resultatet.

Oavgjort: förhandlingspaus och ny omröstning

Ifall det finns frågor där flera alternativ har fått lika många röster, får eleverna en fem minuters förhandlingspaus. Under denna paus har länderna och organisationerna tid att försöka övertala de övriga att rösta på det alternativ de tycker är bäst. Då 5 minuter gått blir det en ny omröstning. Om den nya omröstningen fortfarande inte leder till ett vinnande förslag så får även organisationerna och FN:s generalsekreterare avge varsin röst i frågan.

Lektion 6: Framtagande av en klimatrekommendation

Eleverna får nu gå ur rollerna som representanter för olika länder och organisationer. Nu ska de representera sig själva. Inled gärna med att reflektera över rollspelet under några minuter: Upplevde de att det var svårt att sätta sig in i sin roll som land eller organisation? Hur kändes det att försöka få genomslag för sina argument? Vilket intryck fick eleverna av internationella förhandlingar?

Den avslutande uppgiften är att ta fram en klimatrekommendation: Vad tycker klassen att är viktigt att Finland står för i globala klimatförhandlingar?

Skriv en gemensam rekommendation baserad på hela klassens tankar om vad som bör vara Finlands mål under nästa klimatmöte i FN. Rekommendationen ska inte vara längre än fem meningar. Inled t.ex. så här: ”Klass X i Y-skolan anser att…”