Vad är näthat?

Statistik och fakta om näthat

I ett kommentarsfält kan ofta vem som helst skriva, och lika ofta kan personerna som skriver vara anonyma. Det är lättare att ha en hårdare och mer otrevlig ton när man är anonym än när man måste stå för det man skriver. Ibland går det så långt att det som skrivs till och med klassas som hot, kränkningar eller trakasserier. Om du upplever detta ska du vända dig till polisen.

Olika typer av hat drabbar olika personer

2015 släppte BRÅ en rapport kring anmälda näthatsbrott. I den slår man fast att fler män än kvinnor pekas ut som gärningspersoner för dessa typer av brott. De utsatta är i större grad kvinnor, då de utsätts för mer hot, hat och kränkningar än män. Dessa brott kan handla om ofrivilligt publicerade bilder (någon tar en privat bild av en annan person och sprider den utan dennes medgivande) eller rena hot om våld.

2017 publicerade organisationen Friends en rapport som slog fast att 18 % av unga tjejer och 6 % av unga killar har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet.

Studierna är relativt gamla

Då näthat är ett relativt nytt fenomen i den juridiska världen är studierna få och knapphändliga. Till exempel finns ingen statistik kring hur brott mot människor på nätet drabbar trans- och ickebinära individer. Det finns vissa studier som gjorts i internationell skala och dessa kan ge en fingervisning kring vad som gäller i Sverige. Där går det att se att transpersoner överlag mår sämre p.g.a. näthat än den cis-normativa delen av befolkningen och att ickebinära transpersoner är särskilt utsatta. 

Dessa studier är inte helt nya och siffrorna är endast en fingervisning till dagens läge. 

Vem utsätts?

Vem som helst kan utsättas för näthat. Ofta handlar det om vilket typ av forum man befinner sig i och vilken “ton” som råder i detta forum. Överlag kan dock sägas att det skett en stor ökning gällande näthat gentemot politiker i allmänhet och kvinnliga politiker i synnerhet. Därför bör frågan om näthat också ses som en demokratifråga. Vilket typ av samhälle skapas om individer inte vågar engagera sig med rädsla för hot och hat på nätet?

Få blir dömda

Kränkningar och hot på nätet har låg personuppklaring och cirka 96% av anmälningarna läggs ner. Lagstiftningen och regleringen har inte riktigt hängt med i den snabba tekniska utvecklingen och det är lätt för individer att gömma sig bakom alias och anonymitet på ett sätt så att det blir väldigt svårt för myndigheter att hitta dem.

_______________________________________________

Källor: BRÅ- Rapport 2015:6, Friends- Nätrapport 2017, RFSL-Rapport

⬅ Tillbaka till Näthat