Add Headings and they will appear in your table of contents.
F Y S I K VÅREN 2023 (Perioderna vinter B och vår)
FYSIK VECKA 2-3
Kap 11. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 58-61)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 52-53)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 54-55 U1-U7
Facit: Arbetsboken Kap 11
Youtube:
FYSIK VECKA 3-4
Kap 12. Likformig och accelererad rörelse (sidorna 62-65)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet inte förändras
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Gå enligt grafen II. Undersökning av en accelererad rörelse (arbetsboken sidorna 56-57)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 58-59 U1-U8.
Facit: Arbetsboken kap 12
Youtube:
FYSIK VECKA 6-7
Kap 13. Krafter uppkommer genom växelverkan (sidorna 66-69)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kraftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning för kraft är F och enhet är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Totalkraft är summan av alla krafter som verkar på en kropp
Laboration: Mellan magneter råder en växelverkan. Massans inverkan på förändring i rörelsen (arbetsboken sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 13
Youtube:
FYSIK VECKA 10-11
Kap 14. Lyftkraften och friktion uppkommer vid kontakt (sidorna 70-73)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens tyngd
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngdkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Friktion uppkommer då kroppar växelverkar
Friktion uppkommer mellan två ytor som gnider mot varandra
Vilofriktion motverkar att en kropp försätts i rörelse och verkar på en kropp som inte är i rörelse
Rörelsefriktion verkar på en kropp i rörelse
Rörelsefriktionen är mindre än den största vilofriktionen
Friktionen kan accelerera eller bromsa en rörelse
Laboration: Bestäm friktionskraften. I vätska påverkas en kropp av lyftkraften. (arbetsboken sidorna 64-65)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 66-67: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 12-13
Kap 15. Tryck orsakas av kroppen egen tyngd (sidorna 74-77)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre tryck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsytan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jordytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: Massan och arean inverkar på trycket, Trycket i ändarna av en penna. (arbetsbok sidorna 68-69)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 70-71: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 15
Youtube:
FYSIK VECKA 14-15
Kap 16. Energi omvandlas från en form till en annan (sidorna 82-85)
Alla kroppar i rörelse har rörelseenergi
Energiprincipen: Energi kan varken skapas eller förstöras, men kan omvandlas från en form till en annan.
Energischema beskriver energiomvandling: Energi i början ==> händelseförlopp ==> energi i slutet
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Växterna lagrar solens ljusenergi
Fotosyntes omvandlar koldioxid och vatten till socker med hjälp av ljusenergi
Kemisk energi omvandlas till värmeenergi
När man bränner ved frigörs den kemiska energin och blir ljus- och värmeenergi
Näringsämnena i maten innehåller kemisk energi
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: Energin omvandling i batteri och elmotor. Faktorer som påverkar rörelseenergin hos en kropp. (Arbetsboken sidorna 74-75)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 76-77: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 16
Youtube:
FYSIK VECKA 15-17
Kap 17. Arbete omvandlar energi (sidorna 86-89)
Kraft och sträcka bestämmer arbetets storlek
Kort sträcka ==> litet arbete
Lång sträcka ==> storst arbete
Liten kraft ==> litet arbete
Stor kraft ==> stort arbete
Kraft utför arbete
W = F s ( W = arbete (Nm eller J), F = kraft (N), s = sträcka (m) )
Arbetet = kraften gånger sträckan
Friktion omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
Friktionen utför ett arbete då en cykel accelererar och den får rörelseenergi (friktionen verkar i rörelseriktningen)
Friktionen utför ett arbete då en cykel bromsar in och rörelseenergi minskar (friktionen verkar mot rörelseriktningen)
Bilens rörelsenergi omvandlas vid inbromsning till värmeenergi i väg, däck och bromsar
Laboration: Värme omvandlas när man gnuggar händerna. Faktorer som inverkar på arbetets storlek (arbetsboken kap 17, sidorna 78-79)
Facit: Arbetsboken kap 17
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 80-81: U1-U6
Youtube:
FYSIK VECKA 18-20
Kap 18. Lyftarbetet förändrar en kropps potentiella energi (sidorna 90-93)
Lägesenergi är bunden energi
Lägesenergi kallas även potentiell energi
Lägesenergi är bunden energi
Ju högre upp en kropp är desto större är dess lägesenergi
Nollnivå = den nivå där lägesenergin är noll
När man lyfter en kropp uppåt ökar dess lägesenergi (i förhållande till nollnivån)
Lägesenergin bestäms av det lyftarbete som utförs då en kropp flyttas uppåt
Lyftarbete: W = F h = G h ( W=arbete, F=kraft, G=tyngd, h= lyfthöjd)
Det lyftarbete som en kraft utför är lika stor som ändringen i kroppens lägesenergi
När en kropp lyfts ökar dess lägesenergi
När en kropp sänks minskar dess lägesenergi
Mekaniskt energi är summan av lägesenergi och rörelseenergi
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Pendelrörelsens lägsta punkt är nollpunkt för den potentiella energin
Vid pendelrörelsens högsta punkt (då den vänder) är hastigheten och rörelseenergin noll
Vid pendelrörelsens högsta punkt har pendels endast lägesenergi (mekanisk energi = lägesenergi)
När pendels vänder omvandlas lägesenergi till rörelseenergi
Vid pendelrörelsens lägsta punkt är pendelns lägesenergi noll men rörelseenergin maximal (mekanisk energi=rörelseenergi)
Mellan vändpunkten och nollpunkten har pendels både lägesenergi och rörelseenergi (mekanisk energi=lägesenergi och rörelseenergi)
Laboration: Kulans energi i röret. Bollen studsar (arbetsboken sidorna 82-83)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 84-85: U1-U6.
Facit: Arbetsboken kap 18
Youtube:
K E M I HÖSTEN 2022 (Perioderna höst och vinter A)
KEMI VECKA 33-34
Kap 11. Elektroner kretsar kring atomkärnan (sidorna 58-61)
Atomens uppbyggnad
Atomkärnan består av positiva protoner och negativa neutroner
Negativa elektroner finns på elektronskalen
Atomen har lika många protoner som elektroner
Atomen är neutral
Grundämne
Samma antal protoner i kärnan = samma grundämne
Antalet protoner avgör vilket grundämne det är
Ordningstalet är samma som antalet protoner
Elektroner fördelar sig på elektronskal (skalmodell)
Första skalet har max 2 elektroner
Andra skalet har max 8 elektroner
Det yttersta skalet har 1-8 elektroner
Laboration: Ordna grundämneskort. Bygg atommodeller (arbetsboken sidorna 56-57)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 58-59: U1-U7.
Youtube:
KEMI VECKA 35-36
Kap 12. Det periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Periodiska systemet är ordnat enligt protonernas antal (ordningstalet, elektronernas antal)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
En atom med 8 elektroner i yttersta skalet har oktettstruktur
Laboration: Ordna och identifiera grundämnen (arbetsbok sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U6. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 37
Kap 13. Atomen blir jon (sidorna 66-69)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: Metaller och icke-metaller och magnesium i saltsyra (arbetsboken sidorna 64-65)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 66-67 U1-U8. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 38-39
Kap 14. Salter är jonföreningar (sidorna 70-73)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Jonföreningar har hög smält- och kokpunkt
Jonföreningar leder elektricitet i smält form och i vattenlösning
Laboration: Jonföreningars elektriska ledningsförmåga (arbetsboken sida 68)
Uppgifter: Arbetsbok sida 70 U1-U5 FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 40-41
Kap 15. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 74-77)
Molekyler är i allmänhet atomgrupper av icke-metaller
Grundämnesmolekyler innehåller atomer av endast ett grundämne
I molekylföreningars molekyler finns det atomer av minst två grundämnen
Kovalent bindning
En enkel kovalent bindning uppstår mellan två ickemetaller som har ett gemensamt elektronpar
I en dubbelbindning finns det två gemensamma elektronpar
I en trippelbindning finns det tre gemensamma elektronpar
En kovalent bindning kan också uppstå mellan olika ämnen
Molekylföreningar leder ej elektrisk ström i något aggregationstillstånd
Namngivning av molekylföreningar
Systematiskt namn innehåller prefixen: 1 mono, 2 di, 3 tri, 4 tetra och 5 penta
Handelsnamn
Laboration: En modell av kovalenta bindningar (arbetsboken sidan 72). Elektrisk ledningsförmåga hos olika vattenlösningar (arbetsboken sidan 73).
Uppgifter: Arbetsbok sida 74-75, U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 41-43
Kap 16. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 82-85)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av färgerna hos syra-bas-indikatorer. (arbetsbok sidorna 80-81)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 82-83 U1-U7. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 44-46
Kap 17. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 86--89)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och svavelsyra
Saltsyra är frätande:
koncentrerad HCl förångas till en färglös gas med stickande lukt
fräter huden och kan orsaka hål i kläderna
bör hanteras i dragskåp och med skyddsutrustning
används inom pappers-, metall-, livsmedel- och läkemedelsindustrin
Salpetersyra är starkt frätande:
bryts ner i närvaro av ljus och värme
fräter på koppar och silver
används vid tillverkning av gödsel, läkemedel, färgämnen och sprängämnen
Svavelsyra är starkt frätande:
trögflytande vätska som reagerar med väte och syre samt binder vatten
används vid tillverkning av gödsel, syntetiska fibrer, inom olje-, metall-, läkemedelsindustrin
Utspädning av syror och baser:
Syror och baser blandas i vatten lite i taget
Minnesregel: SIV - syra i vatten
Laboration: Egenskaper hos natriumhydroxid, saltsyra, salpetersyra och svavelsyra (arbetsbok sida 84--85)
Uppgifter: Arbetsbok sida 86-87: U1-U6.
Youtube:
KEMI VECKA 47-48
Kap 18. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 90-93)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Forforsyra bildar med kaliumhudroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation genom titrering. Reaktionsprodukter vid neutralisation (arbetsbok sida 88-89)
Uppgifter: Arbetsbok sida 90-91: U1-U8.
Youtube:
FYSIK VECKA 14-15
Kap 16. Energi omvandlas från en form till en annan (sidorna 82-85)
Alla kroppar i rörelse har rörelseenergi
Energiprincipen: Energi kan varken skapas eller förstöras, men kan omvandlas från en form till en annan.
Energischema beskriver energiomvandling: Energi i början ==> händelseförlopp ==> energi i slutet
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Växterna lagrar solens ljusenergi
Fotosyntes omvandlar koldioxid och vatten till socker med hjälp av ljusenergi
Kemisk energi omvandlas till värmeenergi
När man bränner ved frigörs den kemiska energin och blir ljus- och värmeenergi
Näringsämnena i maten innehåller kemisk energi
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: Energin omvandling i batteri och elmotor. Faktorer som påverkar rörelseenergin hos en kropp. (Arbetsboken sidorna 74-75)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 76-77: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 16
Youtube:
FYSIK VECKA 12-13
Kap 15. Tryck orsakas av kroppen egen tyngd (sidorna 74-77)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre tryck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsytan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jordytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: Massan och arean inverkar på trycket, Trycket i ändarna av en penna. (arbetsbok sidorna 68-69)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 70-71: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 15
Youtube:
FYSIK VECKA 10-11
Kap 14. Lyftkraften och friktion uppkommer vid kontakt (sidorna 70-73)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens tyngd
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngdkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Friktion uppkommer då kroppar växelverkar
Friktion uppkommer mellan två ytor som gnider mot varandra
Vilofriktion motverkar att en kropp försätts i rörelse och verkar på en kropp som inte är i rörelse
Rörelsefriktion verkar på en kropp i rörelse
Rörelsefriktionen är mindre än den största vilofriktionen
Friktionen kan accelerera eller bromsa en rörelse
Laboration: Bestäm friktionskraften. I vätska påverkas en kropp av lyftkraften. (arbetsboken sidorna 64-65)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 66-67: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 6-7
Kap 13. Krafter uppkommer genom växelverkan (sidorna 66-69)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kraftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning för kraft är F och enhet är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Totalkraft är summan av alla krafter som verkar på en kropp
Laboration: Mellan magneter råder en växelverkan. Massans inverkan på förändring i rörelsen (arbetsboken sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 13
Youtube:
FYSIK VECKA 4-5
Kap 12. Likformig och accelererad rörelse (sidorna 62-65)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet inte förändras
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Gå enligt grafen II. Undersökning av en accelererad rörelse (arbetsboken sidorna 56-57)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 58-59 U1-U8.
Facit: Arbetsboken kap 12
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 11. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 58-61)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 52-53)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 54-55 U1-U7
Facit: Arbetsboken Kap 11
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 2 2 ( F Y S I K )
KEMI VECKA 47-48
Kap 14. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 90-93)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Forforsyra bildar med kaliumhudroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation genom titrering. Reaktionsprodukter vid neutralisation (arbetsbok sida 88-89)
Uppgifter: Arbetsbok sida 90-91: U1-U8.
Youtube:
KEMI VECKA 44-46
Kap 17. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 86--89)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och svavelsyra
Saltsyra är frätande:
koncentrerad HCl förångas till en färglös gas med stickande lukt
fräter huden och kan orsaka hål i kläderna
bör hanteras i dragskåp och med skyddsutrustning
används inom pappers-, metall-, livsmedel- och läkemedelsindustrin
Salpetersyra är starkt frätande:
bryts ner i närvaro av ljus och värme
fräter på koppar och silver
används vid tillverkning av gödsel, läkemedel, färgämnen och sprängämnen
Svavelsyra är starkt frätande:
trögflytande vätska som reagerar med väte och syre samt binder vatten
används vid tillverkning av gödsel, syntetiska fibrer, inom olje-, metall-, läkemedelsindustrin
Utspädning av syror och baser:
Syror och baser blandas i vatten lite i taget
Minnesregel: SIV - syra i vatten
Laboration: Egenskaper hos natriumhydroxid, saltsyra, salpetersyra och svavelsyra (arbetsbok sida 84--85)
Uppgifter: Arbetsbok sida 86-87: U1-U6.
Youtube:
KEMI VECKA 41-43
Kap 16. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 82-85)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av färgerna hos syra-bas-indikatorer. (arbetsbok sidorna 80-81)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 82-83 U1-U7. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 39-40
Kap 15. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 74-77)
Molekyler är i allmänhet atomgrupper av icke-metaller
Grundämnesmolekyler innehåller atomer av endast ett grundämne
I molekylföreningars molekyler finns det atomer av minst två grundämnen
Kovalent bindning
En enkel kovalent bindning uppstår mellan två ickemetaller som har ett gemensamt elektronpar
I en dubbelbindning finns det två gemensamma elektronpar
I en trippelbindning finns det tre gemensamma elektronpar
En kovalent bindning kan också uppstå mellan olika ämnen
Molekylföreningar leder ej elektrisk ström i något aggregationstillstånd
Namngivning av molekylföreningar
Systematiskt namn innehåller prefixen: 1 mono, 2 di, 3 tri, 4 tetra och 5 penta
Handelsnamn
Laboration: En modell av kovalenta bindningar (arbetsboken sidan 72). Elektrisk ledningsförmåga hos olika vattenlösningar (arbetsboken sidan 73).
Uppgifter: Arbetsbok sida 74-75, U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 38-39
Kap 14. Salter är jonföreningar (sidorna 70-73)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Jonföreningar har hög smält- och kokpunkt
Jonföreningar leder elektricitet i smält form och i vattenlösning
Laboration: Jonföreningars elektriska ledningsförmåga (arbetsboken sida 68)
Uppgifter: Arbetsbok sida 70 U1-U5 FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 36-37
Kap 13. Atomen blir jon (sidorna 66-69)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: Metaller och icke-metaller och magnesium i saltsyra (arbetsboken sidorna 64-65)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 66-67 U1-U8. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 34-35
Kap 12. Det periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Periodiska systemet är ordnat enligt protonernas antal (ordningstalet, elektronernas antal)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
En atom med 8 elektroner i yttersta skalet har oktettstruktur
Laboration: Ordna och identifiera grundämnen (arbetsbok sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U6. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 33
Kap 11. Elektroner kretsar kring atomkärnan (sidorna 58-61)
Atomens uppbyggnad
Atomkärnan består av positiva protoner och negativa neutroner
Negativa elektroner finns på elektronskalen
Atomen har lika många protoner som elektroner
Atomen är neutral
Grundämne
Samma antal protoner i kärnan = samma grundämne
Antalet protoner avgör vilket grundämne det är
Ordningstalet är samma som antalet protoner
Elektroner fördelar sig på elektronskal (skalmodell)
Första skalet har max 2 elektroner
Andra skalet har max 8 elektroner
Det yttersta skalet har 1-8 elektroner
Laboration: Ordna grundämneskort. Bygg atommodeller (arbetsboken sidorna 56-57)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 58-59: U1-U7.
Youtube:
K E M I HÖSTEN 2021
FYSIK VECKA 21-22
Kap 23. Effekt och verkningsgrad beskriver energiomvandling (sidorna 154-159)
Effekt beskrivs med vilken hastighet ett arbete utförs
Effekt anger hur snabbt ett arbete utförs
Effekt = utfört arbete / tid som åtgått till arbetet (P = W / t )
Enheten för effekt är W (watt), 1W = 1 J/s
1 kW = 1000 W och 1 MW = 1000000 W
Effekt anger hastighet för energiomvandling
Alla apparater omvandlar energi från en form till en annan
Effekt = omvandlad energi / tid som åtgått till omvandlingen ( P = E / t )
Verkningsgrad är ett mått på hur ekonomisk en apparat är
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Verkningsgrad = nyttoenergi / tillförd energi ( (eta) = E ut / E in )
Verkningsgraden anges i procent t.ex 0,45 = 45%
Laboration: Bestäm din effekt i en trappa och upprepning inverkar på effekten (arbetsboken sidorna 86-87)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 88-89: (U23) U1-U5.
Youtube:
FYSIK VECKA 18-20
Kap 22. Mekanisk energi är summan av rörelseenergi och lägesenergi (sidorna 148-153)
Lägesenergi är bunden energi
Lägesenergi kallas även potentiell energi
Lägesenergi är bunden energi
Ju högre upp en kropp är desto större är dess lägesenergi
Nollnivå = den nivå där lägesenergin är noll
När man lyfter en kropp uppåt ökar dess lägesenergi (i förhållande till nollnivån)
Lägesenergin bestäms av det lyftarbete som utförs då en kropp flyttas uppåt
Lyftarbete: W = F h = G h ( W=arbete, F=kraft, G=tyngd, h= lyfthöjd)
Det lyftarbete som en kraft utför är lika stor som ändringen i kroppens lägesenergi
När en kropp lyfts ökar dess lägesenergi
När en kropp sänks minskar dess lägesenergi
Mekaniskt energi är summan av lägesenergi och rörelseenergi
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Pendelrörelsens lägsta punkt är nollpunkt för den potentiella energin
Vid pendelrörelsens högsta punkt (då den vänder) är hastigheten och rörelseenergin noll
Vid pendelrörelsens högsta punkt har pendels endast lägesenergi (mekanisk energi = lägesenergi)
När pendels vänder omvandlas lägesenergi till rörelseenergi
Vid pendelrörelsens lägsta punkt är pendelns lägesenergi noll men rörelseenergin maximal (mekanisk energi=rörelseenergi)
Mellan vändpunkten och nollpunkten har pendels både lägesenergi och rörelseenergi (mekanisk energi=lägesenergi och rörelseenergi)
Laboration: Kulans energi i röret. Bollen studsar (arbetsboken sidorna 82-83)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 84-85: U1-U6.
Facit: Arbetsboken kap 18
Youtube:
FYSIK VECKA 15-17
Kap 21. Arbete omvandlar energi (sidorna 144-147)
Kraft och sträcka bestämmer arbetets storlek
Kort sträcka ==> litet arbete
Lång sträcka ==> storst arbete
Liten kraft ==> litet arbete
Stor kraft ==> stort arbete
Kraft utför arbete
W = F s ( W = arbete (Nm eller J), F = kraft (N), s = sträcka (m) )
Arbetet = kraften gånger sträckan
Friktion omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
Friktionen utför ett arbete då en cykel accelererar och den får rörelseenergi (friktionen verkar i rörelseriktningen)
Friktionen utför ett arbete då en cykel bromsar in och rörelseenergi minskar (friktionen verkar mot rörelseriktningen)
Bilens rörelsenergi omvandlas vid inbromsning till värmeenergi i väg, däck och bromsar
Laboration: Värme omvandlas när man gnuggar händerna. Faktorer som inverkar på arbetets storlek (arbetsboken kap 17, sidorna 78-79)
Facit: Arbetsboken kap 17
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 80-81: U1-U6
Youtube:
FYSIK VECKA 13-14
Kap 20. Bunden eller fri energi (sidorna 138-143)
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Användning av fossila bränslen ökar koldioxidmängden i atmosfären
Industrin och hushållen använder värme- och elektrisk energi
För att producera energi används fossila bränslen såsom olja stenkol och naturgas
Då olja brinner frigörs den kemiskt bundna energi och blir värmeenergi
När man bränner fossila bränslen bildas koldioxid och vatten
Mängden koldioxid i atmosfären ökar
Jordens medeltemperatur ökar
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Solenergi och kärnenergi
Solenergi är ren energi
Ljusenergi kan omvandlas till elektrisk energi i solceller
Energi kan framställas i kärnkraftverk via kärnreaktioner (fissionsreaktioner)
Urankärnor klyvs och det frigörs bunden energi
Kärnkraftverk: inga förbränningsgaser men det bildas farligt radioaktivt avfall
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: Energin omvandling i batteri och elmotor. Faktorer som påverkar rörelseenergin hos en kropp. (Arbetsboken sidorna 74-75)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 76-77: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 16
Youtube:
FYSIK VECKA 11-12
Kap 19. Tryck åstadkoms av kroppen egen tyngd (sidorna 132-137)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre tryck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsytan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jordytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: Massan och arean inverkar på trycket, Trycket i ändarna av en penna. (arbetsbok sidorna 68-69)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 70-71: U1-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 15
Youtube:
FYSIK VECKA 10-11
Kap 18. Lyftkraften beror på densiteten (sidorna 124-129)
Densiteten beskriver hur tätt ett ämne är
Densitet beskriver förhållandet massa / volym (kg/dm3)
Densitet är en egenskap som betecknas med grekiska bokstaven rho ( rho = m/V)
Några densiteter (kg/dm3): vatten (1,0), sten (2,7), trä (0,6), järn (7,9), guld (19,3)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens tyngd
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Laboration: I vätska påverkas en kropp av lyftkraften. (arbetsboken sida 65)
Uppgifter: Arbetsboken sidan 67: U6-U7.
Facit: Arbetsboken kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 7-8
Kap 17. Krafternas summa ger den totala kraften (sidorna 118-123)
Den totala kraften är summan av de påverkande krafterna
Friktion accelererar och bromsar
Friktion är en kraft som motverkar rörelse
Skillnaden i friktion beskrivs med friktionskoefficienten
Friktion uppkommer mellan två ytor som rör vid varandra
Friktion kan accelerera eller sakta ner en rörelse
Vilofriktionen håller kroppen på plats
Rörelsefriktion är mindre än vilofriktionen
Om ett föremål skjuts på golvet talas man om glidfriktion
Om man använder hjul under ett föremål talar man om rullningsfriktion
Luftmotståndet bromsar rörelse
Utan fallskärm skulle människan falla med hastigheten ca 60 m/s
Fallskärmen bromsar hastigheten till ca 5 m/s.
Laboration: Bestäm friktionskraften (arbetsboken sidan 64)
Uppgifter: Arbetsboken sidan 66: U1-U4.
Facit: Arbetsboken kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 7
Prov: tisdagen den 11.2.2020 lektionerna 1-2
Följande kapitel ska läsas:
Kap 13: Hastighet beskriver rörelse (sidorna 92-97)
Kap 14: Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten (sidorna 98-103)
Kap 15: Under en olikformig rörelse ändras hastigheten (sidorna 104-109)
Kap 16: Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 110-117)
Motsvarande sidor i arbetsboken s. 52-63.
FYSIK VECKA 6
Kap 16. Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 110-117)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kraftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning och enhet för kraft är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Laboration: Mellan magneter råder en växelverkan. Massans inverkan på förändring i rörelsen (arbetsboken sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U7.
Facit: Arbetsboken kap 13
Youtube:
FYSIK VECKA 5
Kap 15. Under en olikformig rörelse ändras hastigheten (sidorna 104-109)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Gå enligt grafen II. Undersökning av en accelererad rörelse (arbetsboken sidorna 56-57)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 58-59 U1-U8.
Facit: Arbetsboken kap 12
Youtube:
FYSIK VECKA 4
Kap 14. Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten (sidorna 98-103)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet är konstant
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Youtube:
FYSIK VECKA 2-3
Kap 13. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 92-97)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 52-53)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 54-55 U1-U7
Facit: Arbetsboken Kap 11
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 2 0 ( F Y S I K )
KEMI VECKA 49-50
Kap 22. När en oxid löser sig i vatten kan pH ändras (sidorna 142-147)
I en förbränningsreaktion bildas det oxider ( t.ex. MgO, CO, koldioxid, svaveldioxid)
Syre reagerar med nästan alla ämnen
metall + syre ==> metalloxid (t.ex. magnesiumoxid, kalciumoxid)
icke-metaller + syre ==> icke-metalloxid (t.ex. kolmonoxid, koldioxid, svaveldioxid)
Metalloxidernas egenskaper:
är föreningar mellan en metall och syre
är jonföreningar som kan lösa sig i vatten som joner
bildar tillsammans med vatten en basisk lösning som innehåller hydroxidjoner
Icke-metalloxidernas egenskaper:
är föreningar mellan en icke-metall och syre
är molekylföreningar som löser sig i vatten som molekyler
bildar tillsammans med vatten en sur lösning som innehåller oxoniumjoner
Försurning innebär att:
surhetsgraden i marken eller vattendragen ökar
pH-värdet sjunker
Laboration: Vattenlösning av en metalloxid, vattenlösning av en icke-metalloxid (arbetsbok sidorna 92-93)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 94-95 U1-U7. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 47-48
Kap 21. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 136-141)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Fosforsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation och reaktionsprodukter i en neutralisationsreaktion (arbetsbok sidorna 88-89)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 90-91 U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 45-46
Kap 20. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 130-135)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
Ammoniakmolekylen är en bas eftersom den kan ta emot en vätejon (ammoniak + vatten ==> ammoniumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen och ammoniak
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och kolsyra
Saltsyra och salpetersyra används som råvara:
Vid framställning av läkemedel
Vid framställning av färgämnen
Vid tillverkning av plast
Vid tillverkning av gödningsmedel
Vid framställning av konstfiber
Vid tillverkning av sprängämnen
Vätekloridgas frigörs från koncentrerad saltsyra
Salpetersyra fräter på metall
Svavelsyra reagerar kraftigt med väte och syre i ett ämne
Syror bildar negativa joner: saaltsyra => kloridjon, svavelsyra => sulfatjon, salpetersyra => nitratjon och kolsyra => karbonatjon
SIV-regeln: Blanda alltid Syra I Vatten vid utspädning av starka syror
Vatten är en exceptionell förening
Laboration: Undersökning av natriumhydroxid och starka syror (arbetsbok sidorna 84-85)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 86-87 U1-U6. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 44-45
Kap 19. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 124-129)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av färgerna hos syra-bas-indikatorer. (arbetsbok sidorna 80-81)
Uppgifter: Arbetsboken sidorna 82-83 U1-U7. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 42-43
Kap 18. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 116-121)
Molekyler är i allmänhet atomgrupper av icke-metaller
Grundämnesmolekyler innehåller atomer av endast ett grundämne
I molekylföreningars molekyler finns det atomer av minst två grundämnen
Kovalent bindning
En enkel kovalent bindning uppstår mellan två ickemetaller som har ett gemensamt elektronpar
I en dubbelbindning finns det två gemensamma elektronpar
I en trippelbindning finns det tre gemensamma elektronpar
En kovalent bindning kan också uppstå mellan olika ämnen
Molekylföreningar leder ej elektrisk ström i något aggregationstillstånd
Namngivning av molekylföreningar
Systematiskt namn innehåller prefixen: 1 mono, 2 di, 3 tri, 4 tetra och 5 penta
Handelsnamn
Laboration: En modell av kovalenta bindningar (arbetsboken sidan 72). Elektrisk ledningsförmåga hos olika vattenlösningar (arbetsboken sidan 73).
Uppgifter: Arbetsbok sida 74-75, U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMIPROV 1 Onsdagen den 9.10.2019
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Kap 17. En jonförening får namn av jonerna (sidorna 110-115)
PLUS-rutan: Fleratomiga joner (sidan 114)
Arbetsboken Kap 11-14 (sidorna 56-71)
Teorihäftet
KEMI VECKA 40-41
Repetition inför provet
KEMI VECKA 39
Kap 17. En jonförening får namn av jonerna (sidorna 110-115)
Formeln för ett salt anger antalet joner
I saltets namn finns den positiva jonen förts
Ett salt kan framställas av en metall och en icke-metall
Salt kan uppstå i reaktioner mellan två jonföreningar
Laboration: Ett salt av en metall och en icke-metall (arbetsbok sida 69)
Uppgifter: Arbetsbok sida 71 U6-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 37-38
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Laboration: Jonföreningars elektriska ledningsförmåga (arbetsboken sida 68)
Uppgifter: Arbetsbok sida 70 U1-U5 FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 36-37
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: Metaller och icke-metaller och magnesium i saltsyra (arbetsboken sidorna 64-65)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 66-67 U1-U8. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 35
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
Laboration: Ordna och identifiera grundämnen (arbetsbok sidorna 60-61)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 62-63 U1-U6. FACIT
YouTube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Atomerna består av protoner, neutroner och elektroner
Atomen består av lika många protoner och elektroner
Atomnumret = antalet protoner i atomkärnan
Protonen är plusladdad och elektronen är minusladdning
Atomen är utåt sett neutral (oladdad)
I det innersta skalet ryms 2 elektroner
I det andra elektronskalet ryms 8 elektroner
Det yttersta elektronskalet har 1-8 valenselektroner
Mendelejevs periodiska system är ordnat enligt antal protoner och enligt elektronhöljets uppbyggnad
Period (rad) anger antalet elektronskal
Grupp (kolumn) anger antalet valenselektroner
Laborationer: Grundämneskort och atommodeller (arbetsboken sidan 56-57)
Uppgifter: Arbetsbok sidorna 58-59 U1-U7. FACIT
YouTube:
H Ö S T T E R M I N E N 2 0 1 9 ( K E M I )
Kemiprov 2: fredagen den 18.5.2018
Kap 19: En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 124-129)
Kap 20: Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 130-135)
Kap 21: Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 136-141)
Motsvarande avsnitt i arbetsboken (sidorna 62-89)
Häftet
KEMI VECKA 17-18
Kap 25. Metallernas egenskaper beror på metallens uppbyggnad (sidorna 162-169)
Metall är ett användbart material
Metallatomer kan avge sina valenselektroner
Den elektriska dragningskraften håller ihop metallen
De negativt laddade elektronerna och positivt laddade metalljonerna dras till varandra
Dragningskraften kallas metallbindning
Metalljonerna packas intill varandra
Metaller är i allmänhet täta, glänsande och ogenomskinliga
Metaller har ofta hög smältpunkt
Elektronerna rör sig i metallen
Metaller leder värme och elektricitet bra
Metaller är sega och formbara
Metallers användning:
Aluminium: burkar, förpackningsmaterial, fordonschassier, fälgar, fönsterbågar, stegar och elstolpar
Koppar: elektronikindustrin, ytbeläggning, kopparrör, blandmetall, prydnadsföremål och elledningar
Guld: smycken, tandfyllning, elektronikindustrin
Zink: galvanisering dvs. ytbeläggning av stål och komponent i legeringar
Tungmetaller är skadliga
Legeringar är ofta mer användbara än rena metaller (rostfritt stål, brons, mässing, nyårstenn, gult och vitt guld)
Laboration: Metall, ytbelagd metall och legering (arbetsbok sida 116-118) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 119-121: (U25) U1-U9. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 16-17
Kap 21. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 136-141)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Forforsyra bildar med kaliumhudroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation genom titrering (arbetsbok sida 82-83) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 87-89: (U21) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 13-14
Kap 20. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 130-135)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
Ammoniakmolekylen är en bas eftersom den kan ta emot en vätejon (ammoniak + vatten ==> ammoniumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen och ammoniak
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och kolsyra
Saltsyra och salpetersyra används som råvara:
Vid framställning av läkemedel
Vid framställning av färgämnen
Vid tillverkning av plast
Vid tillverkning av gödningsmedel
Vid framställning av konstfiber
Vid tillverkning av sprängämnen
Vätekloridgas frigörs från koncentrerad saltsyra
Salpetersyra fräter på metall
Svavelsyra reagerar kraftigt med väte och syre i ett ämne
Syror bildar negativa joner: saaltsyra => kloridjon, svavelsyra => sulfatjon, salpetersyra => nitratjon och kolsyra => karbonatjon
Vatten är en exceptionell förening
Laboration: Undersöknin av natriumhydroxid och starka syror (arbetsbok sida 70--77) FACIT1 FACIT2
Uppgifter: Arbetsbok sida 78-81: (U20) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 11-12
Kap 19. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 124-129)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av olika pH-idikatorer (arbetsbok sida 62-64) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 67-69: (U19) U1-U8. FACIT
Youtube:
Kemiprov 1: tisdagen den 13.3.2018
KEMI VECKA 8-10
Kap 18. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 116-121)
Molekyler är i allmänhet atomgrupper av icke-metaller
Grundämnesmolekyler innehåller atomer av endast ett grundämne
I molekylföreningars molekyler finns det atomer av minst två grundämnen
Kovalent bindning
En enkel kovalent bindning uppstår mellan två ickemetaller som har ett gemensamt elektronpar
I en dubbelbindning finns det två gemensamma elektronpar
I en trippelbindning finns det tre gemensamma elektronpar
En kovalent bindning kan också uppstå mellan olika ämnen
Molekylföreningar leder ej elektrisk ström i något aggregationstillstånd
Namngivning av molekylföreningar
Systematiskt namn innehåller prefixen: 1 mono, 2 di, 3 tri, 4 tetra och 5 penta
Handelsnamn
Laboration: Modeller av molekylföreningar (arbetsboken sida 51). Den elektriska ledningsförmågan hos vattenlösningar(sida 54-55) FACIT del1, FACIT del2, FACIT del3
Uppgifter: Arbetsbok sida 56-59 (U18) U1-U11. FACIT:U1-U6, FACIT:U7-U11
Youtube:
KEMI VECKA 7
Kap 17. En jonförening får namn av jonerna (sidorna 110-115)
Formeln för ett salt anger antalet joner
I saltets namn finns den positiva jonen förts
Ett salt kan framställas av en metall och en icke-metall
Salt kan uppstå i reaktioner mellan två jonföreningar
Laboration: Jonföreningar av jonföreningar (arbetsbok sida 42) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 45-47 (U17) U1-U10. FACIT
Youtube:
Förhör 1: klicka här
KEMI VECKA 6
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Laboration: Koksaltets elektriska egenskaper (arbetsboken sida 32) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 35-39 (U16) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U9, FACIT:U10-U12
Youtube:
KEMI VECKA 5
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: När magnesiumband reagerar & Vi påvisar metaller (arbetsbok sida 7) FACIT:2, FACIT:4
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U15) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U7, FACIT:U8-U12
YouTube:
KEMI VECKA 3-4
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
Laboration: Klassifiering av grundämnen i metaller och icke-metaller (arbetsbok sida 12-13) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 16-19 (U14) U1-U9. FACIT:U1-U4, FACIT:U5-U9
YouTube:
KEMI VECKA 2-3
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Atomnummer
Protonens och elektronens laddning
Mendelejevs periodiska system
Period (rad)
Grupp (kolumn)
Laboration: Vi gör atomodeller (arbetsbok sida 7) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U13) U1-U9. FACIT:U1-U5, FACIT:U6-U9
YouTube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 8 ( K E M I )
FYSIKPROV Måndagen den 11.12.2017
Att läsa:
Textboken s.124 - 153, Kap 18-22
Inga PLUS-rutor förutom Bromssträckan sidorna 146-147
Arbetsboken s.44-89, Kap 18-22
Häftet
FYSIK VECKA 48-49
Kap 22. Mekanisk energi är summan av rörelseenergi och lägesenergi (sidorna 148-153)
Lägesenergi är bunden energi
Lägesenergi kallas även potentiell energi
Lägesenergi är bunden energi
Ju högre upp en kropp är desto större är dess lägesenergi
Nollnivå = den nivå där lägesenergin är noll
När man lyfter en kropp uppåt ökar dess lägesenergi (i förhållande till nollnivån)
Lägesenergin bestäms av det lyftarbete som utförs då en kropp flyttas uppåt
Lyftarbete: W = F h = G h ( W=arbete, F=kraft, G=tyngd, h= lyfthöjd)
Det lyftarbete som en kraft utför är lika stor som ändringen i kroppens lägesenergi
När en kropp lyfts ökar dess lägesenergi
När en kropp sänks minskar dess lägesenergi
Mekaniskt energi är summan av lägesenergi och rörelseenergi
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Pendelrörelsens lägsta punkt är nollpunkt för den potentiella energin
Vid pendelrörelsens högsta punkt (då den vänder) är hastigheten och rörelseenergin noll
Vid pendelrörelsens högsta punkt har pendels endast lägesenergi (mekanisk energi = lägesenergi)
När pendels vänder omvandlas lägesenergi till rörelseenergi
Vid pendelrörelsens lägsta punkt är pendelns lägesenergi noll men rörelseenergin maximal (mekanisk energi=rörelseenergi)
Mellan vändpunkten och nollpunkten har pendels både lägesenergi och rörelseenergi (mekanisk energi=lägesenergi och rörelseenergi)
Laboration: Energi omvandlas när pendels svänger. En kula i en ränna. Mekanisk energi hos en studsande boll (arbetsbok sida 80-84)
Uppgifter: Arbetsbok sida 85-89: (U22) U1-U11.
Facit: Kapitel 22
Youtube:
FYSIK VECKA 47-48
Kap 21. Arbete omvandlar energi (sidorna 144-147)
Kraft och sträcka bestämmer arbetets storlek
Kort sträcka ==> litet arbete
Lång sträcka ==> storst arbete
Liten kraft ==> litet arbete
Stor kraft ==> stort arbete
Kraft utför arbete
W = F s ( W = arbete (Nm eller J), F = kraft (N), s = sträcka (m) )
Arbetet = kraften gånger sträckan
Friktion omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
Friktionen utför ett arbete då en cykel accelererar och den får rörelseenergi (friktionen verkar i rörelseriktningen)
Friktionen utför ett arbete då en cykel bromsar in och rörelseenergi minskar (friktionen verkar mot rörelseriktningen)
Bilens rörelsenergi omvandlas vid inbromsning till värmeenergi i väg, däck och bromsar
Laboration: Gnugga händerna. Sand i en flaska, Faktorer som inverkar på arbetets storlek (arbetsbok sida 72-75) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 76-79: (U21) U1-U11.
Facit: Kapitel 21
Youtube:
FYSIK VECKA 45-46
Kap 20. Bunden eller fri energi (sidorna 138-143)
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Användning av fossila bränslen ökar koldioxidmängden i atmosfären
Industrin och hushållen använder värme- och elektrisk energi
För att producera energi används fossila bränslen såsom olja stenkol och naturgas
Då olja brinner frigörs den kemiskt bundna energi och blir värmeenergi
När man bränner fossila bränslen bildas koldioxid och vatten
Mängden koldioxid i atmosfären ökar
Jordens medeltemperatur ökar
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Solenergi och kärnenergi
Solenergi är ren energi
Ljusenergi kan omvandlas till elektrisk energi i solceller
Energi kan framställas i kärnkraftverk via kärnreaktioner (fissionsreaktioner)
Urankärnor klyvs och det frigörs bunden energi
Kärnkraftverk: inga förbränningsgaser men det bildas farligt radioaktivt avfall
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: En fjäder binder energi när den böjs. Batteri och elmotor, Rörelseenergin storlek (arbetsbok sida 64-68)
Uppgifter: Arbetsbok sida 69-71: (U20) U1-U9.
Facit: Kapitel 20
Youtube:
FYSIK VECKA 43-44
Kap 19. Tryck åstadkoms av kroppen egen tyngd (sidorna 132-137)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre tryck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsytan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jordytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: En penna mellan fingrarna, Hydrostatiskt tryck. En flaska i varmt och kallt vatten. En ballong i ett lufttomt utrymme (arbetsbok sida 54-59)
Uppgifter: Arbetsbok sida 60-63: (U19) U1-U9.
Facit: Kapitel 19
Youtube:
FYSIK VECKA 41-42
Kap 18. Lyftkraften beror på densiteten (sidorna 124-129)
Densiteten beskriver hur tätt ett ämne är
Densitet beskriver förhållandet massa / volym (kg/dm3)
Densitet är en egenskap som betecknas med grekiska bokstaven rho ( rho = m/V)
Några densiteter (kg/dm3): vatten (1,0), sten (2,7), trä (0,6), järn (7,9), guld (19,3)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens volym
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Laboration: Iskuber i vatten och etanol, Förhållandet mellan massa och volym. Bestäm densitet för fasta material och vätskor. Lyftkraft (arbetsbok sida 44-47)
Uppgifter: Arbetsbok sida 48-52: (U18) U1-U12.
Facit: Kapitel 18
Youtube:
FYSIKPROV Tisdagen den 3.10.2017
Att läsa:
Textboken s.92 - 123, Kap 13-17
Arbetsboken s.4-37, Kap 13-16
Häftet
FYSIK VECKA 39-40
Kap 17. Krafternas summa ger den totala kraften (sidorna 118-123)
Den totala kraften är summan av de påverkande krafterna
Friktion accelererar och bromsar
Friktion är en kraft som motverkar rörelse
Skillnaden i friktion beskrivs med friktionskoefficienten
Friktion uppkommer mellan två ytor som rör vid varandra
Friktion kan accelerera eller sakta ner en rörelse
Vilofriktionen håller kroppen på plats
Rörelsefriktion är mindre än vilofriktionen
Om ett föremål skjuts på golvet talas man om glidfriktion
Om man använder hjul under ett föremål talar man om rullningsfriktion
Luftmotståndet bromsar rörelse
Utan fallskärm skulle människan falla med hastigheten ca 60 m/s
Fallskärmen bromsar hastigheten till ca 5 m/s.
Laboration: Fastställ friktionskraften. Laboration med glidfriktion (arbetsbok sida 38-39)
Uppgifter: Arbetsbok sida 40-43: (U17) U1-U8.
Facit: Kapitel 17
Youtube:
FYSIK VECKA 37-38
Kap 16. Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 110-117)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kaftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning och enhet för kraft är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Laboration: Växelverkan mellan kula och magnet. Magneter och växelverkan. Samband mellan massa och tyngd (arbetsbok sida 30-33)
Uppgifter: Arbetsbok sida 34-37: (U16) U1-U11.
Facit: Kapitel 16
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 36
Kap 15. Under en olikformig rörelse ändras hastigheten (sidorna 104-109)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Vi undersöker en accelererad rörelse. Gå enligt grafen III. (arbetsbok sida 22-24)
Uppgifter: Arbetsbok sida 25-29: (U15) U1-U14.
Facit: Kapitel 15
Youtube:
FYSIK VECKA 35
Kap 14. Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten (sidorna 98-103)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet är konstant
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Laboration: Vi undersöker en luftbubblas rörelse. Rör sig föremål likformigt? Gå enligt grafen II. (arbetsbok sida 14-17)
Uppgifter: Arbetsbok sida 18-21: (U14) U1-U8.
Facit: Kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 33-34
Kap 13. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 92-97)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 4-7)
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-13: (U13) U1-U14.
Facit: Kapitel 13
Youtube:
H Ö S T T E R M I N E N 2 0 1 7 ( F Y S I K )
FYSIKPROV tisdagen den 16.5.2017
Kap 19-22 sidorna 132-153
Arbetsboken
Teorihäftet
Plussidorna 146-147
FYSIK VECKA 19
Kap 22. Mekanisk energi är summan av rörelseenergi och lägesenergi (sidorna 148-153)
Lägesenergi är bunden energi
Lägesenergi kallas även potentiell energi
Lägesenergi är bunden energi
Ju högre upp en kropp är desto större är dess lägesenergi
Nollnivå = den nivå där lägesenergin är noll
När man lyfter en kropp uppåt ökar dess lägesenergi (i förhållande till nollnivån)
Lägesenergin bestäms av det lyftarbete som utförs då en kropp flyttas uppåt
Lyftarbete: W = F h = G h ( W=arbete, F=kraft, G=tyngd, h= lyfthöjd)
Det lyftarbete som en kraft utför är lika stor som ändringen i kroppens lägesenergi
När en kropp lyfts ökar dess lägesenergi
När en kropp sänks minskar dess lägesenergi
Mekaniskt energi är summan av lägesenergi och rörelseenergi
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Pendelrörelsens lägsta punkt är nollpunkt för den potentiella energin
Vid pendelrörelsens högsta punkt (då den vänder) är hastigheten och rörelseenergin noll
Vid pendelrörelsens högsta punkt har pendels endast lägesenergi (mekanisk energi = lägesenergi)
När pendels vänder omvandlas lägesenergi till rörelseenergi
Vid pendelrörelsens lägsta punkt är pendelns lägesenergi noll men rörelseenergin maximal (mekanisk energi=rörelseenergi)
Mellan vändpunkten och nollpunkten har pendels både lägesenergi och rörelseenergi (mekanisk energi=lägesenergi och rörelseenergi)
Laboration: Energi omvandlas när pendels svänger. En kula i en ränna. Mekanisk energi hos en studsande boll (arbetsbok sida 80-84)
Uppgifter: Arbetsbok sida 85-89: (U22) U1-U11.
Facit: Kapitel 22
Youtube:
FYSIK VECKA 17
Kap 21. Arbete omvandlar energi (sidorna 144-147)
Kraft och sträcka bestämmer arbetets storlek
Kort sträcka ==> litet arbete
Lång sträcka ==> storst arbete
Liten kraft ==> litet arbete
Stor kraft ==> stort arbete
Kraft utför arbete
W = F s ( W = arbete (Nm eller J), F = kraft (N), s = sträcka (m) )
Arbetet = kraften gånger sträckan
Friktion omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
Friktionen utför ett arbete då en cykel accelererar och den får rörelseenergi (friktionen verkar i rörelseriktningen)
Friktionen utför ett arbete då en cykel bromsar in och rörelseenergi minskar (friktionen verkar mot rörelseriktningen)
Bilens rörelsenergi omvandlas vid inbromsning till värmeenergi i väg, däck och bromsar
Laboration: Gnugga händerna. Sand i en flaska, Faktorer som inverkar på arbetets storlek (arbetsbok sida 72-75)
Uppgifter: Arbetsbok sida 76-79: (U21) U1-U11.
Facit: Kapitel 21
Youtube:
FYSIK VECKA 14-16
Kap 20. Bunden eller fri energi (sidorna 138-143)
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Användning av fossila bränslen ökar koldioxidmängden i atmosfären
Industrin och hushållen använder värme- och elektrisk energi
För att producera energi används fossila bränslen såsom olja stenkol och naturgas
Då olja brinner frigörs den kemiskt bundna energi och blir värmeenergi
När man bränner fossila bränslen bildas koldioxid och vatten
Mängden koldioxid i atmosfären ökar
Jordens medeltemperatur ökar
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Solenergi och kärnenergi
Solenergi är ren energi
Ljusenergi kan omvandlas till elektrisk energi i solceller
Energi kan framställas i kärnkraftverk via kärnreaktioner (fissionsreaktioner)
Urankärnor klyvs och det frigörs bunden energi
Kärnkraftverk: inga förbränningsgaser men det bildas farligt radioaktivt avfall
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: En fjäder binder energi när den böjs. Batteri och elmotor, Rörelseenergin storlek (arbetsbok sida 64-68)
Uppgifter: Arbetsbok sida 69-71: (U20) U1-U9.
Facit: Kapitel 20
Youtube:
FYSIK VECKA 12-13
Kap 19. Tryck åstadkoms av kroppen egen tyngd (sidorna 132-137)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre tryck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsytan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jordytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: En penna mellan fingrarna, Hydrostatiskt tryck. En flaska i varmt och kallt vatten. En ballong i ett lufttomt utrymme (arbetsbok sida 54-59)
Uppgifter: Arbetsbok sida 60-63: (U19) U1-U9.
Facit: Kapitel 19
Youtube:
FYSIKPROV måndagen den 20.3.2017
Att läsa:
Kap 13-18 i läroboken (inga plussidor)
Motsvarande sidor i arbetsboken
FYSIK VECKA 8-10
Kap 18. Lyftkraften beror på densiteten (sidorna 124-129)
Densiteten beskriver hur tätt ett ämne är
Densitet beskriver förhållandet massa / volym (kg/dm3)
Densitet är en egenskap som betecknas med grekiska bokstaven rho ( rho = m/V)
Några densiteter (kg/dm3): vatten (1,0), sten (2,7), trä (0,6), järn (7,9), guld (19,3)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens volym
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Laboration: Iskuber i vatten och etanol, Förhållandet mellan massa och volym. Bestäm densitet för fasta material och vätskor. Lyftkraft (arbetsbok sida 44-47)
Uppgifter: Arbetsbok sida 48-52: (U18) U1-U12.
Facit: Kapitel 18
Youtube:
Förhör 2: Klicka här
FYSIK VECKA 6-7
Kap 17. Krafternas summa ger den totala kraften (sidorna 118-123)
Den totala kraften är summan av de påverkande krafterna
Friktion accelererar och bromsar
Friktion är en kraft som motverkar rörelse
Skillnaden i friktion beskrivs med friktionskoefficienten
Friktion uppkommer mellan två ytor som rör vid varandra
Friktion kan accelerera eller sakta ner en rörelse
Vilofriktionen håller kroppen på plats
Rörelsefriktion är mindre än vilofriktionen
Om ett föremål skjuts på golvet talas man om glidfriktion
Om man använder hjul under ett föremål talar man om rullningsfriktion
Luftmotståndet bromsar rörelse
Utan fallskärm skulle människan falla med hastigheten ca 60 m/s
Fallskärmen bromsar hastigheten till ca 5 m/s.
Laboration: Fastställ friktionskraften. Laboration med glidfriktion (arbetsbok sida 38-39)
Uppgifter: Arbetsbok sida 40-43: (U17) U1-U8.
Facit: Kapitel 17
Youtube:
FYSIK VECKA 5-6
Kap 16. Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 110-117)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kaftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning och enhet för kraft är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Laboration: Växelverkan mellan kula och magnet. Magneter och växelverkan. Samband mellan massa och tyngd (arbetsbok sida 30-33)
Uppgifter: Arbetsbok sida 34-37: (U16) U1-U11.
Facit: Kapitel 16
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 4
Kap 15. Under en olikformig rörelse ändras hastigheten (sidorna 104-109)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Vi undersöker en accelererad rörelse. Gå enligt grafen III. (arbetsbok sida 22-24)
Uppgifter: Arbetsbok sida 25-29: (U15) U1-U14.
Facit: Kapitel 15
Youtube:
FYSIK VECKA 3
Kap 14. Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten (sidorna 98-103)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet är konstant
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Laboration: Vi undersöker en luftbubblas rörelse. Rör sig föremål likformigt? Gå enligt grafen II. (arbetsbok sida 14-17)
Uppgifter: Arbetsbok sida 18-21: (U14) U1-U8.
Facit: Kapitel 14
Youtube:
FYSIK VECKA 2
Kap 13. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 92-97)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 4-7)
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-13: (U13) U1-U14.
Facit: Kapitel 13
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 7 ( FY S I K )
KEMI VECKA 49
PROV Måndagen den 5.12.2016
Att läsa till kemiprovet åk 8:
Kap 19 & 20 (sidorna 124-135) och specialsammanfattning
Kap 21 (sidorna136-141)
Kap 25-27 (sidorna162-181)
Arbetsbok
Häftet
KEMI VECKA 48
Repetition
KEMI VECKA 46-47
Kap 27. Ett galvaniskt element ger spänning (sidorna 178-181)
Redoxreaktioner alstrar spänning
Ett batteri eller en ackumulator ger en spänning
Ett batteri är ett galvaniskt element som består av ett elektrokemiskt par
Ett batteri innehåller en elektrolyt (en vätska som leder elektricitet)
Vattenlösningar av salter och syror är bra elektrolyter
Galvaniskt element
Två olika metaller som är i kontakt med varandra via en elektrolytlösning
Det finns en spänning mellan metallerna
När strömkretsen sluts uppstår en elektrisk ström
Kemisk energi omvandlas till elektrisk energi via en redoxreaktion
Spänning av olika storlek uppstår mellan olika metaller
Metaller har olika förmåga att avge elektroner
En oädlare metall blir den negativa polen i ett galvaniskt element
En ädlare metall blir den positiva polen i ett galvaniskt element
Batteriet i en torrcell (engångsbatteri)
Negativ pol: zinkcylinder
Positiv pol: mangan
Elektrolyt: lösning av ammoniumklorid (salmiak)
I ett batteri alstras spänning (1,5 V) via en redoxreaktion (Zn => Zn2+ , Mn2+ => Mn)
Laboration: Spänningen i ett galvaniskt element. En eketrolytlösning leder elektricitet (arbetsbok sida 133-135) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 137-139 : (U27) U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 45-46
Kap 26. Metallernas elektrokemiska spänningsserie (sidorna 170-177)
Metallernas reaktionsförmåga varierar
Metallerna delas in ädla och oädla metaller
En ädel metall reagerar inte med en lösning av syra så att vätgas bildas
En oädel metall reagerar med en lösning av syra så att vätgas bildas
Metallerna kan ordnas efter reaktionsförmåga (elektrokemiska spänningsserien, oädel ==> ädel)
Atomer kan avge eller ta emot elektroner
Oxidation: atomen eller jonen i ett ämne avger elektroner (blir positivare=oxideras)
Reduktion: atomen eller jonen i ett ämne tar emot elektroner (blir negativare=reduceras)
Redoxreaktioner beskrivs med en reaktionslikhet
Metaller kan reagera med varandra (om den oädlare metallen är i atomform)
Koppar kan reduceras i närvaro av järn
Laboration: Indelning av metaller enligt reaktivitet, Ädla och oädla metaller, Metall reagerar med metall (arbetsbok sida 122-127) FACIT1 FACIT2
Uppgifter: Arbetsbok sida 128-131: (U26) U1-U11. FACIT
Youtube:
Förhör 2: Klicka här
KEMI VECKA 44
Kap 25. Metallernas egenskaper beror på metallens uppbyggnad (sidorna 162-169)
Metall är ett användbart material
Metallatomer kan avge sina valenselektroner
Den elektriska dragningskraften håller ihop metallen
De negativt laddade elektronerna och positivt laddade metalljonerna dras till varandra
Dragningskraften kallas metallbindning
Metalljonerna packas intill varandra
Metaller är i allmänhet täta, glänsande och ogenomskinliga
Metaller har ofta hög smältpunkt
Elektronerna rör sig i metallen
Metaller leder värme och elektricitet bra
Metaller är sega och formbara
Metallers användning:
Aluminium: burkar, förpackningsmaterial, fordonschassier, fälgar, fönsterbågar, stegar och elstolpar
Koppar: elektronikindustrin, ytbeläggning, kopparrör, blandmetall, prydnadsföremål och elledningar
Guld: smycken, tandfyllning, elektronikindustrin
Zink: galvanisering dvs. ytbeläggning av stål och komponent i legeringar
Tungmetaller är skadliga
Legeringar är ofta mer användbara än rena metaller (rostfritt stål, brons, mässing, nyårstenn, gult och vitt guld)
Laboration: Metall, ytbelagd metall och legering (arbetsbok sida 116-118) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 119-121: (U25) U1-U9. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 43
Kap 21. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 136-141)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Forforsyra bildar med kaliumhudroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation genom titrering (arbetsbok sida 82-83) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 87-89: (U21) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 42
Kap 20. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 130-135)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
Ammoniakmolekylen är en bas eftersom den kan ta emot en vätejon (ammoniak + vatten ==> ammoniumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen och ammoniak
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och kolsyra
Saltsyra och salpetersyra används som råvara:
Vid framställning av läkemedel
Vid framställning av färgämnen
Vid tillverkning av plast
Vid tillverkning av gödningsmedel
Vid framställning av konstfiber
Vid tillverkning av sprängämnen
Vätekloridgas frigörs från koncentrerad saltsyra
Salpetersyra fräter på metall
Svavelsyra reagerar kraftigt med väte och syre i ett ämne
Syror bildar negativa joner: saaltsyra => kloridjon, svavelsyra => sulfatjon, salpetersyra => nitratjon och kolsyra => karbonatjon
Vatten är en exceptionell förening
Laboration: Undersöknin av natriumhydroxid och starka syror (arbetsbok sida 70--77) FACIT1 FACIT2
Uppgifter: Arbetsbok sida 78-81: (U20) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 41
Kap 19. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 124-129)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av olika pH-idikatorer (arbetsbok sida 62-64) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 67-69: (U19) U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 40
Prov tisdagen den 4.10.2016
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Kap 17. namnen på 7 stycken jonförening
Kap 18. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 116-121)
Arbetsboken U13-U16 & U18
Teorihäftet
KEMI VECKA 38-39
Repetitionsfrågor Kap 13-18. FACIT
Kap 18. Molekyler innehåller kovalenta bindningar (sidorna 116-121)
Molekyler är i allmänhet atomgrupper av icke-metaller
Grundämnesmolekyler innehåller atomer av endast ett grundämne
I molekylföreningars molekyler finns det atomer av minst två grundämnen
Kovalent bindning
En enkel kovalent bindning uppstår mellan två ickemetaller som har ett gemensamt elektronpar
I en dubbelbindning finns det två gemensamma elektronpar
I en trippelbindning finns det tre gemensamma elektronpar
En kovalent bindning kan också uppstå mellan olika ämnen
Molekylföreningar leder ej elektrisk ström i något aggregationstillstånd
Namngivning av molekylföreningar
Systematiskt namn innehåller prefixen: 1 mono, 2 di, 3 tri, 4 tetra och 5 penta
Handelsnamn
Laboration: Modeller av molekylföreningar (arbetsboken sida 51). Den elektriska ledningsförmågan hos vattenlösningar(sida 54-55) FACIT del1, FACIT del2, FACIT del3
Uppgifter: Arbetsbok sida 56-59 (U18) U1-U11. FACIT:U1-U6, FACIT:U7-U11
Youtube:
Kap 17. En jonförening får namn av jonerna
Lär dig endast följande jonföreningar:
NaCl Natriumklorid
NaBr Natriumbromid
NaF Natriumfluorid
MgO Magnesiumoxid
KBr Kaliumbromid
NaI Natriumjodid
LiCl Litiumklorid
Förhör 1: klicka här
KEMI VECKA 37
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Laboration: Koksaltets elektriska egenskaper (arbetsboken sida 32) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 35-39 (U16) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U9, FACIT:U10-U12
Youtube:
KEMI VECKA 36
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: När magnesiumband reagerar & Vi påvisar metaller (arbetsbok sida 7) FACIT:2, FACIT:4
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U15) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U7, FACIT:U8-U12
YouTube:
KEMI VECKA 35
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
Laboration: Klassifiering av grundämnen i metaller och icke-metaller (arbetsbok sida 12-13) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 16-19 (U14) U1-U9. FACIT:U1-U4, FACIT:U5-U9
YouTube:
KEMI VECKA 33-34
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Atomnummer
Protonens och elektronens laddning
Mendelejevs periodiska system
Period (rad)
Grupp (kolumn)
Laboration: Vi gör atomodeller (arbetsbok sida 7) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U13) U1-U9. FACIT:U1-U5, FACIT:U6-U9
YouTube:
L Ä S Å R E T 2 0 1 6 - 1 7
PROV Tisdagen den 17.5.2016
Läroboken kapitlen 19-23 (sidorna 132-159)
Plussida 146-147. Arbetsbok + häfte
FYSIK VECKA 19
Kap 23. Effekt och verkningsgrad beskriver energiomvandling (sidorna 154-159)
Effekt beskrivs med vilken hastighet ett arbete utförs
Effekt anger hur snabbt ett arbete utförs
Effekt = utfört arbete / tid som åtgått till arbetet (P = W / t )
Enheten för effekt är W (watt), 1W = 1 J/s
1 kW = 1000 W och 1 MW = 1000000 W
Effekt anger hastighet för energiomvandling
Alla apparater omvandlar energi från en form till en annan
Effekt = omvandlad energi / tid som åtgått till omvandlingen ( P = E / t )
Verkningsgrad är ett mått på hur ekonomisk en apparat är
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Verkningsgrad = nyttoenergi / tillförd energi ( (eta) = E ut / E in )
Verkningsgraden anges i procent t.ex 0,45 = 45%
Laboration: Bestäm din effekt i en trappa(arbetsbok sida 90-92) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 93-95: (U23) U1-U9. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 18
Kap 22. Mekanisk energi är summan av rörelseenergi och lägesenergi (sidorna 148-153)
Lägesenergi är bunden energi
Lägesenergi kallas även potentiell energi
Lägesenergi är bunden energi
Ju högre upp en kropp är desto större är dess lägesenergi
Nollnivå = den nivå där lägesenergin är noll
När man lyfter en kropp uppåt ökar dess lägesenergi (i förhållande till nollnivån)
Lägesenergin bestäms av det lyftarbete som utförs då en kropp flyttas uppåt
Lyftarbete: W = F h = G h ( W=arbete, F=kraft, G=tyngd, h= lyfthöjd)
Det lyftarbete som en kraft utför är lika stor som ändringen i kroppens lägesenergi
När en kropp lyfts ökar dess lägesenergi
När en kropp sänks minskar dess lägesenergi
Mekaniskt energi är summan av lägesenergi och rörelseenergi
En pendel som svänger beskriver mekanisk energi
Pendelrörelsens lägsta punkt är nollpunkt för den potentiella energin
Vid pendelrörelsens högsta punkt (då den vänder) är hastigheten och rörelseenergin noll
Vid pendelrörelsens högsta punkt har pendels endast lägesenergi (mekanisk energi = lägesenergi)
När pendels vänder omvandlas lägesenergi till rörelseenergi
Vid pendelrörelsens lägsta punkt är pendelns lägesenergi noll men rörelseenergin maximal (mekanisk energi=rörelseenergi)
Mellan vändpunkten och nollpunkten har pendels både lägesenergi och rörelseenergi (mekanisk energi=lägesenergi och rörelseenergi)
Laboration: Energi omvandlas när pendels svänger. En kula i en ränna. Mekanisk energi hos en studsande boll (arbetsbok sida 80-84) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 85-89: (U22) U1-U11. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 17
Kap 21. Arbete omvandlar energi (sidorna 144-147)
Kraft och sträcka bestämmer arbetets storlek
Kort sträcka ==> litet arbete
Lång sträcka ==> storst arbete
Liten kraft ==> litet arbete
Stor kraft ==> stort arbete
Kraft utför arbete
W = F s ( W = arbete (Nm eller J), F = kraft (N), s = sträcka (m) )
Arbetet = kraften gånger sträckan
Friktion omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
Friktionen utför ett arbete då en cykel accelererar och den får rörelseenergi (friktionen verkar i rörelseriktningen)
Friktionen utför ett arbete då en cykel bromsar in och rörelseenergi minskar (friktionen verkar mot rörelseriktningen)
Bilens rörelsenergi omvandlas vid inbromsning till värmeenergi i väg, däck och bromsar
Laboration: Gnugga händerna. Sand i en flaska, Faktorer som inverkar på arbetets storlek (arbetsbok sida 72-75) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 76-79: (U21) U1-U11. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 15-16
Kap 20. Bunden eller fri energi (sidorna 138-143)
Bunden energi kan frigöras
Bunden energi är lagrad energi: kemisk energi, energi lagrad i en fjäder
Fri energi: rörelseenergi, värmeenergi, ljusenergi, elektrisk energi
Användning av fossila bränslen ökar koldioxidmängden i atmosfären
Industrin och hushållen använder värme- och elektrisk energi
För att producera energi används fossila bränslen såsom olja stenkol och naturgas
Då olja brinner frigörs den kemiskt bundna energi och blir värmeenergi
När man bränner fossila bränslen bildas koldioxid och vatten
Mängden koldioxid i atmosfären ökar
Jordens medeltemperatur ökar
Rörelseenergi i vind och strömmande vatten är ren energi
Ett ämne i rörelse har rörelseenergi
Människan har lärt sig utnyttja rörelseenergin i strömmande vind och vatten (vind- och vattenkraftverk)
Det bildas inga förbränningsgaser från ren energi
Energin är miljövänlig
Solenergi och kärnenergi
Solenergi är ren energi
Ljusenergi kan omvandlas till elektrisk energi i solceller
Energi kan framställas i kärnkraftverk via kärnreaktioner (fissionsreaktioner)
Urankärnor klyvs och det frigörs bunden energi
Kärnkraftverk: inga förbränningsgaser men det bildas farligt radioaktivt avfall
Massan och hastigheten bestämmer rörelseenergin hos en kropp
När en kropps massa blir två gånger så stor så blir även dess rörelseenergi dubbelt så stor
Rörelseenergi: E = ½mv2 ( E=kroppens rörelseenergi, m=kroppens massa, v=kroppens hastighet)
Laboration: En fjäder binder energi när den böjs. Batteri och elmotor, Rörelseenergin storlek (arbetsbok sida 64-68) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 69-71: (U20) U1-U9. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 13-14
Kap 19. Tryck åstadkoms av kroppen egen tyngd (sidorna 132-137)
Tryckets storlek bestäms av kraften och arean
Trycket beskriver kraften som verkar på en yta
Om kraften är fördelad på en liten area ger det ett högt tryck
Om samma kraft är fördelad på en stor area ger det ett lägre truck
Beteckningen för tryck är p
Tryck definieras enligt
Tryck = kraft / area , alltså p = F/A ( p = tryck, F = kraft och A = area)
Enheten för tryck är Pascal (Pa som är samma som Newton / kvadrat meter)
Trycket ökar när: kraften ökar eller arean minskar
Trycket minskar när: kraften minskar eller arean ökar
Vattnets tyngd ger upphov till hydrostatiskt tryck
Hydrostatiskt tryck är vattnet egen tyngd
Det hydrostatiska trycket blir större när man dyker djupare
Det hydrostatiska trycket ökar med 10000 Pa (10 kPa) per meter
Luftens tyngd ger upphov till lufttryck
Lufttrycket beror på luftens egen tyngd
Normalt lufttryck vid havsytan är ca. 100000 Pa alltså 1000 hPa (hektopascal)
Normalt lufttryck vid havsutan är lika stort som det hydrostatiska trycket på 10 meters djup
Luft kan pressas ihop i motsats till vatten
Luft finns i atmosfären som sträcker sig till en höjd på över 100 km ovanför jordytan
Största delen av atmosfären är ihoppressad till ett område under 15 kilometer från jorsytan
En ballong exploderar när den stigit tillräckligt högt
Trycket inne i en heliumballong är högre än det yttre lufttrycket
Helium är lättare än luft vilket gör att ballongen stiger
Ju högre ballongen stiger desto lägre blir det yttre lufttrycket
Trycket från heliumgasen expanderas ballongen och den exploderar till slut
Laboration: En penna mellan fingrarna, Hydrostatiskt tryck. En flaska i varmt och kallt vatten. En ballong i ett lufttomt utrymme (arbetsbok sida 54-59) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 60-63: (U19) U1-U9. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 11
Repetition inför provet
Provsidorna är 92-130
Kapitel: 13-18
Inga plusrutor.
I arbetsboken finns provavsnittet på sidorna 4-52.
PROV måndagen de 21.3.2016
FYSIK VECKA 8-10
Kap 18. Lyftkraften beror på densitet (sidorna 124-129)
Densiteten beskriver hur tätt ett ämne är
Densitet beskriver förhållandet massa / volym (kg/dm3)
Densitet är en egenskap som betecknas med grekiska bokstaven rho ( rho = m/V)
Några densiteter (kg/dm3): vatten (1,0), sten (2,7), trä (0,6), järn (7,9), guld (19,3)
Lyftkraften kan hålla kroppen flytande
Lyftkraften är en uppåtriktad kraft som verkar på en kropp som är nedsänkt i vätska
En vätskas lyftkraft är lika stor som den undanträngda vätskemängdens volym
En sten sjunker i vatten eftersom dess tyngkraft är större än vattnets lyftkraft
En träbit flyter på vatten eftersom dess tyngdkraft är mindre än vattnets lyftkraft
Flytförmågan är beroende av kroppens densitet
Ett föremål med en densitet som är högre än vätskans densitet sjunker till botten
Ett föremål med en densitet som är lägre än vätskans densitet flyter på vätskans yta
Ett föremål med en densitet som är lika stor som vätskans densitet svävar i vätska
Laboration: Iskuber i vatten och etanol, Förhållandet mellan massa och volym. Bestäm densitet för fasta material och vätskor. Lyftkraft (arbetsbok sida 44-47) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 48-52: (U18) U1-U12. FACIT
Youtube:
Förhör 2: Klicka här
FYSIK VECKA 7
Kap 17. Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 118-123)
Den totala kraften är summan av de påverkande krafterna
Friktion accelererar och bromsar
Friktion är en kraft som motverkar rörelse
Skillnaden i friktion beskrivs med friktionskoefficienten
Friktion uppkommer mellan två ytor som rör vid varandra
Friktion kan accelerera eller sakta ner en rörelse
Vilofriktionen håller kroppen på plats
Rörelsefriktion är mindre än vilofriktionen
Om ett föremål skjuts på golvet talas man om glidfriktion
Om man använder hjul under ett föremål talar man om rullningsfriktion
Luftmotståndet bromsar rörelse
Utan fallskärm skulle människan falla med hastigheten ca 60 m/s
Fallskärmen bromsar hastigheten till ca 5 m/s.
Laboration: Fastställ friktionskraften. Laboration med glidfriktion (arbetsbok sida 38-39) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 40-43: (U17) U1-U8. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 5-6
Kap 16. Krafter uppkommer genom växelverka (sidorna 110-117)
Växelverkan kan ändra en kropps rörelse
Utan växelverkan ingen kraft
Kraft är en storhet
Varje kraft har en motkraft
Kraft beskrivs med kraftpilar
En kaftpil utgår från en angreppspunkt
En kraft (kraftpil) har storlek och riktning
Beteckning och enhet för kraft är newton (N)
Kraft beskriver hur stark växelverkan som existerar mellan kropparna
Kraftens storlek: Jorden drar till sig en kropp med massan 1 kg med en kraft på ca. 10 N.
Newtons rörelselagar förklarar rörelse och kraft
Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller fortsätter sin rörelse rätlinjigt med likformig hastighet, om den inte står i växelverkan med andra kroppar
Newtons andra lag: Kraft påverkar en kropps hastighet och rörelseriktning. Förändring i hastigheten eller rörelseriktningen är beroende av kroppens massa och den kraft som verkar på kroppen. Ju större kraft desto mer ändras hastigheten eller rörelseriktningen. Ju större massa desto mindre förändring.
Newtons tredje lag: då en kropp verkar på en annan kropp med en viss kraft, återverkar den senare kroppen på den första kroppen med en lika stor kraft - som är riktad åt motsatt håll.
Massa bestämmer kroppens tröghet och tyngd
Beteckningen för massa är m och enheten är kilogram (kg).
I vardagligt tal blandar man ofta ihop orden tyngd och massa.
Fysikens begrepp tyngd betyder den kraft med vilken jorden verkar på ett föremål och mäts i newton
Tyngd mäts med dynamometer och massa med våg.
Laboration: Växelverkan mellan kula och magnet. Magneter och växelverkan. Samband mellan massa och tyngd (arbetsbok sida 30-33) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 34-37: (U16) U1-U11. FACIT
Youtube:
Förhör 1: Klicka här
FYSIK VECKA 3-4
Kap 15. Under en olikformig rörelse ändras hastigheten (sidorna 104-109)
Acceleration beskriver hastighetsförändring
En hastighetsförändring beskrivs med storheten acceleration
Acceleration berättar hur mycket hastigheten ändras per tidsenhet (meter per sekund i kvadrat)
Hastigheten för en fallande kropp ändras
En kropps hastighet ökar jämt vid fritt fall
Accelerationen vid fritt fall är 9,81 m/s2 alltså ungefär 10 m/s2
Beräkning av acceleration
Acceleration = hastighetsförändring / tiden för förändringen
a = v/t ( a = delta v / delta t)
Laboration: Vi undersöker en accelererad rörelse. Gå enligt grafen III. (arbetsbok sida 22-24) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 25-29: (U15) U1-U14. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 3
Kap 14. Under en likformig rörelse ändras inte hastigheten (sidorna 98-103)
En likformig rörelse är en modell av en rörelse
En kropps rörelse är likformig om dess hastighet är konstant
Linjens lutning beskriver hastigheten i grafen för tid och sträcka
Grafen för en likformig rörelse är:
En stigande rät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och sträckan på y-axeln
En vågrät linje i ett koordinatsystem med tiden på x-axeln och hastigheten på y-axeln
Hur räknar man ut den tillryggalagda sträckan i en likformig rörelse?
Multiplicera den konstanta hastigheten v med tiden t som det tagit för rörelsen (s=vt)
Laboration: Vi undersöker en luftbubblas rörelse. Rör sig föremål likformigt? Gå enligt grafen II. (arbetsbok sida 14-17) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 18-21: (U14) U1-U8. FACIT
Youtube:
FYSIK VECKA 1-2
Kap 13. Hastighet beskriver rörelse (sidorna 92-97)
Medelhastighet är förhållandet mellan sträcka och tid (hastighet=sträcka/tid, v=s/t )
Omvandling av enheten för hastighet ( m/s * 3,6 = km/h , km/h / 3,6 = m/s )
En rörelse kan avbildas i ett koordinatsystem
Beräkningar av medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet = sträcka / tid ( v=s/t )
Sträcka = hastighet * tid ( s=vt)
Tid = sträcka / hastighet ( t=s/v)
Enheter för medelhastighet, sträcka och tid:
Medelhastighet: m/s (meter/sekund), km/h (kilometer/timme)
Sträcka: m (meter), km (kilometer)
Tid: s (sekund), h (timme=3600s), min (minut = 60s)
Laboration: Bestäm fotgängarens medelhastighet. Gå enligt grafen. (arbetsbok sida 4-7) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-13: (U13) U1-U14. FACIT
Youtube:
V Å R T E R M I N E N 2 0 1 6 ( FY S I K )
KEMI VECKA 48
Repetition inför provet
Läroboken sidorna 124-141 och 162-177
Arbetsboken sidorna 62-89 och 114-131
Häftet
Inga gröna plus-rutor
KEMI VECKA 47
Kap 26. Metallernas elektrokemiska spänningsserie (sidorna 170-177)
Metallernas reaktionsförmåga varierar
Metallerna delas in ädla och oädla metaller
En ädel metall reagerar inte med en lösning av syra så att vätgas bildas
En oädel metall reagerar med en lösning av syra så att vätgas bildas
Metallerna kan ordnas efter reaktionsförmåga (elektrokemiska spänningsserien, oädel ==> ädel)
Atomer kan avge eller ta emot elektroner
Oxidation: atomen eller jonen i ett ämne avger elektroner (blir positivare=oxideras)
Reduktion: atomen eller jonen i ett ämne tar emot elektroner (blir negativare=reduceras)
Redoxreaktioner beskrivs med en reaktionslikhet
Metaller kan reagera med varandra (om den oädlare metallen är i atomform)
Koppar kan reduceras i närvaro av järn
Laboration: Indelning av metaller enligt reaktivitet, Ädla och oädla metaller, Metall reagerar med metall (arbetsbok sida 122-127) FACIT1 FACIT2
Uppgifter: Arbetsbok sida 128-131: (U26) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 46
Kap 25. Metallernas egenskaper beror på metallens uppbyggnad (sidorna 162-169)
Metall är ett användbart material
Metallatomer kan avge sina valenselektroner
Den elektriska dragningskraften håller ihop metallen
De negativt laddade elektronerna och positivt laddade metalljonerna dras till varandra
Dragningskraften kallas metallbindning
Metalljonerna packas intill varandra
Metaller är i allmänhet täta, glänsande och ogenomskinliga
Metaller har ofta hög smältpunkt
Elektronerna rör sig i metallen
Metaller leder värme och elektricitet bra
Metaller är sega och formbara
Metallers användning:
Aluminium: burkar, förpackningsmaterial, fordonschassier, fälgar, fönsterbågar, stegar och elstolpar
Koppar: elektronikindustrin, ytbeläggning, kopparrör, blandmetall, prydnadsföremål och elledningar
Guld: smycken, tandfyllning, elektronikindustrin
Zink: galvanisering dvs. ytbeläggning av stål och komponent i legeringar
Tungmetaller är skadliga
Legeringar är ofta mer användbara än rena metaller (rostfritt stål, brons, mässing, nyårstenn, gult och vitt guld)
Laboration: Metall, ytbelagd metall och legering (arbetsbok sida 116-118) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 119-121: (U25) U1-U9. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 45
Kap 21. Neutralisation är en reaktion mellan en syra och en bas (sidorna 136-141)
Syror och baser kan reagera med varandra
Vid en neutralisation bildas det vatten (neutralisation: oxoniumjon + hydroxidjon = 2 vattenmolekyler)
Produkter av neutralisationsreaktioner: gips, salpeter, marmor och bordssalt
En syralösning kan neutraliseras genom att man droppvis tillsätter en baslösning
Vid en neutralisation bildas också salt (sur lösning + basisk lösning ==> vatten + saltlösning)
Saltets namn kommer från syran och basen som det bildas av
Saltsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumklorid
Salpetersyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumnitrat
Svavelsyra bildar med kaliumhydroxid saltet kaliumsulfat
Forforsyra bildar med kaliumhudroxid saltet kaliumfosfat
Buffertlösningar motverkar ändringar i pH
Buffertlösning motverkar små tillsatser av syra respektive bas
Exempel på buffertlösningar: saliv, blod, tårvätska och mjölk
Laboration: Neutralisation genom titrering (arbetsbok sida 82-83) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 87-89: (U21) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 44
Kap 20. Baser och syror är viktiga råvaror (sidorna 130-135)
Metallhydroxider bildar basiska lösningar
Natriumhydroxid används som råvara:
Vid tillverkning av cellulosa och papper
Vid tillverkning av viskostyg
Vid framställning av läkemedel
Natriumhydroxid löser sig i vatten i jonform (natriumhydroxid ==> natriumjon + hydroxidjon)
Ammoniakmolekylen är en bas eftersom den kan ta emot en vätejon (ammoniak + vatten ==> ammoniumjon + hydroxidjon)
En bas är ett ämne som kan ta emot en vätejon t.ex. hydroxidjonen och ammoniak
Syror kan avge en vätejon
En syra är ett ämne som kan avge en vätejon t.ex. saltsyra, salpetersyra och kolsyra
Saltsyra och salpetersyra används som råvara:
Vid framställning av läkemedel
Vid framställning av färgämnen
Vid tillverkning av plast
Vid tillverkning av gödningsmedel
Vid framställning av konstfiber
Vid tillverkning av sprängämnen
Vätekloridgas frigörs från koncentrerad saltsyra
Salpetersyra fräter på metall
Svavelsyra reagerar kraftigt med väte och syre i ett ämne
Syror bildar negativa joner: saaltsyra => kloridjon, svavelsyra => sulfatjon, salpetersyra => nitratjon och kolsyra => karbonatjon
Vatten är en exceptionell förening
Laboration: Undersöknin av natriumhydroxid och starka syror (arbetsbok sida 70--77) FACIT1 FACIT2
Uppgifter: Arbetsbok sida 78-81: (U20) U1-U11. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 42-43
Kap 19. En lösning kan vara sur, neutral eller basisk (sidorna 124-129)
Ämnen klassificeras efter surhetsgrad (indelas i sura, basiska och neutrala ämnen)
Surheten kan fastställas med en indikator (ett ämne som ändrar färg när surheten i en vattenlösning förändras)
Fenolftalein: klar - klar - rosa
BTB bromtymålblått: gul - grön - blå
Rödkål: röd - violett - blå/grön/gul
Lingon: röd - ljusröd - grön
pH-värdet visar hur sur lösningen är
Neutral lösning: pH = 7
Sur lösning: pH < 7
Basisk lösning: pH > 7
Surheten i en vattenlösning orsakas av oxoniumjonen
Egenskaper hos sura ämnen
Sur smak
Innhåller oxoniumjoner
pH-värde under 7
En vattenlösning av väteklorid är sur
Basiskheten i en vattenlösning orsakas av hydroxidjonen
Egenskaper hos basiska ämnen
Sträv smak
Känns hala
Innehåller hydroxidjoner
pH-värde över 7
Laboration: Sura neutrala och basiska ämnen. Undersökning av olika pH-idikatorer (arbetsbok sida 62-64) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 67-69: (U19) U1-U8. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 39-40
Kap 17. En jonförening får namn av jonerna (sidorna 110-115)
Formeln för ett salt anger antalet joner
I saltets namn finns den positiva jonen förts
Ett salt kan framställas av en metall och en icke-metall
Salt kan uppstå i reaktioner mellan två jonföreningar
Laboration: Jonföreningar av jonföreningar (arbetsbok sida 42) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 45-47 (U17) U1-U10. FACIT
Youtube:
KEMI VECKA 38
Kap 16. En jonförening bildas av joner (sidorna 104-109)
Byggstenen i bordssalt (Natriumklorid NaCl)
Natriumklorid är en regelbunden kristall
Natriumkloridkristallen är hård och skör
Natriumklorid löser sig i vatten
Jonföreningar uppstår då metaller och icke-metaller reagerar
Laboration: Koksaltets elektriska egenskaper (arbetsboken sida 32) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 35-39 (U16) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U9, FACIT:U10-U12
Youtube:
KEMI VECKA 36-37
Kap 15. Atomen blir jon (sidorna 96-103)
Oktettstruktur (8 elektroner i yttersta elektronskalet)
Positiv jon (flera protoner än elektroner) bildas i grupperna 1, 2 och 13
Negativ jon (flera elektroner än protoner) bildas i grupperna 15, 16 och 17
Laboration: När magnesiumband reagerar & Vi påvisar metaller (arbetsbok sida 7) FACIT:2, FACIT:4
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U15) U1-U12. FACIT:U1-U3, FACIT:U4-U7, FACIT:U8-U12
YouTube:
KEMI VECKA 35
Kap 14. Periodiska systemet är ett redskap för kemin (sidorna 90-95)
Metaller till vänster och i mitten
Icke-metaller till höger
Halvmetaller mitt emellan
Grupp 1: Alkalimetaller (1 valenselektron)
Grupp 2: Jordalkalimetaller (2 valenselektroner)
Grupp 13: Borgruppen (3 valenselektroner)
Grupp 14: Kolgruppen (4 valenselektroner)
Grupp 15: Kvävegruppen (5 valenselektroner)
Grupp 16: Syregruppen (6 valenselektroner)
Grupp 17: Halogener (7 valenselektroner)
Grupp 18: Ädelgaser (8 valenselektroner)
Laboration: Klassifiering av grundämnen i metaller och icke-metaller (arbetsbok sida 12-13) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 16-19 (U14) U1-U9. FACIT:U1-U4, FACIT:U5-U9,
YouTube:
KEMI VECKA 34
Kap 13. Grundämnena är grupperade i periodiska systemet (sidorna 82-89)
Atomnummer
Protonens och elektronens laddning
Mendelejevs periodiska system
Period (rad)
Grupp (kolumn)
Laboration: Vi gör atomodeller (arbetsbok sida 7) FACIT
Uppgifter: Arbetsbok sida 8-11 (U13) U1-U9. FACIT:U1-U5, FACIT:U6-U9
YouTube: