FYSIK VECKA 2-3
Kap 21. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 106-109)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Krafter mellan en laddad glas- och ebonitstav. Krafter mellan två ebonitstavar som gnidits med ylletyg. (Arbetsboken sidorna 96-97)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 98-99: U1-U6
Facit: Kapitel 25
Youtube:
FYSIK VECKA 3-4
Kap 22. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 110-113)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Strömkrets med batteri och lampa. Strömbrytare i en strömkrets. Flera lampor i en strömkrets. (Arbetsboken sidorna 100-101)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 102-103. U1-U6
Facit: Kapitel 22
Youtube:
FYSIK VECKA 5-7
Kap 23. Att mäta spänning och elström (sidorna 114-117)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Mät spänning. Spänningen över polerna på en lampa. Koppling av batterier. Mät elström. (Arbetsboken sidorna 104-105)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 106-107, U1-U6
Facit: Kapitel 23
Youtube:
FYSIK VECKA 8-12
Kap 24. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 118-121)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Bestäm resistansen. Koppling av motstånd. (Arbetsboken sidorna 108-109)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 110-111. U1-U5
Youtube:
FYSIK VECKA 12-14
Kap 25. Elektrisk energi överförs och omvandlas i en strömkrets (sidorna 122-125)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska apparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- och rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Ökning av belysningsstyrkan. Undersök effekten hos en elmotor. (Arbetsboken sidorna 112-113)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 114-115, U1-U7
Facit: Kapitel 25
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 26. Kol finns i många olika former (sidorna 130-133)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Rent kol kan förekomma som: diamant, grafit, grafen, nanorör och fulleren
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 128-129. Vilka ämnen innehåller kol? Modeller av kolets uppbyggnad.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 130-131 (U1-U8) FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 133
Youtube:
KEMI VECKA 35-36
Kap 27. Kolväten är organiska föreningar (sidorna 134-137)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbindningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 132-133. Strukturen hos kolväten.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-135 (U1-U9)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 137. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 37-38
Kap 28. Småmolekylära kolväten är gaser (sidorna 138-141)
Kolväten framställs från råolja
Kolväten finns i bränslen, lösningsmedel och plaster
Typiska egenskaper för kolväten
tål inte uppvärmning
brinner bra
är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
leder inte elektricitet
Aggregationstillstånd
Gasform: 1-4 kolatomer, flytgas (propan + butan)
Vätskeform: 5-16 kolatomer, bensin (oktan)
Fast form: fler än 16, plast (polypropen PP)
Metan (naturgas, sumpgas) CH4, brandfarlig
Eten (växthormon), C2H4, plast (polyeten)
Etyn (svetsgas, acetylen) C2H2
Förbränning = kolväte + syre ==> koldioxid + vatten
Byggmodeller för kolväten
Strukturformel, C (4 bindningar), H ( en bindning), O (2 bindningar), N (3 bindningar)
Molekylformel ( CH4, C2H6, C3H8)
Kul- och pinnmodell ( C röd, H vit, O röd, N blå)
Funktionella grupper: -OH, -COOH
Laboration: Arbetsboken sidorna 136-137. Förbränning av kolväten, Karbamidlampan
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 138-139 (U1-U9)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 141. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 38-39
Kap 29. Alkoholerna har många användningsområden (sidorna 142-145)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Blodets alkoholhalt anges i promille (gram alkohol per liter blod)
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glykol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 140-141. Undersökning av alkoholer. Etanolångor antänds. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 142-143 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 145.
Youtube:
KEMI VECKA 47-48
Kap 30. Karboxylsyror finns i naturen (sidorna 146-149)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyror kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Arbetsboken sidorna 144-145: Undersök ättikans egenskaper. Syrahalten i citronfrukter.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 146-147 (U1-U7). FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227.
Youtube:
FYSIK VECKA 17-18
Kap 31. Kompassnålen är en permanent magnet (sidorna 210-215)
En magnet har två poler
Permanenta magneter behåller sin magnetism länge
Kompassens nordpol N vänder sig mot norr
Kompassens sydpol S vänder sig mot söder
Magneter attraherar och repellerar varandra på grund av den magnetiska kraften
En magnet har alltid två poler: en nordpol och en sydpol
Nord- och sydpolen attraherar varandra
Poler av samma slag repellerar varandra
En permanent magnet omges av ett magnetfält
Ett magnetfält består av fältlinjer
Magnetfältets riktning är från nordpolen till sydpolen
En permanent magnet påverkar en annan permanent magnet med en viss kraft
Man kan tillverka en magnet av en järnspik
En permanent magnet och en järnspik innehåller så kallade elementarmagneter
Elementarmagneter i oordning innebär att ämnet inte är magnetiskt
Elementarmagneter i ordning innebär att ämnet är magnetiskt
Magnetism kan avlägsnas om man upphettar en järnspik eller slår den kraftigt med en hammare
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 215: Uppgifterna 327, 329, 330, 334 och 335. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 12-14
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska apparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- och rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Ökning av belysningsstyrkan. Undersök effekten hos en elmotor. (Arbetsboken sidorna 112-113)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 114-115, U1-U7
Facit: Kapitel 29
Youtube:
FYSIK VECKA 8-12
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Bestäm resistansen. Koppling av motstånd. (Arbetsboken sidorna 108-109)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 110-111. U1-U5
Youtube:
Förhör 1: Klicka HÄR
FYSIK VECKA 6-8
Kap 27. Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Mät spänning. Spänningen över polerna på en lampa. Koppling av batterier. Mät elström. (Arbetsboken sidorna 104-105)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 106-107, U1-U6
Facit: Kapitel 27
Youtube:
FYSIK VECKA 3-5
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Strömkrets med batteri och lampa. Strömbrytare i en strömkrets. Flera lampor i en strömkrets. (Arbetsboken sidorna 100-101)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 102-103. U1-U6
Facit: Kapitel 26
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Krafter mellan en laddad glas- och ebonitstav. Krafter mellan två ebonitstavar som gnidits med ylletyg. (Arbetsboken sidorna 96-97)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 98-99: U1-U6
Facit: Kapitel 25
Youtube:
KEMI VECKA 50-51
Kap 26. Metallernas elektrokemiska spänningsserie (sidorna 170-177)
Metallernas reaktionsförmåga varierar
Metallerna delas in ädla och oädla metaller
En ädel metall reagerar inte med en lösning av syra så att vätgas bildas
En oädel metall reagerar med en lösning av syra så att vätgas bildas
Metallerna kan ordnas efter reaktionsförmåga (elektrokemiska spänningsserien, oädel ==> ädel)
Atomer kan avge eller ta emot elektroner
Oxidation: atomen eller jonen i ett ämne avger elektroner (blir positivare=oxideras)
Reduktion: atomen eller jonen i ett ämne tar emot elektroner (blir negativare=reduceras)
Redoxreaktioner beskrivs med en reaktionslikhet
Metaller kan reagera med varandra (om den oädlare metallen är i atomform)
Koppar kan reduceras i närvaro av järn
Elektrokemiska spänningsserien: Li, Ka, Ca, Na, Mg, Al, Zn, Fe, Ni, Pb, = H = Cu, Ag, Pt, Au
Laboration: Metaller kan ordnas enligt reaktionsförmåga. Reaktioner mellan olika metaller. (arbetsboken sidorna 108-109)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 110-111: U1-U7.
