Grekisk och Romersk konst

Gudarna

De grekiska gudarna var många till antalet och hade olika mängder makt. Ofta talas det om 12 stolar i gudarnas boning, där de ibland samlades för att hålla rådslag. De första gudarna var nästan alla barn till titanerna. Gudarnas härskare, Zeus, och hans hov höll till på berget Olympen. Andra gudar drev omkring mellan himmel och jord och andra, som Dionysos och Pan, föredrog att leva bland människorna.

Grekerna byggde tempel åt sina gudar och varje stad hade sin egen skyddsgud. Till exempel dyrkade man i staden Aten främst vishetens gudinna Athena. Man tillbad gudarna i religiösa sammanslutningar som kallades kulter. Varje gud hade sin egen kult, som formades efter vad den guden stod för och vilken typ av personlighet han/ hon hade.

De flesta av gudarna var odödliga, men man kan se i sagorna hur de ändå råkar illa ut ibland och kan bli allvarligt skadade. Gudarna hade inte blod i sina ådror utan en mystisk mineral som kallades ikor. De åt och drack en särskild föda kallad ambrosia för att hålla sig evigt unga. När de besökte människorna förklädde de sig till vanliga män och kvinnor, eller till djur. Det kunde vara farligt för en människa att se en gud i dess rätta form.

Gudarna hade många kärlekshistorier, både med varandra och andra varelser som människor och naturväsen. Avkomman av en sådan kärlek blev själv en gud, eller åtminstone en mycket märklig människa. Många berömda hjältar är söner till gudar.

Demokrati

Den blomstrande ekonomin ledde till krav på inflytande från befolkningen i grekland. Kungar, tyranner och aristokrater störtades av städernas medborgare. Utvecklingen kulminerade i Aten där en politisk reform gav alla medborgare rätt att rösta i viktiga frågor. Det sägs ofta att inget folk har haft mer makt än det atenska, men detta inflytande gällde bara fria män över 20 års ålder (vissa källor säger 18 års ålder, andra 21 års ålder) som var födda i Aten av atenska föräldrar. Inga kvinnor hade någon rösträtt. Med andra ord en minoritet av befolkningen (ca 30 000 av Atens 300 000 invånare). Det atenska demokratiska idealet kom emellertid att snabbt spridas i Grekland och ersätta de tidigare kungadömena och styrande aristokratierna.

Grekisk Konst

Geometrisk tid: stilperioden omkring 1000-700 f.Kr.

Huvudartikel: Geometrisk tid

Redan det mykenska vasmåleriet hade använt abstrakt dekor för att betona de sammansatta vasernas delar. Detta stildrag förstärktes ytterligare mellan 1050–700 f.Kr. och denna period har därför kallats den geometriska. Vaserna, som nu framför allt användes som gravmonument, dekorerades med horisontella band som fylldes först med enkla bågar och cirklar och därefter med meanderslingor, svastikor, trianglar och andra linjära former. Stilen förknippas intimt med uttrycket horror vaccui, "rädsla för tomrummet". All dekor accentuerade vasernas olika sektioner: fot, buk, skuldra och fot.

Med tiden kom handelsförbindelserna med Orienten att återupptas, och den grekiska isolationen bröts omkring 700 vilket blir inledningen till den arkaiska tiden. Redan under den geometriska perioden förekom figurativa element som människor och djur, och med tiden kom dessa stiliserade gestalter att lösgöra sig ur geometrin under perioden 700-550 f.Kr.. Berättelser ur mytologin, de homeriska sångerna och begravningsscener började uppträda på vaserna i en stil som lånade drag från Orienten. Den stil i vasmåleriet brukar därför kallas den orientaliserande.