Psykiska hälsa hos äldre

I detta avsnitt pratar vi med Johanna Pärlsjö, metodutvecklare i Falkenbergs kommun. Johanna är en metodutvecklare inom psykisk hälsa som är specifikt inriktad på äldre och äldres hälsa eller ohälsa. Hennes bakgrund är som utbildad sjuksköterska med specialisering inom psykiatri och äldres psykiska ohälsa, och hon arbetar även som processhandledare.

Johanna, som beskriver sin roll som unik, fokuserar på att utveckla metoder för att hantera de krångliga ärenden där psykisk ohälsa är inblandat, framför allt inom den kommunala verksamheten (särskilda boenden och hemtjänst). Hennes jobb handlar om förebyggande arbete – att titta efter signaler så att ohälsan inte förvärras. Hon handleder personal som sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och personal på mötesplatser.

I samtalet lyfter Johanna fram vikten av ett personcentrerat förhållningssätt för att se alla som individer. Hon betonar hur svårt det kan vara att motivera till behandling, särskilt gällande psykosproblematik, då misstänksamhet kan ingå som en del av sjukdomen. En stor utmaning i äldreomsorgen är ålderismen – den stereotypa uppfattningen att man ska må dåligt när man är gammal, vilket hindrar äldre från att söka eller få den hjälp de behöver. Avsnittet belyser också den allvarliga frågan om att suicidrisken är mycket högre hos äldre män plus 85.

Lyssna för att få en inblick i hur vården kan arbeta för att förbättra den psykiska hälsan för äldre genom samverkan och ökad uppmärksamhet.

Inspelat i september 2025.

_________________________

Tips på relaterade samhällstjänster:

Nationella hjälplinjen: En nationell stödlinjen för alla över 18. Du kan vara anonym. Öppet dygnet runt, året om.

Telefon: 90 390

Mind Äldrelinjen: 020-222 233

Jourhavande medmänniska: 08-7021680

Anhöriglinjen: 0200-239500

Kvinnofridslinjen: 020-505050

Arbetsmaterial:

Baserat på poddavsnittet "Värdegrundsamtalet – Johanna Pärlsjö, Metodutvecklare"

1. Syfte och Mål

Efter att ha lyssnat på avsnittet och genomfört materialet ska eleven:

• Förstå vikten av förebyggande arbete i den kommunala omsorgen.

• Kunna definiera och reflektera över begreppen personcentrerat förhållningssätt och ålderism.

• Identifiera atypiska tecken på psykisk ohälsa/depression hos äldre.

• Veta hur man praktiskt kan hantera svåra situationer och söka stöd i sin yrkesroll.

2. Nyckelbegrepp och Reflektion (Individuell uppgift)

Läs igenom och definiera följande begrepp utifrån hur de beskrivs i poddavsnittet. 

Reflektera över frågan: Hur påverkar dessa företeelser ditt arbete i mitt arbete inom vården?

Metodutvecklare

Arbetar mycket kring metoder för äldre och äldres hälsa eller ohälsa. Utvecklar metoder för att ta hand om problem på bästa sätt.

Processhandledare

Hjälper till vid krångliga ärenden genom att handleda personal i yrkesrollen (t.ex. omvårdnadsyrken, logopeder, aktivitetspersonal) för att komma framåt.

Personcentrerat förhållningssätt

Innebär att se alla som individer och inte dra alla över en kam. Att se till individen man har framför sig, eftersom "en sak funkar inte på alla".

Ålderism

Stereotypa idéer och föreställningar om att äldre är på ett visst sätt, inklusive tanken att man ska må dåligt när man är gammal.

Internaliserad ålderism

När de äldre själva tror och tänker att det är normalt att må dåligt för att de är gamla.

Förebyggande arbete

Måste prioriteras i kommunal verksamhet (omsorg) för att undvika att personer hamnar i akut vård. Syftar till att hindra att personerna ska behöva vård.

3. Diskussion och Gruppuppgifter

Använd följande frågor för diskussion i mindre grupper eller i helklass. Citat från källan kan användas som stöd för svaren.

A. Vårdens olika uppdrag och samverkan

1. Skillnad mellan kommun och region: Johanna Pärlsjö framhåller att regional verksamhet har mycket fokus på sjukdom, medan kommunal verksamhet måste jobba mer förebyggande. Förklara skillnaden mellan det regionala uppdraget (specialistpsykiatri/sjukdom) och det kommunala uppdraget (förebyggande/omsorg). Varför menar hon att det kommunala uppdraget är "mycket mycket bredare"?

2. Multiprofessionell handledning: Johanna handleder personal inom olika yrken, som sjuksköterskor, undersköterskor, och logopeder. Diskutera varför det är viktigt att ha en processhandledare eller coachkonsult involverad i "krångliga ärenden" där psykisk ohälsa är inblandad.

3. Beteendebaserad ohälsa: I öppenvården jobbade Johanna mycket med att motivera till behandling, särskilt hos personer med psykosproblematik som kan vara misstänksamma. Hur skiljer sig motivationsarbetet vid psykisk ohälsa från motivationsarbetet vid andra sjukdomar (som cancersjukdomar)?

B. Tidiga tecken och bemötande

1. Atypiska symptom: Ge exempel på atypiska tecken på psykisk ohälsa/depression hos äldre som vårdpersonal ska vara uppmärksamma på. Diskutera varför äldre personer kan ha svårt att förklara hur de mår och istället söker vård för fysiska besvär ("ont i en axel eller ont i magen").

2. Suicidrisk: Johanna lyfter fram att suicidrisken är mycket högre hos äldre män plus 85. Diskutera varför denna höga risk sällan uppmärksammas i media, enligt poddavsnittet.

3. Vikten av att bli sedd: Johanna berättar om exemplet med kvinnan som skulle ta sitt liv men valde att gå hem när hon blev sedd av en man med en hund. Diskutera: Vad innebär det att "se någon" i vårdarbetet, och hur kan man uppnå detta personcentrerade förhållningssätt under en stressig åttaminutersinsats i hemtjänsten?

4. Fallstudie: Nisse och den dammiga gitarren

Nisse bor hemma och har hemtjänst några gånger per dag. Du hjälper Nisse med strumporna (du har 8 minuter på dig). Du lägger märke till att gitarren, som Nisse brukade älska att spela på, ligger och samlar damm. Du känner att Nisse verkar annorlunda och mår dåligt.

Uppgift: Hur ska du som undersköterska agera, givet den korta tiden och känslan av otrygghet eller klump i magen?

1. Akut åtgärd (under 8 minuter): Vilka är de två viktigaste sakerna du måste göra under mötet med Nisse? (Tänk på personcentrerat förhållningssätt och lyssnande).

2. Informationsöverlämning och stöd: Vilka åtgärder kan du göra efter besöket för att säkerställa att Nisse får hjälp?

   • Vem ska du prata med i första hand?

   • Vilka konkreta stödfunktioner kan Nisse informeras om ifall han inte vill prata med personalen?

3. Involvera anhöriga: När är det bra att koppla in anhöriga? Vilka utmaningar finns det med att prata om psykisk ohälsa med äldre personer och deras anhöriga, givet den stigma som kan finnas i generationen?.

5. Fördjupning och Framtidsperspektiv

1. Läkemedel och Samtal: Enligt podden får den största delen av äldre som får antidepressiva ofta inte samtalsterapi, trots att rekommendationerna ofta är samtal och antidepressiva i kombination. Diskutera hur detta kan kopplas till ålderism och förväntningen att äldre ska må dåligt. Hur kan vård- och omsorgspersonal arbeta för att säkerställa att äldre får tillgång till lämpliga samtalsstöd?

2. De Nya Seniorerna: Johanna Pärlsjö tror att de nya generationerna seniorer (de som snart blir 65+) kommer att vara "lite tuffare" och vilja ha det på sitt sätt, i kontrast till de som historiskt sett inte velat vara till besvär. Diskutera hur detta kan komma att förändra bemötande och utformningen av kommunal omsorg framöver (t.ex. med tanke på att "alla tycker inte om dragspel och bingo").