Youtube:
KEMI VECKA 49-50
Kap 25. Metallernas egenskaper beror på metallens uppbyggnad (sidorna 162-169)
Metall är ett användbart material
Metallatomer kan avge sina valenselektroner
Den elektriska dragningskraften håller ihop metallen
De negativt laddade elektronerna och positivt laddade metalljonerna dras till varandra
Dragningskraften kallas metallbindning
Metalljonerna packas intill varandra
Metaller är i allmänhet täta, glänsande och ogenomskinliga
Metaller har ofta hög smältpunkt
Elektronerna rör sig i metallen
Metaller leder värme och elektricitet bra
Metaller är sega och formbara
Metallers användning:
Aluminium: burkar, förpackningsmaterial, fordonschassier, fälgar, fönsterbågar, stegar och elstolpar
Koppar: elektronikindustrin, ytbeläggning, kopparrör, blandmetall, prydnadsföremål och elledningar
Guld: smycken, tandfyllning, elektronikindustrin
Zink: galvanisering dvs. ytbeläggning av stål och komponent i legeringar
Tungmetaller är skadliga
Legeringar är ofta mer användbara än rena metaller (rostfritt stål, brons, mässing, nyårstenn, gult och vitt guld)
Laboration: Undersökning av metaller. Skillnaden mellan ädla och oädla metaller. (arbetsboken sidorna 104-105) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 106-107: U1-U7. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 46-48
Kap 38. Plaster består av långa molekylkedjor (sidorna 248-253)
Plaster används för många olika ändamål
Förpacknings- och byggnadsmaterial
Kärl, husgeråd och hushållsmaskiner
Skor, kläder och leksaker samt i fordon
Polymerer framställs av monomerer
Plaster framställs av råolja
Korta omättade kolväten såsom eten bildar långa molekylkedjor: polymerer
Små molekyler som eten och propen kallas: monomerer
Många etenmolekyler bildar polyeten (PE). Många propenmolekyler bildar polypropen (PP).
Plaster består av polymerer
Plaster kan vara syntetiska (konstgjorda) eller halvsyntetiska (delvis konstgjorda) material
Plaster består i allmänhet av polymerer och olika tillsatsämnen
Plastmaterial framställs t.ex. genom formsprutning och strängsprutning
Plaster kan indelas i härdplaster och termoplaster
Olika plastsorter har olika egenskaper
PET (polyetenteraftalat) styv, hård, klar och tål kemikalier. Användning: läskedrycksflaskor och textilier
PE-HD (polyeten hög densitet) grumlig eller färgad, elastisk, vanartad yta. Användning: plastkassar, saftflaska, hinkar och rör
PVC (polyvinylklorid) egenskaperna beror på tillsatser. Användning: kreditkort, avloppsrör, konstläder slangar golvplattor
PE-LD (polyeten låg densitet) mjuk, elastisk, vaxartad som tunn film. Användning: plastkassar och påsar, frysburkar och leksaker
PP (polypropen) styv, ganska hård och seg. Användning: livsmedelsomslag, trädgårdsmöbler, resväskor, telefoner och snören.
PS (polystyren) glasklar eller färgad, hård och skör. Användning: engångsglas, genomskinliga burkar och cellplast (styrox)
Plaster kan återvinnas eller brännas
Plaster kan återanvändas eller återvinnas
Plaster kan brännas vid avfallsförbränningsverk
Plaster kan återvinnas genom kemisk sönderdelning
Genom att analysera plastens livscykel kan man minimera dess miljöpåverkan
Laboration: Plast kan tillverkas av naturmaterial.Identifiera plaster, Arbetsboken sidan 166.
Uppgifter: Arbetsboken sidan 167:
Youtube:
KEMI VECKA 45-46
Kap 35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
Fetterna hör till näringsämnena
Fetter bildas av glycerol och fettsyror
Fetter bildas av glycerol och fettsyror i en kemisk reaktion
Fettsyrorna är vanligen långkedjade karboxylsyror med många kolatomer efter varandra och en -COOH grupp på ändan
Fetterna innehåller estergrupper
Estrar bildas genom en reaktion mellan syror och alkoholer
Syra + alkohol ==> ester + vatten
Fetter kan vara mättade och omättade
Mättade fetter har bara enkelbindningar mellan kolatomerna, typiska för djurfetter, fasta vid rumstemperatur
Omättade fetter har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i molekylen, typiska för växtfetter, flytande vid rumstemperatur
Fetter har olika uppgifter i kroppen
Är kroppen energikällor
Transporterar vitaminer
Skyddar de inre organen
Fungerar som värmeisolatorer
Fetter förfars när de bryts ner (de härsknar)
Laboration: Fett som lösningsmedel, Framställning av ester, Framställning av dofter.
Uppgifter: Läroboken sida 233: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 40-42
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyror kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Arbetsboken sidorna 144-145: Undersök ättikans egenskaper. Syrahalten i citronfrukter.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 146-147 (U1-U7). FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227.
Youtube:
KEMI VECKA 38-39
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 140-141. Undersökning av alkoholer. Etanolångor antänds. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 142-143 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 221.
Youtube:
KEMI VECKA 35-37
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbindningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 136-137. Förbränning av kolväten. Karbidlampan och framställning av etyn.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 132-135 (U1-U9) och 138-139
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 215. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 128-129. Vilka ämnen innehåller kol? Modeller av kolets uppbyggnad.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 130-131 (U1-U8) FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 209
Youtube:
FYSIK VECKA 14-15
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska apparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- och rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Undersök effekten hos en elmotor. Kortslutning. (Arbetsboken sidorna 154-157)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 158-163. (U29), U1-U15
Facit: Kapitel 29
Youtube:
FYSIK VECKA 11-13
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Resistansen för en ledning är konstant. Koppling med metallmotstånd. (Arbetsboken sidorna 142-146)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 147-153. (U28), U1-U12
Facit: Kapitel 28
Youtube:
FYSIK VECKA 7-8
Kap 23. Strömkretsar undersöks med Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Bekanta dig med spännings- och amperemätare. Spänning mäts med en spänningsmätare. Strömmen mäts med en amperemätare. (Arbetsboken sidorna 128-134)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-141. (U27), U1-U11
Facit: Kapitel 27
Youtube:
FYSIK VECKA 4-6
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Bygg en sluten strömkrets. Strömbrytarens uppgift i en strömkrets. Ledare och isolatorer. (Arbetsboken sidorna 118-123)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 124-127. (U26), U1-U7
Facit: Kapitel 26
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Identifiera en elektrisk laddning, Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning. Krafter mellan två tejpbitar. (Arbetsboken sidorna 107-109)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 113-117. (U25), U1-U10
Facit: Kapitel 25
Youtube:
KEMI VECKA 41-43
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyror kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Mätning av ledningsförmåga hos svaga syror:
Uppgifter: Läroboken sida 227: FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227.
Youtube:
Kemiförhör 1 i organisk kemi: Klicka HÄR
KEMI VECKA 39-40
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 22-26. Vi undersöker alkoholer. Vi bygger modeller för alkoholer. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 27-29 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 221. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 37-38
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbindningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 12-18. Vi bygger molekylmodeller. Mättade och omättade kolväten.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 19-21 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 215. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 6-8. Förbränning av organisk förening. Olika organiska föreningar och modeller av dem.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 9-11 (U1-U10) FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 209
Youtube:
H Ö S T T E R M I N E N 2 0 1 9 ( K E M I )
FYSIK VECKA 17-18
Kap 31. Kompassnålen är en permanent magnet (sidorna 210-215)
En magnet har två poler
Permanenta magneter behåller sin magnetism länge
Kompassens nordpol N vänder sig mot norr
Kompassens sydpol S vänder sig mot söder
Magneter attraherar och repellerar varandra på grund av den magnetiska kraften
En magnet har alltid två poler: en nordpol och en sydpol
Nord- och sydpolen attraherar varandra
Poler av samma slag repellerar varandra
En permanent magnet omges av ett magnetfält
Ett magnetfält består av fältlinjer
Magnetfältets riktning är från nordpolen till sydpolen
En permanent magnet påverkar en annan permanent magnet med en viss kraft
Man kan tillverka en magnet av en järnspik
En permanent magnet och en järnspik innehåller så kallade elementarmagneter
Elementarmagneter i oordning innebär att ämnet inte är magnetiskt
Elementarmagneter i ordning innebär att ämnet är magnetiskt
Magnetism kan avlägsnas om man upphettar en järnspik eller slår den kraftigt med en hammare
Laborationer: demonstartioner av olika typer av magneter
Uppgifter: Läroboken sida 215: Uppgifterna 327, 329, 330, 334 och 335. FACIT
Youtube:
Att läsa till fysikprovet den 18,4,2019
Kap 25: Elektrisk laddning 170-173. Plussida 174: Blixten utjämnar.. Laborationer: 107-109. Lektionsuppgifterna: 113-117
Kap 26: Spänning ger upphov till.. 176-179. Plussida 180: Modell för elström. Laborationer: 121-122. Lektionsuppgifterna: 124-127
Kap 27: Att mäta spänning 182-185. Laborationer: 129-134. Lektionsuppgifterna: 134-141
Kap 28: Motstånd 188-193. Laborationer: 142-145. Lektionsuppgifterna: 147-153
Kap 29: Elektrisk energi 196-199. Plussida 200. Laborationer: 154, 157. Lektionsuppgifterna: 158-163
Teorihäftet.
FYSIK VECKA 12-13
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska apparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- och rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Undersök effekten hos en elmotor. Kortslutning. (Arbetsboken sidorna 154-157)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 158-163. (U29), U1-U15
Facit: Kapitel 29
Youtube:
FYSIK VECKA 8-11
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Resistansen för en ledning är konstant. Koppling med metallmotstånd. (Arbetsboken sidorna 142-146)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 147-153. (U28), U1-U12
Facit: Kapitel 28
Youtube:
Förhör 1: Klicka HÄR
FYSIK VECKA 6-7
Kap 27. Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Bekanta dig med spännings- och amperemätare. Spänning mäts med en spänningsmätare. Strömmen mäts med en amperemätare. (Arbetsboken sidorna 128-134)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-141. (U27), U1-U11
Facit: Kapitel 27
Youtube:
FYSIK VECKA 4-5
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Bygg en sluten strömkrets. Strömbrytarens uppgift i en strömkrets. Ledare och isolatorer. (Arbetsboken sidorna 121-122)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 124-127. (U26), U1-U7
Facit: Kapitel 26
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Identifiera en elektrisk laddning, Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning. Krafter mellan två tejpbitar. (Arbetsboken sidorna 107-109)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 113-117. (U25), U1-U10
Facit: Kapitel 25
Youtube:
KEMI VECKA 48
Kemiprov:
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Kap 35. Endast om estrar (sidan 229)
Plustexter: sid 208 (Kolet) och sid 220 (Etanol)
Arbetsboken: sid 4-39 och sid 44-45
Häftet
KEMI VECKA 43-45
Kap 35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
Fetterna hör till näringsämnena
Fetter bildas av glycerol och fettsyror
Fetter bildas av glycerol och fettsyror i en kemisk reaktion
Fettsyrorna är vanligen långkedjade karboxylsyror med många kolatomer efter varandra och en -COOH grupp på ändan
Fetterna innehåller estergrupper
Estrar bildas genom en reaktion mellan syror och alkoholer
Syra + alkohol ==> ester + vatten
Fetter kan vara mättade och omättade
Mättade fetter har bara enkelbindningar mellan kolatomerna, typiska för djurfetter, fasta vid rumstemperatur
Omättade fetter har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i molekylen, typiska för växtfetter, flytande vid rumstemperatur
Fetter har olika uppgifter i kroppen
Är kroppen energikällor
Transporterar vitaminer
Skyddar de inre organen
Fungerar som värmeisolatorer
Fetter förfars när de bryts ner (de härsknar)
Laboration: Påvisning av fetter, Fett som lösningsmedel, Framställning av ester, Framställning av dofter.
Uppgifter: Läroboken sida 233: FACIT
Youtube:
Kemiförhör 1 i organisk kemi: Klicka HÄR
KEMI VECKA 41-42
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyror kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Mätning av ledningsförmåga hos svaga syror:
Uppgifter: Läroboken sida 227: FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227.
Youtube:
KEMI VECKA 38-40
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 22-26. Vi undersöker alkoholer. Vi bygger modeller för alkoholer. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 27-29 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 221. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 35-37
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbindningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 12-18. Vi bygger molekylmodeller. Mättade och omättade kolväten.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 19-21 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 215. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 6-8. Förbränning av organisk förening. Olika organiska föreningar och modeller av dem.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 9-11 (U1-U10) FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 209
Youtube:
H Ö T T E R M I N E N 2 0 1 8 ( K E M I )
KEMI VECKA 16-17
Kap 28. Elektrolys sker med hjälp av elektrisk ström (sidorna 182-187)
Elektrolys är ett fenomen där elektrisk ström ger upphov till en kemisk reaktion
Elektrolys sker i elektriskt ledande elektrolyslösningar
Redoxreaktioner i en lösning av kopparklorid
Kloridjoner oxideras till klorgas
Kopparjoner reduceras till kopparatomer
I en elektrolys vandrar
negativa joner till den positivt laddade staven och avger sina överflödiga elektroner (oxidation)
positiva joner till den negativt laddade staven och får elektroner (reduktion)
Metallföremål kan ytbeläggas med andra metaller genom elektrolys
smycken beläggs med silver (försilvring)
smycken beläggs med guld (förgyllning)
järnspikar och plåt beläggs med zink (förzinkning eller galvanisering)
metallföremål beläggs med krom (förkromning)
metallföremål beläggs med nickel (förnickling)
Metaller renas elektrolytiskt t.ex. koppar
Elektrolys används för att framställa ett grundämne t.ex. aluminium och klor
Laboration: Elektrolytisk ytbeläggning av ett metallföremål (arbetsbok sida 144) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 145-147 : (U28) U1-U10. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 15
Kap 27. Ett galvaniskt element ger spänning (sidorna 178-181)
Redoxreaktioner alstrar spänning
Ett batteri eller en ackumulator ger en spänning
Ett batteri är ett galvaniskt element som består av ett elektrokemiskt par
Ett batteri innehåller en elektrolyt (en vätska som leder elektricitet)
Vattenlösningar av salter och syror är bra elektrolyter
Galvaniskt element
Två olika metaller som är i kontakt med varandra via en elektrolytlösning
Det finns en spänning mellan metallerna
När strömkretsen sluts uppstår en elektrisk ström
Kemisk energi omvandlas till elektrisk energi via en redoxreaktion
Spänning av olika storlek uppstår mellan olika metaller
Metaller har olika förmåga att avge elektroner
En oädlare metall blir den negativa polen i ett galvaniskt element
En ädlare metall blir den positiva polen i ett galvaniskt element
Batteriet i en torrcell (engångsbatteri)
Negativ pol: zinkcylinder
Positiv pol: mangan
Elektrolyt: lösning av ammoniumklorid (salmiak)
I ett batteri alstras spänning (1,5 V) via en redoxreaktion (Zn => Zn2+ , Mn2+ => Mn)
Laboration: Spänningen i ett galvaniskt element. En eketrolytlösning leder elektricitet (arbetsbok sida 133-135) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 137-139 : (U27) U1-U8. FACIT
Youtube:
PROV I KEMI Tisdagen den 10.4.2018
Kap 31: Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kap 32: Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
Kap 33: Alkoholer har många användningar (sidorna 216-221)
Kap 34: Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Kap 35: Avsnittet om estrar
Kap 38: Plaster består av långa molekyler (sidorna 248-253)
PLUS-sidorna 208 och kolets många former och 220 om etanolens hälsorisker
Arbetsboken de laborationer vi gjort
Häftet
Repetition
Repetitionsuppgifter, FACIT
Förhör 2: Klicka här
KEMI VECKA 12-14
Kap 38. Plaster består av långa molekylkedjor (sidorna 248-253)
Plaster används för många olika ändamål
Förpacknings- och byggnadsmaterial
Kärl, husgeråd och hushållsmaskiner
Skor, kläder och leksaker samt i fordon
Polymerer framställs av monomerer
Plaster framställs av råolja
Korta omättade kolväten såsom eten bildar långa molekylkedjor: polymerer
Små molekyler som eten och propen kallas: monomerer
Många etenmolekyler bildar polyeten (PE). Många propenmolykyler bildar polyproppen (PP).
Plaster består av polymerer
Plaster kan vara syntetiska (konstgjorda) eller halvsyntetiska (delvis konstgjorda) material
Plaster består i allmänhet av polymerer och olika tillsatsämnen
Plastnmaterial framställs t.ex. genom formsprutning och strängsprutning
Plaster kan indelas i härdplaster och termoplaster
Olika plastsorter har olika egenskaper
PET (polyetenteraftalat) styv, hård, klar och tål kemikalier. Användning: läskedrycksflaskor och textilier
PE-HD (polyeten hög densitet) grumlig eller färgad, elastisk, vanartad yta. Användning: plastkassar, saftflaska, hinkar och rör
PVC (polyvinylklorid) egenskaperna beror på tillsatser. Användning: kreditkort, avloppsrör, konstläder slangar golvplattor
PE-LD (polyeten låg densitet) mjuk, elastisk, vaxartad som tunn film. Användning: plastkassar och påsar, frysburkar och leksaker
PP (polypropen) styv, ganska hård och seg. Användning: livsmedelsomslag, trädgårdsmöbler, resväskor, telefoner och snören.
PS (polystyren) glasklar eller färgad, hård och skör. Användning: engångsglas, genomskinliga burkar och cellplast (styrox)
Plaster kan återvinnas eller brännas
Plaster kan återanvändas eller återvinnas
Plaster kan brännas vis avfallsförbränningsverk
Plaster kan återvinnas genom kemisk sönderdelning
Genom att analysera plastens livscykel kan man minimera dess miljöpåverkan
Laboration: Identifiera plaster, Undersök plasternas densitet. Arbetsboken sidorna 71-73.
Uppgifter: Arbetsboken sida 74-75:
Youtube:
KEMI VECKA 10-11
Kap 35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
Fetterna hör till näringsämnena
Fetter bildas av glycerol och fettsyror
Fetter bildas av glycerol och fettsyror i en kemisk reaktion
Fettsyrorna är vanligen långkedjade karboxylsyror med många kolatomer efter varandra och en -COOH grupp på ändan
Fetterna innehåller estergrupper
Estrar bildas genom en reaktion mellan syror och alkoholer
Syra + alkohol ==> ester + vatten
Fetter kan vara mättade och omättade
Mättade fetter har bara enkelbindningar mellan kolatomerna, typiska för djurfetter, fasta vid rumstemperatur
Omättade fetter har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i molekylen, typiska för växtfetter, flytande vid rumstemperatur
Fetter har olika uppgifter i kroppen
Är kroppen energikällor
Transporterar vitaminer
Skyddar de inre organen
Fungerar som värmeisolatorer
Fetter förfars när de bryts ner (de härsknar)
Laboration: Påvisning av fetter, Fett som lösningsmedel, Framställning av ester, Framställning av dofter.
Uppgifter: Läroboken sida 233: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 7-8
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyror kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Mätning av ledningsförmåga hos svaga syror: FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 227: FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227. FACIT
Youtube:
Förhör 1: klicka här
KEMI VECKA 5-6
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 22-26. Vi undersöker alkoholer. Vi bygger modeller för alkoholer. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 27-29 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 221. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 3-4
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbildningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 12-18. Vi bygger molekylmodeller. Mättade och omättade kolväten.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 19-21 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 215. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 2-3
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 6-8. Förbränning av organisk förening. Olika organiska föreningar och modeller av dem.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 9-11 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 209 FACIT
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 8 ( K E M I )
FYSIKPROV Tisdagen den 12.12.2017
Att läsa till provet:
Kap. 25-28, dvs s. 170-195.
Extrarutor på s.174 (bara det om blixtnedslag) och s. 200.
Arbetsboken U25-U29 s. 106-153
Teorihäftet
FYSIK VECKA 47-48
Kap 32. Styrkan hos en elektromagnet (sidorna 216-221)
Elström ger upphov till ett magnetfält
Ström som går genom en ledare ger upphov till ett magnetfört runt ledaren
Magnetfältet avbildas med fältlinjer i cirklar runt ledaren (högerhandsregeln: tummen i strömmens riktning och fingrarna i magnetfältets riktning)
Varje slinga i en spole förstärker magnetfältet
En elledning som är böjd ett varv är en slinga
En elledning som är böjd flera varv är en spole
Varje slinga i en spole gör spolens magnetfält starkare
Det bildas en sydpol i den ända av spolen där elströmmen går in
Det bildas en nordpol i den ända av spolen där elströmmen går ut
Man kan ändra styrkan hos en elektromagnet
Magnetfältet för en elektromagnet blir starkare om antalet slingor i spolen ökas
Magnetfältet för en elektromagnet blir starkare om elströmmen genom spolen ökas
Magnetfältet för en elektromagnet förstärks av en järnkärna
Elektromagneter är användbara
Elektromagneter kan användas för att lyfta järnskrot
När man bryter strömmen till en elektromagnet försvinner magnetfältet
Elektromagneter används i: elmotorer, dynamor, mikrofoner, hörlurar, högtalare, TV-apparater, ringklockor och elektriska lås
I en elmotor finns en elektromagnet
I en elmotor är en spole placerad mellan polerna i en U-formad permanent magnet
När elströmmen kopplas på blir spolen en elektromagnet
Kraften mellan den permanenta magneten och elektromagneten får spolen att rotera
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 221: Uppgifterna 340, 341, 342, 344 och 345. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 46-47
Kap 31. Kompassnålen är en permanent magnet (sidorna 210-215)
En magnet har två poler
Permanenta magneter behåller sin magnetism länge
Kompassens nordpol N vänder sig mot norr
Kompassens sydpol S vänder sig mot söder
Magneter attraherar och repellerar varandra på grund av den magnetiska kraften
En magnet har alltid två poler: en nordpol och en sydpol
Nord- och sydpolen attraherar varandra
Poler av samma slag repellerar varandra
En permanent magnet omges av ett magnetfält
Ett magnetfält består av fältlinjer
Magnetfältets riktning är från nordpolen till sydpolen
En permanent magnet påverkar en annan permanent magnet med en viss kraft
Man kan tillverka en magnet av en järnspik
En permanent magnet och en järnspik innehåller så kallade elementarmagneter
Elementarmagneter i oordning innebär att ämnet inte är magnetiskt
Elementarmagneter i ordning innebär att ämnet är magnetiskt
Magnetism kan avlägsnas om man upphettar en järnspik eller slår den kraftigt med en hammare
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 215: Uppgifterna 327, 329, 330, 334 och 335. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 43-45
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska aparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- ch rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Undersök effekten hos en elmotor. Kortslutning. (Arbetsboken sidorna 154-157)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 158-163. (U29), U1-U15
Facit: Kapitel 29
Youtube:
FYSIK VECKA 41-42
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Resistansen för en ledning är konstant. Koppling med metallmotstånd. (Arbetsboken sidorna 142-146)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 147-153. (U28), U1-U12
Facit: Kapitel 28
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 37-38
Kap 27. Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Bekanta dig med spännings- och amperemätare. Spänning mäts med en spänningsmätare. Strömmen mäts med en amperemätare. (Arbetsboken sidorna 128-134)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-141. (U27), U1-U11
Facit: Kapitel 27
Youtube:
FYSIK VECKA 35-36
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Bygg en sluten strömkrets. Strömbrytarens uppgift i en strömkrets. Ledare och isolatorer. (Arbetsboken sidorna 118-123)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 124-127. (U26), U1-U7
Facit: Kapitel 26
Youtube:
FYSIK VECKA 33-34
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Identifiera en elektrisk laddning, Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning. Krafter mellan två tejpbitar. (Arbetsboken sidorna 106.112)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 113-117. (U25), U1-U10
Facit: Kapitel 25
Youtube:
H Ö S T T E R M I N E N 2 0 1 7 ( F Y S I K )
FYSIKPROV Onsdagen den 12.4.2017
Att läsa till provet:
Kapitlen 25-29 (sidorna (170-201)
Motsvarande avsnitt i arbetsboken och teorihäftet
EXTRA: Säkringar på sidan 232
FYSIK VECKA 14
Repetition inför provet
Kapitlen 25-29
FYSIK VECKA 11-13
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska aparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- ch rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Undersök effekten hos en elmotor. Kortslutning. (Arbetsboken sidorna 154-157)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 158-163. (U29), U1-U15
Facit: Kapitel 29
Youtube:
FYSIK VECKA 7-10
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohm-meter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Resistansen för en ledning är konstant. Koppling med metallmotstånd. (Arbetsboken sidorna 142-146)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 147-153. (U28), U1-U12
Facit: Kapitel 28
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 5-6
Kap 27. Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom strömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Bekanta dig med spännings- och amperemätare. Spänning mäts med en spänningsmätare. Strömmen mäts med en amperemätare. (Arbetsboken sidorna 128-134)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-141. (U27), U1-U11
Facit: Kapitel 27
Youtube:
FYSIK VECKA 3-4
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Bygg en sluten strömkrets. Strömbrytarens uppgift i en strömkrets. Ledare och isolatorer. (Arbetsboken sidorna 118-123)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 124-127. (U26), U1-U7
Facit: Kapitel 26
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Identifiera en elektrisk laddning, Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning. Krafter mellan två tejpbitar. (Arbetsboken sidorna 106.112)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 113-117. (U25), U1-U10
Facit: Kapitel 25
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 7 ( F Y S I K )
KEMI VECKA 48-49
Kap 27. Ett galvaniskt element ger spänning (sidorna 178-181)
Redoxreaktioner alstrar spänning
Ett batteri eller en ackumulator ger en spänning
Ett batteri är ett galvaniskt element som består av ett elektrokemiskt par
Ett batteri innehåller en elektrolyt (en vätska som leder elektricitet)
Vattenlösningar av salter och syror är bra elektrolyter
Galvaniskt element
Två olika metaller som är i kontakt med varandra via en elektrolytlösning
Det finns en spänning mellan metallerna
När strömkretsen sluts uppstår en elektrisk ström
Kemisk energi omvandlas till elektrisk energi via en redoxreaktion
Spänning av olika storlek uppstår mellan olika metaller
Metaller har olika förmåga att avge elektroner
En oädlare metall blir den negativa polen i ett galvaniskt element
En ädlare metall blir den positiva polen i ett galvaniskt element
Batteriet i en torrcell (engångsbatteri)
Negativ pol: zinkcylinder
Positiv pol: mangan
Elektrolyt: lösning av ammoniumklorid (salmiak)
I ett batteri alstras spänning (1,5 V) via en redoxreaktion (Zn => Zn2+ , Mn2+ => Mn)
Laboration: Spänningen i ett galvaniskt element. En eketrolytlösning leder elektricitet (arbetsbok sida 133-135) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 137-139 : (U27) U1-U8. FACIT
Youtube:
PROV I KEMI Måndagen den 28.11.2016
Kap 31: Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kap 32: Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
Kap 33: Alkoholer har många användningar (sidorna 216-221)
Kap 34: Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Kap 35: Avsnittet om estrar
Kap 38: Plaster består av långa molekyler (sidorna 248-253)
Arbetsboken de laborationer vi gjort
Häftet
Repetition
Repetitionsuppgifter, FACIT
Förhör 2: Klicka här
KEMI VECKA 44-45
Kap 38. Plaster består av långa molekylkedjor (sidorna 248-253)
Plaster används för många olika ändamål
Förpacknings- och byggnadsmaterial
Kärl, husgeråd och hushållsmaskiner
Skor, kläder och leksaker samt i fordon
Polymerer framställs av monomerer
Plaster framställs av råolja
Korta omättade kolväten såsom eten bildar långa molekylkedjor: polymerer
Små molekyler som eten och propen kallas: monomerer
Många etenmolekyler bildar polyeten (PE). Många propenmolykyler bildar polyproppen (PP).
Plaster består av polymerer
Plaster kan vara syntetiska (konstgjorda) eller halvsyntetiska (delvis konstgjorda) material
Plaster består i allmänhet av polymerer och olika tillsatsämnen
Plastnmaterial framställs t.ex. genom formsprutning och strängsprutning
Plaster kan indelas i härdplaster och termoplaster
Olika plastsorter har olika egenskaper
PET (polyetenteraftalat) styv, hård, klar och tål kemikalier. Användning: läskedrycksflaskor och textilier
PE-HD (polyeten hög densitet) grumlig eller färgad, elastisk, vanartad yta. Användning: plastkassar, saftflaska, hinkar och rör
PVC (polyvinylklorid) egenskaperna beror på tillsatser. Användning: kreditkort, avloppsrör, konstläder slangar golvplattor
PE-LD (polyeten låg densitet) mjuk, elastisk, vaxartad som tunn film. Användning: plastkassar och påsar, frysburkar och leksaker
PP (polypropen) styv, ganska hård och seg. Användning: livsmedelsomslag, trädgårdsmöbler, resväskor, telefoner och snören.
PS (polystyren) glasklar eller färgad, hård och skör. Användning: engångsglas, genomskinliga burkar och cellplast (styrox)
Plaster kan återvinnas eller brännas
Plaster kan återanvändas eller återvinnas
Plaster kan brännas vis avfallsförbränningsverk
Plaster kan återvinnas genom kemisk sönderdelning
Genom att analysera plastens livscykel kan man minimera dess miljöpåverkan
Laboration: Identifiera plaster, Undersök plasternas densitet. Arbetsboken sidorna 71-73.
Uppgifter: Arbetsboken sida 74-75:
Youtube:
KEMI VECKA 42-43
Kap 35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
Fetterna hör till näringsämnena
Fetter bildas av glycerol och fettsyror
Fetter bildas av glycerol och fettsyror i en kemisk reaktion
Fettsyrorna är vanligen långkedjade karboxylsyror med många kolatomer efter varandra och en -COOH grupp på ändan
Fetterna innehåller estergrupper
Estrar bildas genom en reaktion mellan syror och alkoholer
Syra + alkohol ==> ester + vatten
Fetter kan vara mättade och omättade
Mättade fetter har bara enkelbindningar mellan kolatomerna, typiska för djurfetter, fasta vid rumstemperatur
Omättade fetter har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i molekylen, typiska för växtfetter, flytande vid rumstemperatur
Fetter har olika uppgifter i kroppen
Är kroppen energikällor
Transporterar vitaminer
Skyddar de inre organen
Fungerar som värmeisolatorer
Fetter förfars när de bryts ner (de härsknar)
Laboration: Framställning av ester, Framställning av dofter. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sida 47: FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 233. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 41
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyrer kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Mätning av ledningsförmåga hos svaga syror: FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 227: FACIT
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 227. FACIT
Youtube:
Förhör 1: klicka här
KEMI VECKA 37-38
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: Arbetsboken sidorna 22-26. Vi undersöker alkoholer. Vi bygger modeller för alkoholer. FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 27-29 (U1-U7)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 221. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 35-36
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbildningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: Arbetsboken sidorna 12-18. Vi bygger molekylmodeller. Mättade och omättade kolväten.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 19-21 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 215. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laborationer: Arbetsboken sidorna 6-8. Förbränning av organisk förening. Olika organiska föreningar och modeller av dem.
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 9-11 (U1-U10)
Repetitionsuppgifter: Läroboken sida 209 FACIT
Youtube:
L Ä S Å R E T 2 0 1 6 - 1 7
FYSIKPROV Tisdagen den 10.5.2016
Fysik prov åk 9: sidorna 176-227 + arbetsböckerna + häfte
Kap 26 Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets, +-ruta modell för elström s 180 (sidorna 176-181)
Kap 27 Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
Kap 28 En lampa utgör ett motstånd för elströmmen, +-ruta sid 193 (sidorna 188-195)
Kap 29 En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Sammanfattning sid 208
Kap 31 Kompassnålen är en permanent magnet (sidorna 210-215)
Kap 32 Styrkan hos en elektromagnet (sidorna 216-221)
Kap 33 Från rörelseenergi till elektrisk energi (sidorna 222-227)
FYSIK VECKA 17-18
Repetition
FYSIK VECKA 15-16
Kap 33. Från rörelseenergi till elektrisk energi (sidorna 222-227)
Rörelse från en permanent magnet ger upphov till ström i en spole
När ett magnetfält förändras kan det ge upphov till elström
Om en permanent magnet förs in eller dras bort ur en spole uppstår en elström
Elektromagnetisk induktion ger upphov till ström
När en permanent magnet förs nära en spole uppkommer ström i spolen
Elström uppkommer endast när magneten hålls i rörelse
Varje slinga i en spole gör spolens magnetfält starkare
Storleken på den elström som uppstår i en spole påverkas av:
antalet lindningsvarv i spolen
järnkärnan i spolen
hur snabbt magneter rör sig
magnetens styrka
En generator producerar elektrisk energi
Generatorer finns i: vind-, vatten- och kärnkraftverk
Vindkraftverk: vinden snurra kraftverkets vingar som driver generatorn
Vattenkraftverk: vatten faller på turbinhjul som driver generatorn
Kärnkraftverk: vatten upphettas till ånga som som snurrar turbinhjul som driver generatorn
Växelspänningen ändras periodiskt
Nätspänningen i ett vägguttag är växelspänning
Spänningen är i medeltal 230 V
Frekvensen är 50 Hz (50 svängningar +230 V till -230 V per sekund)
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 227: Uppgifterna 348, 349, 350, 351 och 354. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 14
Kap 32. Styrkan hos en elektromagnet (sidorna 216-221)
Elström ger upphov till ett magnetfält
Ström som går genom en ledare ger upphov till ett magnetfört runt ledaren
Magnetfältet avbildas med fältlinjer i cirklar runt ledaren (högerhandsregeln: tummen i strömmens riktning och fingrarna i magnetfältets riktning)
Varje slinga i en spole förstärker magnetfältet
En elledning som är böjd ett varv är en slinga
En elledning som är böjd flera varv är en spole
Varje slinga i en spole gör spolens magnetfält starkare
Det bildas en sydpol i den ända av spolen där elströmmen går in
Det bildas en nordpol i den ända av spolen där elströmmen går ut
Man kan ändra styrkan hos en elektromagnet
Magnetfältet för en elektromagnet blir starkare om antalet slingor i spolen ökas
Magnetfältet för en elektromagnet blir starkare om elströmmen genom spolen ökas
Magnetfältet för en elektromagnet förstärks av en järnkärna
Elektromagneter är användbara
Elektromagneter kan användas för att lyfta järnskrot
När man bryter strömmen till en elektromagnet försvinner magnetfältet
Elektromagneter används i: elmotorer, dynamor, mikrofoner, hörlurar, högtalare, TV-apparater, ringklockor och elektriska lås
I en elmotor finns en elektromagnet
I en elmotor är en spole placerad mellan polerna i en U-formad permanent magnet
När elströmmen kopplas på blir spolen en elektromagnet
Kraften mellan den permanenta magneten och elektromagneten får spolen att rotera
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 221: Uppgifterna 340, 341, 342, 344 och 345. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 13
Kap 31. Kompassnålen är en permanent magnet (sidorna 210-215)
En magnet har två poler
Permanenta magneter behåller sin magnetism länge
Kompassens nordpol N vänder sig mot norr
Kompassens sydpol S vänder sig mot söder
Magneter attraherar och repellerar varandra på grund av den magnetiska kraften
En magnet har alltid två poler: en nordpol och en sydpol
Nord- och sydpolen attraherar varandra
Poler av samma slag repellerar varandra
En permanent magnet omges av ett magnetfält
Ett magnetfält består av fältlinjer
Magnetfältets riktning är från nordpolen till sydpolen
En permanent magnet påverkar en annan permanent magnet med en viss kraft
Man kan tillverka en magnet av en järnspik
En permanent magnet och en järnspik innehåller så kallade elementarmagneter
Elementarmagneter i oordning innebär att ämnet inte är magnetiskt
Elementarmagneter i ordning innebär att ämnet är magnetiskt
Magnetism kan avlägsnas om man upphettar en järnspik eller slår den kraftigt med en hammare
Laborationer:
Uppgifter: Läroboken sida 215: Uppgifterna 327, 329, 330, 334 och 335. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 11-12
Kap 29. En strömkrets överför elektrisk energi (sidorna 196-201)
Elström överför energi
Elström i en strömkrets överför elektrisk energi
Elektriska aparater omvandlar elektrisk energi till ljud-, ljus-, värme- ch rörelseenergi
Effekten är ett mått på hur snabbt en elektrisk apparat omvandlar elektrisk energi
Elektrisk effekt på en elektrisk apparat är mått på hur snabbt apparaten omvandlar elektrisk energi till någon annan energiform
Beräkning av elektrisk effekt: P = UI (P=effekt (W), U=spänning (V), I=ström (A))
Effektformler: P = UI, U = P/I, I = P/U
Elektrisk energi köps i kilowattimmar (kWh)
Mängden energi som omvandlas av en elektrisk apparat beräknas genom att multiplicera effekten P med brukstiden t
Energiformler: E = Pt, P = E/t, t = E/P (E=energi (kWh), P=effekt (kW), t=tid (h))
Effekten P anges i kilowatt (kW) och tiden t anges i timmar (h)
Användningskostnaden för en elapparat = mängden använd elektrisk energi gånger priset/kWh
Ett termostat bryter strömmen automatiskt
Exempel på elapparater med termostat: strykjärn, elgrill, bastuugn, tvättmaskin, kokplatta, kylskåp och frys.
Laboration: Undersök effekten hos en elmotor. Kortslutning. (Arbetsboken sidorna 154-157) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 158-163. (U29), U1-U15 FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 7-10
Kap 28. En lampa utgör ett motstånd för elströmmen (sidorna 188-195)
Förhållandet mellan spänning och strömstyrka kallas resistans
När spänningen ökar, ökar också strömstyrkan i en strömkrets
Resistans = Spänning / Ström ( R = U / I , U = R I , I = U / R )
Elapparater har resistans
R = U / I (R = resistans för komponenten, U = spänningen mellan komponentens poler, I = strömmen i kretsen)
Resistansen är en egenskap som försöker motverka strömmen genom en ledare
Resistans är en egenskap hos ett motstånd
Ett motstånd är en komponent som har en bestämd resistans
Med en universalmätare mäter man resistans i enheten Ohm (omega). Mätaren fungerar då som en ohmmeter.
Strömmen värmer metallmotstånd
Motstånd av metall upphettas i en glödlampa
Seriekoppling av lampor ökar resistansen
Vid seriekoppling av lampor förenas lampornas plus- med minuspolerna
Parallellkoppling av lampor minskar resistansen
Vid parallellkoppling av lampor förenas pluspolerna med varandra och minuspolerna med varandra
Parallellkoppling och seriekoppling av motstånd
Den totala resistansen vid seriekoppling av motstånd beräknas med formeln: R = R1 + R2 + ....
Den totala resistansen vid parallellkoppling av motstånd beräknas med formeln: 1/R = 1/R1 + 1/R2 + ....
Laboration: Resistansen för en ledning är konstant. Koppling med metallmotstånd. (Arbetsboken sidorna 142-146) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 147-153. (U28), U1-U12 FACIT
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 5-6
Kap 27. Att mäta spänning och elström (sidorna 182-187)
En spänningsmätare (voltmeter) kopplas parallellt
Spänningsmätaren parallellkopplas med batteriet eller elapparaten som skall mätas
En amperemätare seriekopplas
En amperemätare kopplas till en strömkrets så att den mäter strömmen som går genom srömkretsen
Amperemätaren seriekopplas
När batterier seriekopplas förenar man polerna med motsatt laddning
Placera batterierna i rad efter varandra och förenar polerna med motsatt laddning
Vid seriekoppling blir den totala spänningen lika stor som summan av spänningen hos de seriekopplade batterierna
När batterierna parallellkopplas förenar man polerna med samma laddning
Batterierna är parallellkopplade när polerna med samma laddning är förenade
När likadana batterier parallellkopplas blir den totala spänningen densamma som spänningen för ett enda batteri
Spänningen mellan polerna i ett vägguttag är 230 V (växelström)
Laboration: Bekanta dig med spännings- och amperemätare. Spänning mäts med en spänningsmätare. Strömmen mäts med en amperemätare. (Arbetsboken sidorna 128-134) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 134-141. (U27), U1-U11 FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 3-4
Kap 26. Spänning ger upphov till en elström i en strömkrets (sidorna 176-181)
Mellan polerna i ett batteri finns en spänning
Spänningen i ett batteris poler åstadkoms av kemiska reaktioner
Spänning betecknas med U och mäts med enheten volt (V)
Strömkretsen bryts med strömbrytare
En sluten strömkrets består av ledningar, batterier och lampor
Spänningen ger upphov till elström i en strömkrets
Spänningen mellan polerna åstadkommer en elström i en sluten strömkrets
En ledare leder elström
Ledare är material som leder elström
Isoleringsmaterial leder inte elektricitet
Elektriska komponenter bildar en koppling
Elapparater och komponenter har två poler
Inkommande och utgående elströmmen är lika stor
Elapparater/komponenter: batteri, glödlampa, strömbrytare, spänningskälla, amperemätare (ström), voltmätare (spänning), spole, ledare och motstånd.
Laboration: Bygg en sluten strömkrets. Strömbrytarens uppgift i en strömkrets. Ledare och isolatorer. (Arbetsboken sidorna 118-123) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 124-127. (U26), U1-U7 FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 25. När man gnider två föremål mot varandra blir de elektriskt laddade (sidorna 170-175)
Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning
Elektrisk laddning:
Föremål med positiv elektrisk laddning har underskott på elektroner
Föremål med negativ elektrisk laddning har överskott på elektroner
Föremål med samma elektrisk laddning repellerar varandra
Föremål med olika elektrisk laddning attraherar varandra
En atom är elektriskt neutral
Protonerna i atomkärnan är positivt laddade
Neutronerna i atomkärnan har ingen laddning
Elektronerna runt atomkärnan har negativ laddning
Atomen har lika många plus- och minusladdningar (elektriskt neutral)
Modeller för ett föremåls elektriska laddning
Föremålet har ingen elektrisk laddning (neutralt) om (+) och (-) är lika många
Föremålet är positivt laddat om det finns flera (+) laddningar
Föremålet är negativt laddat om det finns flera (-) laddningar
Vid laddning överförs elektroner (om en ballong gnids mot håret blir ballongen (-) laddad och håret (+) laddat)
Elektroner kan även röra sig inne i ett föremål:
I ett neutralt föremål kan elektronerna förskjutas i atomerna, Fenomenet kallas polarisation
Polarisation orsakas av ett laddat föremål som är i närheten
Mellan två föremål kan det finnas en spänning
Spänning: Det uppstår en elektrisk spänning mellan två föremål som har olika laddning
Laboration: Identifiera en elektrisk laddning, Elektrisk kraft tyder på elektrisk laddning. Krafter mellan två tejpbitar. (Arbetsboken sidorna 106.112) FACIT
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 113-117. (U25), U1-U10 FACIT
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 6 ( F Y S I K )
KEMI VECKA 47-48
Kap 31-36 REPETITION
31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
36. Kroppen behöver kolhydrater och proteiner (sidorna 234-239)
Uppgifter: Repetitionsövningar (8 sidor): FACIT
KEMI VECKA 45-46
Kap 36. Kroppen behöver kolhydrater och proteiner (sidorna 234-239)
Sockerarterna är kolhydrater
Kolhydrater består av kol-, väte- och syreatomer
Monosackarider, disackarider och polysackarider
Stärkelse och cellulosa är långkedjade kolhydrater
Proteiner består av aminosyror och de innehåller peptidbindningar
Den tredimensionella strukturen hos proteiner skadas lätt
Kolhydrater och proteiner finns i födan
Kolhydrater finns i spannmålsprodukter, potatis, ris, frukt grönsaker och bär
Kolhydraternas uppgift i kroppen är: energikälla, hjälper tarmen att fungera, bryter ner fetter
Kolhydraternas struktur: bildar ringformade molekyler (monosackarider), har en syreatom och flera hydroxylgrupper i ringen, ringarna kan förena sig (disackarider)
Protein finns i kött, fisk, ägg mjölkprodukter, bönor nötter och frön
Proteinets uppgift i kroppen är: byggnadsmaterial för cellerna och nya vävnader, bildar antikroppar, transporterar gaser såsom syre, är råmaterial för hormoner och enzymer
Proteinets struktur: bildar aminosyror som förenas till långa kedjor, i kedjan finns peptidbindningar
Laboration: Påvisning av kolhydrater och proteiner i livsmedel. fetter, Fett som lösningsmedel. FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 239: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 43-44
Kap 35. Det finns mycket kemisk energi i fetter (sidorna 228-233)
Fetterna hör till näringsämnena
Fetter bildas av glycerol och fettsyror
Fetter bildas av glycerol och fettsyror i en kemisk reaktion
Fettsyrorna är vanligen långkedjade karboxylsyror med många kolatomer efter varandra och en -COOH grupp på ändan
Fetterna innehåller estergrupper
Estrar bildas genom en reaktion mellan syror och alkoholer
Syra + alkohol ==> ester + vatten
Fetter kan vara mättade och omättade
Mättade fetter har bara enkelbindningar mellan kolatomerna, typiska för djurfetter, fasta vid rumstemperatur
Omättade fetter har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i molekylen, typiska för växtfetter, flytande vid rumstemperatur
Fetter har olika uppgifter i kroppen
Är kroppen energikällor
Transporterar vitaminer
Skyddar de inre organen
Fungerar som värmeisolatorer
Fetter förfars när de bryts ner (de härsknar)
Laboration: Påvisning av fetter, Fett som lösningsmedel, Framställning av ester, Framställning av dofter. FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 233: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 41-42
Kap 34. Det finns karboxylsyror i naturen (sidorna 222-227)
Karboxylsyrorna funktionella grupp: -COOH (det kan finnas en eller flera karboxylgrupper)
Karboxylsyrornas namn har ändelsen -syra (metansyra (myrsyra), etansyra (ättiksyra), propansyra (propionsyra), butansyra (smörsyra), pentansyra
Karboxylsyror används inom industrin
Syror kan avge en vätejon (karboxylsyrorna avger en vätejon till en vattenmolekyl och är därför en syra)
Karboxylsyrer kalla svaga syror
Oxalsyra är en flervärd karboxylsyra
Laboration: Mätning av ledningsförmåga hos svaga syror: FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 227: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 37-38
Kap 33. Alkoholerna har många användningar (sidorna 216-221)
Alkoholerna kännetecknas av gruppen -OH
Alkoholens namn har ändelsen -ol (metanol, etanol, propanol, butanol, pentanol)
Metanol är en giftig alkohol
Förbränning av alkohol: alkohol + syre ==> koldioxid + vatten
Det finns etanol i alkoholdrycker
Etanol används som lösningsmedel
Denaturerad alkohol gör den odrickbar (man tillsätter giftiga och illaluktande ämnen samt färg)
Alkohol kan innehålla flera hydroxylgrupper (glukol, glycerol, xylitol, sorbitol)
Laboration: : FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 221: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 35-36
Kap 32. Kolväten är föreningar av kol och väte (sidorna 210-215)
I kolväten finns det endast kol och väte
Kolvätenas aggregationstillstånd: 1-4 kolatomer är gasformiga, 5-16 kolatomer är flytande och över 16 kolatomer är fasta
Alkanernas molekyler innehåller bara enkelbindningar (metan, etan, propan, butan, pentan)
Alkenernas molekyler innehåller en dubbelbindning mellan två kolatomerna (eten, propen, buten, penten)
Eten är den enklaste alkenen (används bl.a. vid tillverkning av plasten polyeten)
En alkyn kännetecknas av en trippelbindning mellan två kolatomer (etyn, propyn, butyn, pentyn)
Kolvätena delas in i mättade och omättade
Mättade kolväten innehåller endast enkelbildningar (alkaner)
Omättade kolväten har både dubbel- och trippelbindningar (alkener och alkyner)
Laboration: : FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 215: FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 31. Organiska föreningar innehåller kol (sidorna 204-209)
Kol är det viktigaste grundämnet i organiska föreningar
Organisk kemi är kolföreningarnas kemi (innehåller kol, väte och också ofta syre och/eller kväve)
De organiska föreningarna har gemensamma egenskaper
Typiska egenskaper för organiska föreningar
Tål inte upphettning
Vid förbränning bildas koldioxid och vatten
De har kraftig arom
De är goda lösningsmedel men löser sig dåligt i vatten
Kolatomer bildar fyra bindningar
Kolatomer kan bindas till varandra
Organiska föreningar åskådliggörs med olika modeller
Antalet bindningar (elektronpar) i kemiska modeller: Kol (4 bindningar), Väte (en bindning), Syre (2 bindningar), Kväve (3 bindningar)
I kalott- och kulmodellen märker man ut atomerna med olika färger: Kol (svart), Väte (vit), Syre (röd), Kväve (blå)
Laboration: : FACIT
Uppgifter: Läroboken sida 209: FACIT
Youtube: