FYSIK  VÅREN 2023 (Perioderna VINTER B och VÅR)

FYSIK VECKA 2-3

Kap 0. Fysikens värld (sidorna 6-9)

• Fysik är en naturvetenskap

  • Fysik är en empirisk naturvetenskap

  • Fysik grundar sig på erfarenhet

  • Inom fysik undersöks naturfenomen och kroppar

• Information inom fysiken fås genom mätning

• Storhet: Kroppar och fenomen har egenskaper som kan mätas (de mätbara egenskaperna är storheter t.ex. din längd=storhet,  164=mätetal, cm=enhet )

• Grundstorheter enligt SI-systemet:

  • Grundstorhet,  Namn,  Enhet

  • längd,  meter,  m

  • massa,  kilogram,  kg

  • tid,  sekund,  s

  • temperatur,  kelvin,  K

• Densitet är en egenskap som beskriver förhållandet mellan ett ämnes massa och volym 

  • Järnets densitet är ungefär 8,0 kg/dm3

  • Vattnets densitet är 1,0 kg/dm3

  • Järn är 8 gånger tätare än vatten

Laboration: Uppskatta och mät dina egna mått, Densitet är förhållandet mellan massa och volym (arbetsboken sidorna 4-5)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 6-7: U1-U6.

Facit: Kapitel 0

Youtube:

FYSIK VECKA 3-4

Kap 1. Värme utvidgar (sidorna 10-13)

• Vätskan utvidgas i en termometer

  • Temperaturen T är en grundstorhet (enligt SI-systemet anges T i Kelvin)

  • Temperaturen anges i grader Celsius i termometrar 

• Fixpunkter för temperaturskalan

  • Celsiusskalans fixpunkter

    • isens smältpunkt: 0 grader Celsius

    • vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius

  • Absoluta nollpunkten: den lägsta temperatur som finns

  • Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten ( 0 Kelvin = -273 grader Celsius)

  • Vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius = 373 Kelvin

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

  • Fasta föremål, vätskor och gaser utvidgas vid uppvärmning (värmeutvidgning)

• Längdutvidgningskoefficienten är specifik för alla ämnen

  • Längdutvidgningskoefficient: beteckning alfa och enhet 1/grader celsius

  • En metallstavs utvidgning beror på stavens längd, materialet och temperaturförändringen

• Bimetaller böjs vid uppvärmning

  • Bimetaller = två metallband av olika metaller med olika utvidgningskoefficient

• Vätskor utvidgas vid uppvärmning

  • Vätskor har volymutvidgningskoefficient

  • Vatten uppför sig avvikande: volymen är minst vid +4 grader celsius

  • Nollgradigt vatten och is har större volym än +4 gradigt vatten (isen flyter på vattnet)

Laboration:  Arbetsboken sidorna 8-9. Gasers, vätskors och fasta ämnens utvidgning. Uppvärmning av matolja. Bimetaller.

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 10-11: U1-U7.

Facit: Kapitel 

Youtube:

• Värmeutvidgning

• Värme och värmeutvidgning - fast, flytande och gas

• Värme och tryck

FYSIK VECKA 5-6

Kap 2. Värmeenergi är en energiform (sidorna 14-17)

• Temperaturen i ett föremål stiger när det sker en energiöverföring till föremålet

  • Energiformer: ljus- och värmeenergi

  • Värmeenergi: När temperaturen i ett föremål stiger sker det en energiöverföring till föremålet

  • Energi: beteckning = E, enhet J (Joule)

• Värmeenergi bevaras

  • Energilagen = lagen om värmeenergins bevarande

  • När två föremål med olika temperatur kommer i kontakt med varandra tar det kallare föremålet emot lika mycket energi som det varmare avger. Den överförda energin kallas värme.

  • Om man blandar lika mängder vatten med temperaturerna 20 och 80 grader celsius blir temperaturen 50 grader celsius (20+80)/2 = 50 

• Den specifika värmekapaciteten är en egenskap hos ett ämne

  • I en vattenkokare stiger vattnets temperatur då man tillför värmeenergi

    • Större mängd vatten kräver mera energi

    • Vattnet i kokaren lagrar värmeenergi

  • Förmågan att lagra energi beskrivs med storheten specifik värmekapacitet

  • När en kropp eller vätska värms, påverkas den lagrade energimängden av kroppens massa, temperaturökningen och kroppens material

  • När en korv värms upp överförs energi till korven

  • Korvens värmeenergi ökar vid uppvärmningen

  • Korven avger energi då den svalnar

Laboration:  Arbetsbok sida 12-13. Blanda vatten. Vatten med lämplig temperatur. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15:  U1-U5. 

Youtube:

FYSIK VECKA 7-8

Kap 3. Värmeenergi lagras eller frigörs då aggregationstillståndet ändrar (sidorna 18-21)

• Ett ämne har tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas (t.ex. is, vatten och vattenånga)

• Förångning och kondensation:

  • Kokning och avdunstning är förångning

  • Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt (vattnets kokpunkt 100 grader Celsius)

  • Avdunstning från en vätskeyta sker även vid temperaturer som är under kokpunkten

  • Kondensation kan ske vid temperaturer som är under ett ämnes kokpunkt

  • Ett ämne förångas när det tillförs en tillräcklig mängd energi

  • Vid kondensation frigörs energi från ett ämne till omgivningen

• Det specifika ångbildningsvärmet anger den mängd energi som behövs för att förånga ett ämne (vatten: 2260 kJ/kg)

• Smältning och stelning:

  • Ett ämne smälter och stelnar vid smältnings-/stelningspunkten (=samma temperatur)

  • Ett ämne smälter när det tillförs tillräckligt med energi

  • När ett ämne stelnar frigörs det energi från ämnet till omgivningen

• Det specifika smältvärmet anger den mängd energi som behövs för smältning (Is: 333 kJ/kg)

• Övergångar mellan aggregationstillstånden:

  • Fast form ==> vätska (ämnet smälter), vätska ==> fast form (ämnet stelnar/fryser)

  • Vätska ==> gas (ämnet förångas), gas ==> vätska (ämnet kondenserar)

  • Fast form ==> gas (ämnet sublimerar, energi lagras), gas ==> fast form (ämnet sublimerar, energi frigörs)

 Laboration:  Arbetsbok sida 16-17. Stearinsyra stelnar.

Uppgifter: Arbetsbok sida 18-19: U1-U5. 

Youtube:

• Fasövergångar

• Partikelmodellen

FYSIK VECKA 9-11

Kap 4. Värme överförs på tre sätt (sidorna 22-25)

• Energi kan överföras genom ledning

  • Vid värmeledning överför energi inte själva ämnet

  • Energi överförs från den varmare kroppen till det kallare

  • Värmeledning sker inom en kropp eller mellan två kroppar som berör varandra

  • Värmeenergi i den varmare kroppen minskar och ökar i den kallare

• Värmeledningen påverkas av ämnet, temperaturskillnaden och ämnets tjocklek

  • En sten är en värmeledare där värme leds från ytan djupare in i stenen

  • Trä är en värmeisolator som inte leder värme effektivt

  • Större temperaturskillnad mellan två kroppar innebär snabbare energiöverföring 

  • En tjock värmeisolering i ett hus minskar värmeledningen genom husets väggar

• Energi kan överföras genom strömning

  • Vid strömning överförs värme med hjälp av ett rörligt medium

  • Vindar och havsströmmar transporterar och överför energi

• Vatten transporterar värmeenergi bra

  • Den energimängd som överförs genom strömning påverkas av det strömmande ämnet, dess mängd och ämnets temperatur

  • Golfströmmen utanför Norges kust transporterar värme

  • Luften ovanför Golfströmmen värms upp och värmen transporteras vidare med luftströmmen

• Energi kan överföras genom strålning

  • Värme kan överföras i tomrum genom strålning

  • Värmen från en öppen eld överförs via värmestrålning

  • Solens värme överförs via strålning till jorden

Laboration:  Arbetsbok sida 20-21. Värme överförs i material. Värme överförs med hjälp av ett ämne. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: U1-U9. FACIT

Youtube:

• Transport av värmeenergi, ledning,  strömning och strålning

FYSIK VECKA 12-13

Kap 6. En våg färdas framåt - materien gör det inte (sidorna 34-37)

• En våglängd är avståndet mellan två vågtoppar

• Materia följer inte med vågen (vågen transporterar inte materia)

• Oscillator: ett föremål som upprepar en svängande rörelse (gungar eller dallrar)

• Svängningstiden anger den tid det tar att utföra en svängning

• Svängningsrörelse: en oscillator rör sig från ett extremvärde till ett annat i en svängning

• Svängningstid: den tid det tar att göra en svängning

• Frekvens: antalet svängningar per sekund och anges med enheten herz (Hz = 1/s)

• Vågrörelsen kan vara transversell och longitudinell:

  • Vid transversell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder vinkelrätt mot vågrörelsens färdriktning (upp-ner)

  • Vid longitudinell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder i samma riktning som vågrörelsen färdriktning (höger-vänster)

Laboration: Laborationer med svängning (arbetsbok sida 30-31)

Uppgifter: Arbetsbok sida 32-33: U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 6

Youtube:

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

• Enkel harmonisk svängning

• Transversell och longitudinell vågrörelse

• Vågor

• Simulering med fjädrar och massor

• Simulering med vågor i ett snöre

• Simulering med en pendel

FYSIK VECKA 13-14

Kap 7. En oscillator alstrar ljud (sidorna 38-41)

• Ljudet är en vågrörelse

  • Ett svängande föremål alstrar ljud

  • Ljudet är en longitudinell vågrörelse

  • Ljudet kan endast färdas i materia (inte i tomrum som vakuum)

  • Ljudets hastighet i vakuum = 0 m/s, luft = 340 m/s, vatten = 1500 m/s och aluminium = 5000 m/s

• Frekvensen anger tonhöjd

  • Ju högre frekvens en oscillator har desto högre ton har ljudet som uppstår

• Människan hör endast vissa frekvenser

  • Hörselområdet är ca. 20 - 20000 Hz

  • Ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas ultraljud

  • Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud

• Ljudstyrkan beskrivs med decibel

  • Ljudstyrkan kallas även ljudnivå och mäts i enheten decibel (dB)

  • Hörseltröskeln är ca. 10-20 dB

  • Smärtgränsen är 120-130 dB

  • Olika ljudstyrkor: en viskning ca 30 dB, normalt tal ca. 60-65 dB, en stor lastbil som passerar ca. 100 dB, en vissling nära örat ca. 120 dB

• Alltför högt ljud kallas buller

• Tinnitus: huvudvärk och susningar samt ringningar i huvudet

Laboration: Ett svängande föremål alstrar ljud. En stämgaffel sänder och tar emot ljudvågor.  (arbetsboken sidorna 34-35) 

Uppgifter: Arbetsbok sidorna 36-37:  U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 7

Youtube:

• Ljud och akustik

• Vad är ljud?

• En klocka i vakuum

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

KEMI  Hösten 2022 (Perioderna Höst och Vinter A)

KEMI VECKA 33-34

Kap 0. Kemins värld (sidorna 6-9)

• Kemin är en naturvetenskap där ämnen och deras reaktioner undersöks med hjälp av experiment

• Kemisterna arbetar i laboratorium

• Grön kemi

  • minimera avfall och utsläpp

  • använd ofarliga och återvinningsbara ämnen

  • tillverka produkter som bryts ned efter användning

  • undvik olyckor

• Ämnen och fenomen har mätbara egenskaper

• Ämnens mätbara egenskaper anges som storheter, mätetal och enheter (t.ex. massan = 250 gram)

• Redskap i kemilabben: skyddsglasögon, provrör och provrörsställ, provrörshållare, dekanterglas (bägare), pipett, petriskål, urglas, mikrotiterplatta, E-kolv, tratt, mätglas, bunsenbrännare (gasbrännare), trefot, trådnät, indunstningsskål, degel, degeltång, destillationskolv, stativ med klämmare och muff och mortel med pistill.

Laboration: Laboratorieutrustning i kemisalen. Uppskatta och mät massa och volym (arbetsbok sida 4-5)

Uppgifter: Arbetsbok sida 6-7: (U1-U7). FACIT

KEMI VECKA 35-36

Kap 1. Undersök ämnen på ett säkert sätt (sidorna 10-13)

• Alla ämnen i hemmet ska användas och förvaras och slängas på rätt sätt

• Ämnets egenskaper bestämmer hur det används (förvara, använd och förstör ämnen enligt anvisningar på förpackningen)

• Varudeklarationen innehåller information om produkten

• Säkert arbetssätt på kemilektionen:

  • Ät och drick aldrig någonting i kemisalen

  • Smaka aldrig på något ämne

  • Använd alltid lämplig skyddsutrustning

  • Arbeta noggrant, lugnt och städat så du inte äventyrar någons säkerhet

  • Var försiktig med ämnen och eld

  • Se till så du vet var släcknings- och första-hjälpen-utrustningen finns.

• Faropiktogram: brandfarlig, frätande, skadligt, allvarlig hälsofara, akut giftig, miljöfarlig, oxiderande, explosiv och gaser under tryck.

• Farligt avfall skall samlas in och sättas i separata behållare

• Av säkerhetsskäl utförs vissa laborationer i dragskåp.

Laboration: Användning av bunsenbrännare. Indunstning av saltvatten (arbetsbok sida 8-9)  FACIT

Uppgifter: Arbetsbok sida 10-11: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 37

Kap 2. Ämnena har olika egenskaper (sidorna 18-21)

• Ämnets aggregationstillstånd kan ändras

  • Smältpunkt: temperaturen vid vilket ett ämne smälter (övergår från fast form till vätska)

  • Kokpunkt: temperaturen vid vilken ett ämne kokar (omvandlas från vätska till gas)

• Ämnena har fysikaliska egenskaper (t.ex. färg, hårdhet, skörhet, smältpunkt, kokpunkt, el- och värmeledningsförmåga)

• Ämnena har kemiska egenskaper (t.ex. lukt, smak, löslighet, surhet och reaktivitet)

• Nya ämnen utvecklas ständigt

Laboration: Undersökning av ämnenas egenskaper. Upphettning av ämne (arbetsbok sida 12-13) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15: (U1-U7) FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 38-39

Kap 3. Ämnen består av atomer (sidorna 18-21)

• Alla ämnen består av atomer

  • Ämnen består av odelbara atomer som inte bryts ner i en kemisk reaktion

  • Atomer beskrivs med olika modeller t.ex. klotmodellen

  • Byggsten är den minsta delen i ett ämne som bestämmer vilket ämne det är fråga om

• Grundämnen består av likadana atomer

  • Byggstenen i ett grundämne är en atom eller en atomgrupp (grundämnesmolekyl)

  • Grundämnet har ett namn och en kemisk symbol

• Grundämnen och deras kemiska symboler: H  He  Li  C  N  O  F  Ne  Na  Mg  Al   Si  P  S  Cl  K  Ca  Ti  Cr  Fe  Ni  Cu  Zn  Sr  Ag  Sn  I  Xe  Pt  Au  Hg  Pb  Rn  U  (34 st)

Laboration: Grundämnen och deras egenskaper. Grundämnesbingo (arbetsboken sidan 16-17)  

Uppgifter: Arbetsboken sida 18-19: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 40-41

Kap 4. Kemiska föreningar består av grundämnen (sidorna 22-25)

• I en förening finns flera grundämnen 

  • en förening är åtminstone två grundämnen bundna till varandra

  • En förening har andra egenskaper än de grundämnen den består av

• Byggstenarna i en kemisk förening är likadana

• Den kemiska föreningens namn bestäms av de grundämnen som ingår i föreningen

• Den kemiska formeln visar vilka grundämnen den kemiska föreningens byggsten består av

• Av formeln ser man antalet atomer

• En förening bildas eller splittras i en kemisk reaktion (atomerna i ämnenas byggstenar omordnas)

Laboration: En förening av syre och magnesium. En förening av ammoniak och saltsyra. (arbetsbok sida 20--21) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: (U1-U8)  FACIT

Youtube:

• Magnus Torrkullas Youtube-kanal

• Laboration 1: En förening av syre och magnesium

• Laboration 2: En förening av ammoniak och saltsyra

KEMI VECKA 40-42

Kap 5. Föreningar består av grundämnen (sidorna 32-37)

• I en förening finns flera grundämnen 

  • en förening är åtminstone två grundämnen bundna till varandra

  • En förening har andra egenskaper än de grundämnen den är uppbyggd av

• Byggstenarna i en förening är sinsemellan likadana

• Föreningens formel beskriver dess struktur (visar vilka och hur många grundämnesatomer som finns i föreningen)

• Av formeln ser man antalet atomer

• En förening bildas eller splittras i en kemisk reaktion (atomerna i ämnenas byggstenar omordnas)

Laboration: Förening mellan magnesium och syre. En förening av ammoniak och saltsyra. (arbetsbok sida 20--21) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: (U1-U8)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 46-47

Kap 6. Rena ämnen och blandningar (sidorna 34-37)

• Ett rent ämne består av likadana byggstenar

  • Grundämnen (syrgas, vätgas, koppar, järn)

  • Kemisk förening (destillerat vatten, väteperoxid)

• Byggstenarna i en blandning är olika

  • Blandning = två eller flera rena ämnen

  • I en blandning finns byggstenar från minst två olika ämnen

  • Ämnen i en blandning kan vara fasta - flytande - gasformiga

• En homogen blandning ser alltigenom likadan ut

  • Ämnena har blandats fullständigt

  • Lösningar, gasblandningar och legeringar

  • Luft är en homogen blandning av kvävgas, syrgas och andra gaser

• I en heterogen blandning kan de olika ämnena urskiljas

  • Ämnena är ofullständigt blandade

Laboration: Skillnaden mellan en blandning och en förening av svavel och järn. Olika blandningar. (arbetsbok sida 32-33) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 34-35: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

• Rena ämnen och blandningar

KEMI VECKA 48-49

Kap 7. En lösning är en homogen blandning (sidorna 38-41)

• Lösning:

  • innehåller ett lösningsmedel och ett eller flera lösta ämne

  • är en flytande homogen blandning

  • är en fullständig blandning

  • kan vara färgad eller ofärgad

• Lika löser lika:

  • ämnen med liknande byggstenar, löser sig i varandra

  • socker löser sig i vatten

  • fett löser sig i alkohol och bensin

  • om ämnen inte löser sig i varandra bildas en heterogen blandning

• Mättad lösning:

  • det går inte att lösa mera av det lösta ämnet

  • en lösning är mättad på salt då saltet samlas på bottnen av vattenlösningen

  • en saltmättad lösning kan nog lösa socker 

• Temperatur påverkar lösligheten:

  • socker löser sig bättre i varmt vatten

  • koldioxiden i en läskedrycksflaska löser sig bättre i kall dryck

• Finfördelning och omrörning påskyndar upplösningen

Laboration: Vilka ämnen är vattenlösliga. Kristallisation av en mättad lösning. (arbetsbok sida 36-37) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 38-39: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

• Saltets löslighet i vatten

• Lika löser lika

KEMI VECKA 50-51

Kap 8. Ämnena i en blandning kan separeras (sidorna 42-45)

• Separering av ämnen bygger på att de har olika egenskaper

• Extrahering löser upp (separerar lösliga smak-, doft- och färgämnen)

• Filtrering separerar (separerar ett fast ämne som inte är löst i en vätska)

• Indunstning separerar ett löst ämne (separerar ett fast ämne som är löst i en vätska)

• Genom destillering kan man ta lösningsmedlet tillvara (separerar ett fast ämne i en lösning och lösningsmedlet)

Laboration: Separera ämnen i en blandning. Aggregationstillståndet förändras vid destillering. (arbetsboken sidorna 40-41)  FACIT

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 42-43: U1-U7. FACIT

Youtube:

• Att separera ämnen

• Destillation

FYSIK VECKA 11-12

Kap 4. Värme överförs på tre sätt (sidorna 22-25)

• Energi kan överföras genom ledning

  • Vid värmeledning överför energi inte själva ämnet

  • Energi överförs från den varmare kroppen till det kallare

  • Värmeledning sker inom en kropp eller mellan två kroppar som berör varandra

  • Värmeenergi i den varmare kroppen minskar och ökar i den kallare

• Värmeledningen påverkas av ämnet, temperaturskillnaden och ämnets tjocklek

  • En sten är en värmeledare där värme leds från ytan djupare in i stenen

  • Trä är en värmeisolator som inte leder värme effektivt

  • Större temperaturskillnad mellan två kroppar innebär snabbare energiöverföring 

  • En tjock värmeisolering i ett hus minskar värmeledningen genom husets väggar

• Energi kan överföras genom strömning

  • Vid strömning överförs värme med hjälp av ett rörligt medium

  • Vindar och havsströmmar transporterar och överför energi

• Vatten transporterar värmeenergi bra

  • Den energimängd som överförs genom strömning påverkas av det strömmande ämnet, dess mängd och ämnets temperatur

  • Golfströmmen utanför Norges kust transporterar värme

  • Luften ovanför Golfströmmen värms upp och värmen transporteras vidare med luftströmmen

• Energi kan överföras genom strålning

  • Värme kan överföras i tomrum genom strålning

  • Värmen från en öppen eld överförs via värmestrålning

  • Solens värme överförs via strålning till jorden

Laboration:  Arbetsbok sida 20-21. Värme överförs i material. Värme överförs med hjälp av ett ämne. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: U1-U9. FACIT

Youtube:

• Transport av värmeenergi, ledning,  strömning och strålning

FYSIK VECKA 8-10

Kap 3. Värmeenergi lagras eller frigörs då aggregationstillståndet ändrar (sidorna 18-21)

• Ett ämne har tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas (t.ex. is, vatten och vattenånga)

• Förångning och kondensation:

  • Kokning och avdunstning är förångning

  • Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt (vattnets kokpunkt 100 grader Celsius)

  • Avdunstning från en vätskeyta sker även vid temperaturer som är under kokpunkten

  • Kondensation kan ske vid temperaturer som är under ett ämnes kokpunkt

  • Ett ämne förångas när det tillförs en tillräcklig mängd energi

  • Vid kondensation frigörs energi från ett ämne till omgivningen

• Det specifika ångbildningsvärmet anger den mängd energi som behövs för att förånga ett ämne (vatten: 2260 kJ/kg)

• Smältning och stelning:

  • Ett ämne smälter och stelnar vid smältnings-/stelningspunkten (=samma temperatur)

  • Ett ämne smälter när det tillförs tillräckligt med energi

  • När ett ämne stelnar frigörs det energi från ämnet till omgivningen

• Det specifika smältvärmet anger den mängd energi som behövs för smältning (Is: 333 kJ/kg)

• Övergångar mellan aggregationstillstånden:

  • Fast form ==> vätska (ämnet smälter), vätska ==> fast form (ämnet stelnar/fryser)

  • Vätska ==> gas (ämnet förångas), gas ==> vätska (ämnet kondenserar)

  • Fast form ==> gas (ämnet sublimerar, energi lagras), gas ==> fast form (ämnet sublimerar, energi frigörs)

 Laboration:  Arbetsbok sida 16-17. Stearinsyra stelnar.

Uppgifter: Arbetsbok sida 18-19: U1-U5. 

Youtube:

• Fasövergångar

• Partikelmodellen

FYSIK VECKA 6-7

Kap 2. Värmeenergi är en energiform (sidorna 14-17)

• Temperaturen i ett föremål stiger när det sker en energiöverföring till föremålet

  • Energiformer: ljus- och värmeenergi

  • Värmeenergi: När temperaturen i ett föremål stiger sker det en energiöverföring till föremålet

  • Energi: beteckning = E, enhet J (Joule)

• Värmeenergi bevaras

  • Energilagen = lagen om värmeenergins bevarande

  • När två föremål med olika temperatur kommer i kontakt med varandra tar det kallare föremålet emot lika mycket energi som det varmare avger. Den överförda energin kallas värme.

  • Om man blandar lika mängder vatten med temperaturerna 20 och 80 grader celsius blir temperaturen 50 grader celsius (20+80)/2 = 50 

• Den specifika värmekapaciteten är en egenskap hos ett ämne

  • I en vattenkokare stiger vattnets temperatur då man tillför värmeenergi

    • Större mängd vatten kräver mera energi

    • Vattnet i kokaren lagrar värmeenergi

  • Förmågan att lagra energi beskrivs med storheten specifik värmekapacitet

  • När en kropp eller vätska värms, påverkas den lagrade energimängden av kroppens massa, temperaturökningen och kroppens material

  • När en korv värms upp överförs energi till korven

  • Korvens värmeenergi ökar vid uppvärmningen

  • Korven avger energi då den svalnar

Laboration:  Arbetsbok sida 12-13. Blanda vatten. Vatten med lämplig temperatur. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15:  U1-U5. 

Youtube:

FYSIK VECKA 4-5

Kap 1. Värme utvidgar (sidorna 10-13)

• Vätskan utvidgas i en termometer

  • Temperaturen T är en grundstorhet (enligt SI-systemet anges T i Kelvin)

  • Temperaturen anges i grader Celsius i termometrar 

• Fixpunkter för temperaturskalan

  • Celsiusskalans fixpunkter

    • isens smältpunkt: 0 grader Celsius

    • vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius

  • Absoluta nollpunkten: den lägsta temperatur som finns

  • Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten ( 0 Kelvin = -273 grader Celsius)

  • Vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius = 373 Kelvin

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

  • Fasta föremål, vätskor och gaser utvidgas vid uppvärmning (värmeutvidgning)

• Längdutvidgningskoefficienten är specifik för alla ämnen

  • Längdutvidgningskoefficient: beteckning alfa och enhet 1/grader celsius

  • En metallstavs utvidgning beror på stavens längd, materialet och temperaturförändringen

• Bimetaller böjs vid uppvärmning

  • Bimetaller = två metallband av olika metaller med olika utvidgningskoefficient

• Vätskor utvidgas vid uppvärmning

  • Vätskor har volymutvidgningskoefficient

  • Vatten uppför sig avvikande: volymen är minst vid +4 grader celsius

  • Nollgradigt vatten och is har större volym än +4 gradigt vatten (isen flyter på vattnet)

Laboration:  Arbetsboken sidorna 8-9. Gasers, vätskors och fasta ämnens utvidgning. Uppvärmning av matolja. Bimetaller.

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 10-11: U1-U7.

Facit: Kapitel 

Youtube:

• Värmeutvidgning

• Värme och värmeutvidgning - fast, flytande och gas

• Värme och tryck

FYSIK VECKA 2-3

Kap 0. Fysikens värld (sidorna 6-9)

• Fysik är en naturvetenskap

  • Fysik är en empirisk naturvetenskap

  • Fysik grundar sig på erfarenhet

  • Inom fysik undersöks naturfenomen och kroppar

• Information inom fysiken fås genom mätning

• Storhet: Kroppar och fenomen har egenskaper som kan mätas (de mätbara egenskaperna är storheter t.ex. din längd=storhet,  164=mätetal, cm=enhet )

• Grundstorheter enligt SI-systemet:

  • Grundstorhet,  Namn,  Enhet

  • längd,  meter,  m

  • massa,  kilogram,  kg

  • tid,  sekund,  s

  • temperatur,  kelvin,  K

• Densitet är en egenskap som beskriver förhållandet mellan ett ämnes massa och volym 

  • Järnets densitet är ungefär 8,0 kg/dm3

  • Vattnets densitet är 1,0 kg/dm3

  • Järn är 8 gånger tätare än vatten

Laboration: Uppskatta och mät dina egna mått, Densitet är förhållandet mellan massa och volym (arbetsboken sidorna 4-5)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 6-7: U1-U6.

Facit: Kapitel 0

Youtube:

FYSIK VÅRen 2022 (Perioderna Vinter B och VÅR)

KEMI VECKA 40-42

Kap 5. Föreningar består av grundämnen (sidorna 32-37)

• I en förening finns flera grundämnen 

  • en förening är åtminstone två grundämnen bundna till varandra

  • En förening har andra egenskaper än de grundämnen den är uppbyggd av

• Byggstenarna i en förening är sinsemellan likadana

• Föreningens formel beskriver dess struktur (visar vilka och hur många grundämnesatomer som finns i föreningen)

• Av formeln ser man antalet atomer

• En förening bildas eller splittras i en kemisk reaktion (atomerna i ämnenas byggstenar omordnas)

Laboration: Förening mellan magnesium och syre. En förening av ammoniak och saltsyra. (arbetsbok sida 20--21) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: (U1-U8)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 38-39

Kap 4. Alla atomer i ett grundämne är likadana (sidorna 26-31)

• Ämnen består av atomer

  • Byggsten är den minsta delen i ett ämne som bestämmer vilket ämne det är fråga om

• Olika grundämnen har olika slags atomer 

  • Grundämne: alla atomer i samma grundämne har samma antal protoner

• Byggstenen i ett grundämne är en atom eller en molekyl

• Väteatomens uppbyggnad är enklast

• Ett grundämne har ett namn och en kemisk beteckning

• Antalet protoner är grundämnets atomnummer

• Atomer och atomgrupper kan beskrivas med de kemiska beteckningarna: H  He  Li  C  N  O  F  Ne  Na  Mg  Al   Si  P  S  Cl  K  Ca  Ti  Cr  Mn  Fe  Ni  Cu  Zn  Sr  Ag  Cd  Sn  I  Xe  Pt  Au  Hg  Pb  Rn  U  (36 st)

Laboration: Grundämnen och deras egenskaper. Experiment med lågan. Grundämnesbingo (arbetsbok sida 16-17)  

Uppgifter: Arbetsbok sida 18-19: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 37-38

Kap 3. Atomerna beskrivs med modeller (sidorna 22-35)

• Modellerna beskriver eller avbildar (modell är en förenkling av ett ämne, en kropp eller ett fenomen)

• Atommodellen är en modell av atomer

• Det finns också en modell över atomens inre uppbyggnad (atomen består av en kärna och ett omgivande elektronhölje)

• Atomens delar har elektriska laddningar

  • Atomens kärna består av protoner och neutroner

  • Protonens laddning är positiv

  • I elektronhöljet finns elektroner med negativ laddning

  • Protonernas och elektronernas antal i atomen är alltid detsamma

  • Atomen har ingen laddning utåt

• Man kan inte se atomer

Laboration: 

Uppgifter: 

Youtube:

KEMI VECKA 36

Kap 2. Ämnena har olika egenskaper (sidorna 18-21)

• Ämnets aggregationstillstånd kan ändras

  • Smältpunkt: temperaturen vid vilket ett ämne smälter (övergår från fast form till vätska)

  • Kokpunkt: temperaturen vid vilken ett ämne kokar (omvandlas från vätska till gas)

• Ämnena har fysikaliska egenskaper (t.ex. färg, hårdhet, skörhet, smältpunkt, kokpunkt, el- och värmeledningsförmåga)

• Ämnena har kemiska egenskaper (t.ex. lukt, smak, löslighet, surhet och reaktivitet)

• Nya ämnen utvecklas ständigt

Laboration: Undersökning av ämnenas egenskaper. Upphettning av ämne (arbetsbok sida 12-13) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15: (U1-U7) FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 34-35

Kap 1. Undersök ämnen på ett säkert sätt (sidorna 12-17)

• Alla ämnen i hemmet ska användas och förvaras på rätt sätt

• Ämnets egenskaper bestämmer hur det används (förvara, använd och förstör ämnen enligt anvisningar på förpackningen)

• Varudeklarationen innehåller information om produkten

• Faropiktogram: brandfarlig, frätande, hälsofara, akut toxitet, oxiderande, explosiv, miljöfarlig och strålningsrisk

• Bekanta dig alltid med ämnets säkerhetsdatablad

• Arbeta och hantera ämnena på ett säkert sätt

• Arbeta säkert under kemilektionerna

  • Ät och drick aldrig i kemisalen

  • Arbeta noggrant, lugnt och snyggt

  • Utsätt inte någon för fara

  • Var försiktig då du hanterar olika ämnen och eld

• Laborera på ett tryggt sätt

Laboration: Användning av bunsenbrännare. Indunstning av saltvatten (arbetsbok sida 8-9)  FACIT

Uppgifter: Arbetsbok sida 10-11: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 33

Kap 0. Kemins värld, säkerhet och utrustning (sidorna 6-11)

• Kemin är en naturvetenskap

  • Ämnenas tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas

• Kemisterna arbetar i laboratorium

• Ämnen och fenomen har mätbara egenskaper

  • Mätbara egenskaper hos fenomen och ämnen är storheter

• Redskap i kemilabben: provrör, provrörsställ, mätkolv, mätglas, dekanterglas (bägare), E-kolv, tratt, gasbrännare, trefot, trådnät, indunstningskärl, triangel, degel, stativ med klämmare och dubbelmuff, degeltång, provrörshållare, urglas, petriskål, pipett, skyddsglasögon, mortel och mikrotiterplatta.

Laboration: Laboratorieutrustning i kemisalen. Uppskatta och mäta massa och volym (arbetsboken sidorna 4--5)  FACIT

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 6-7: (U0) U1-U7. FACIT

Youtube:

K E M I  HÖSTEN 2021

FYSIK VECKA 18-19

Kap 9. Ljuset bryts vid ytan mellan två medier (sidorna 46-49)

• Ljusets riktning ändras i gränsytan mellan medier

  • Ändring av ljusets färdriktning kallas ljusets brytning

• Brytningsvinkeln beror på mediet

  • Infallsvinkeln = vinkeln mellan den infallande strålen och ytans normal

  • Brytningsvinkel = vinkeln mellan den brutna vinkeln och ytans normal

  • När ljuset kommer snett från luften till vattnet bryts ljuset mot normalen

  • När ljuset kommer snett från vattnet till luften bryts ljuset från normalen

• Det sker en parallellförskjutning av ljuset i jämntjockt glas

• Vitt ljus består av flera olika färger som kan delas i ett färgspektrum med ett prisma (regnbågens färger)

• Vid totalreflexion kan inte ljuset tränga genom ytan 

  • Totalreflexion kan inträffa när:

    • ljuset träffar gränsytan mellan två medier meden tillräckligt stor infallsvinkel

    • ljuset bryts bort från normalen vid mediernas gränsyta

Laboration:  Arbetsbok sida 42-43. Ljusets brytning. Totalreflexion i gränsytan mellan plast och luft.

Uppgifter: Arbetsbok sida 44-45: U1-U6. 

Youtube:

FYSIK VECKA 16-17

Kap 8. Ljuset reflekteras från en spegel (sidorna 42-45)

• Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln

  • Man undersöker ljuset reflexion i förhållande till den reflekterade ytans normal

  • Reflexionslagen: När ljus reflekteras är reflexionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln.

• Bilden i en plan spegel är lika stor som föremålet

  • En vanlig väggspegel är en plan spegel

  • I en spegelbild byter höger och vänster sida plats

• För att få en spegelbild behövs ljus

  • Man ser ett föremål om själva föremålet lyser eller om det reflekterar ljus

  • En spegelbild ser ut att komma från spegelns baksida (skenbild, virtuell bild)

  • En bild som reflekteras från en plan spegel är lika stor som det speglade föremålet

  • Parallella strålar som träffar en spegel reflekteras parallellt

• En konkav spegel samlas ljuset

  • I en konkav spegel är insidan av den buktiga spegeln reflekterande

  • Parallella strålar som träffar en konkav spegel samlas i en brännpunkt

  • När ansiktet är nära en konkav spegel bildar det reflekterade ljuset en förstorad bild av ansiktet

• En konkav spegel har många användningsområden

  • En konkav spegel samlar ljus och kan utnyttjas till att värma upp mat

  • Ljus som utgår från en konkav spegels brännpunkt bildar parallella ljusstrålar

• En konvex spegel sprider ljusstrålarna

  • I en konvex spegel reflekterar den buktiga utsidan ljus

  • En konvex spegel sprider ljus från en skenbar brännpunkt bakom spegeln

• En konvex spegel används som en övervakningsspegel

  • Med en konvex spegel kan man se ett stort område förminskat till en liten bild

Laboration:  Arbetsbok sida 38-39. Regelbundenhet i ljusets reflektion och ljusets reflektion i olika speglar. (Arbetsboken sidorna 38-39)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 40-41: U1-U6. 

Facit: Kapitel 8

Youtube:

• Ljusets reflexion

• Speglar

• Reflexionslagen

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

FYSIK VECKA 12-14

Kap 7. En oscillator alstrar ljud (sidorna 38-41)

• Ljudet är en vågrörelse

  • Ett svängande föremål alstrar ljud

  • Ljudet är en longitudinell vågrörelse

  • Ljudet kan endast färdas i materia (inte i tomrum som vakuum)

  • Ljudets hastighet i vakuum = 0 m/s, luft = 340 m/s, vatten = 1500 m/s och aluminium = 5000 m/s

• Frekvensen anger tonhöjd

  • Ju högre frekvens en oscillator har desto högre ton har ljudet som uppstår

• Människan hör endast vissa frekvenser

  • Hörselområdet är ca. 20 - 20000 Hz

  • Ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas ultraljud

  • Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud

• Ljudstyrkan beskrivs med decibel

  • Ljudstyrkan kallas även ljudnivå och mäts i enheten decibel (dB)

  • Hörseltröskeln är ca. 10-20 dB

  • Smärtgränsen är 120-130 dB

  • Olika ljudstyrkor: en viskning ca 30 dB, normalt tal ca. 60-65 dB, en stor lastbil som passerar ca. 100 dB, en vissling nära örat ca. 120 dB

• Alltför högt ljud kallas buller

• Tinnitus: huvudvärk och susningar samt ringningar i huvudet

Laboration: Ett svängande föremål alstrar ljud. En stämgaffel sänder och tar emot ljudvågor.  (arbetsboken sidorna 34-35) 

Uppgifter: Arbetsbok sidorna 36-37:  U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 7

Youtube:

• Ljud och akustik

• Vad är ljud?

• En klocka i vakuum

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

FYSIK VECKA 10-11

Kap 6. En våg färdas framåt - materien gör det inte (sidorna 34-37)

• En våglängd är avståndet mellan två vågtoppar

• Materia följer inte med vågen (vågen transporterar inte materia)

• Oscillator: ett föremål som upprepar en svängande rörelse (gungar eller dallrar)

• Svängningstiden anger den tid det tar att utföra en svängning

• Svängningsrörelse: en oscillator rör sig från ett extremvärde till ett annat i en svängning

• Svängningstid: den tid det tar att göra en svängning

• Frekvens: antalet svängningar per sekund och anges med enheten herz (Hz = 1/s)

• Vågrörelsen kan vara transversell och longitudinell:

  • Vid transversell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder vinkelrätt mot vågrörelsens färdriktning (upp-ner)

  • Vid longitudinell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder i samma riktning som vågrörelsen färdriktning (höger-vänster)

Laboration: Laborationer med svängning (arbetsbok sida 30-31)

Uppgifter: Arbetsbok sida 32-33: U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 6

Youtube:

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

• Enkel harmonisk svängning

• Transversell och longitudinell vågrörelse

• Vågor

• Simulering med fjädrar och massor

• Simulering med vågor i ett snöre

• Simulering med en pendel

FYSIK VECKA 6-8

Kap 3. Värmeenergi lagras eller frigörs då aggregationstillståndet ändrar (sidorna 18-21)

• Ett ämne har tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas (t.ex. is, vatten och vattenånga)

• Förångning och kondensation:

  • Kokning och avdunstning är förångning

  • Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt (vattnets kokpunkt 100 grader Celsius)

  • Avdunstning från en vätskeyta sker även vid temperaturer som är under kokpunkten

  • Kondensation kan ske vid temperaturer som är under ett ämnes kokpunkt

  • Ett ämne förångas när det tillförs en tillräcklig mängd energi

  • Vid kondensation frigörs energi från ett ämne till omgivningen

• Det specifika ångbildningsvärmet anger den mängd energi som behövs för att förånga ett ämne (vatten: 2260 kJ/kg)

• Smältning och stelning:

  • Ett ämne smälter och stelnar vid smältnings-/stelningspunkten (=samma temperatur)

  • Ett ämne smälter när det tillförs tillräckligt med energi

  • När ett ämne stelnar frigörs det energi från ämnet till omgivningen

• Det specifika smältvärmet anger den mängd energi som behövs för smältning (Is: 333 kJ/kg)

• Övergångar mellan aggregationstillstånden:

  • Fast form ==> vätska (ämnet smälter), vätska ==> fast form (ämnet stelnar/fryser)

  • Vätska ==> gas (ämnet förångas), gas ==> vätska (ämnet kondenserar)

  • Fast form ==> gas (ämnet sublimerar, energi lagras), gas ==> fast form (ämnet sublimerar, energi frigörs)

 Laboration:  Arbetsbok sida 16-17. Stearinsyra stelnar.

Uppgifter: Arbetsbok sida 18-19: U1-U5. 

Youtube:

• Fasövergångar

• Partikelmodellen

FYSIK VECKA 5-6

Kap 2. Värmeenergi är en energiform (sidorna 14-17)

• Temperaturen i ett föremål stiger när det sker en energiöverföring till föremålet

  • Energiformer: ljus- och värmeenergi

  • Värmeenergi: När temperaturen i ett föremål stiger sker det en energiöverföring till föremålet

  • Energi: beteckning = E, enhet J (Joule)

• Värmeenergi bevaras

  • Energilagen = lagen om värmeenergins bevarande

  • När två föremål med olika temperatur kommer i kontakt med varandra tar det kallare föremålet emot lika mycket energi som det varmare avger. Den överförda energin kallas värme.

  • Om man blandar lika mängder vatten med temperaturerna 20 och 80 grader celsius blir temperaturen 50 grader celsius (20+80)/2 = 50 

• Den specifika värmekapaciteten är en egenskap hos ett ämne

  • I en vattenkokare stiger vattnets temperatur då man tillför värmeenergi

    • Större mängd vatten kräver mera energi

    • Vattnet i kokaren lagrar värmeenergi

  • Förmågan att lagra energi beskrivs med storheten specifik värmekapacitet

  • När en kropp eller vätska värms, påverkas den lagrade energimängden av kroppens massa, temperaturökningen och kroppens material

  • När en korv värms upp överförs energi till korven

  • Korvens värmeenergi ökar vid uppvärmningen

  • Korven avger energi då den svalnar

Laboration:  Arbetsbok sida 12-13. Blanda vatten. Vatten med lämplig temperatur. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15:  U1-U5. 

Youtube:

FYSIK VECKA 3-4

Kap 1. Värme utvidgar (sidorna 10-13)

• Vätskan utvidgas i en termometer

  • Temperaturen T är en grundstorhet (enligt SI-systemet anges T i Kelvin)

  • Temperaturen anges i grader Celsius i termometrar 

• Fixpunkter för temperaturskalan

  • Celsiusskalans fixpunkter

    • isens smältpunkt: 0 grader Celsius

    • vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius

  • Absoluta nollpunkten: den lägsta temperatur som finns

  • Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten ( 0 Kelvin = -273 grader Celsius)

  • Vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius = 373 Kelvin

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

  • Fasta föremål, vätskor och gaser utvidgas vid uppvärmning (värmeutvidgning)

• Längdutvidgningskoefficienten är specifik för alla ämnen

  • Längdutvidgningskoefficient: beteckning alfa och enhet 1/grader celsius

  • En metallstavs utvidgning beror på stavens längd, materialet och temperaturförändringen

• Bimetaller böjs vid uppvärmning

  • Bimetaller = två metallband av olika metaller med olika utvidgningskoefficient

• Vätskor utvidgas vid uppvärmning

  • Vätskor har volymutvidgningskoefficient

  • Vatten uppför sig avvikande: volymen är minst vid +4 grader celsius

  • Nollgradigt vatten och is har större volym än +4 gradigt vatten (isen flyter på vattnet)

Laboration:  Arbetsboken sidorna 8-9. Gasers, vätskors och fasta ämnens utvidgning. Uppvärmning av matolja. Bimetaller.

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 10-11: U1-U7.

Facit: Kapitel 

Youtube:

• Värmeutvidgning

• Värme och värmeutvidgning - fast, flytande och gas

• Värme och tryck

FYSIK VECKA 2

Kap 0. Fysikens värld (sidorna 6-9)

• Fysik är en naturvetenskap

  • Fysik är en empirisk naturvetenskap

  • Fysik grundar sig på erfarenhet

  • Inom fysik undersöks naturfenomen och kroppar

• Information inom fysiken fås genom mätning

• Storhet: Kroppar och fenomen har egenskaper som kan mätas (de mätbara egenskaperna är storheter t.ex. din längd=storhet,  164=mätetal, cm=enhet )

• Grundstorheter enligt SI-systemet:

  • Grundstorhet,  Namn,  Enhet

  • längd,  meter,  m

  • massa,  kilogram,  kg

  • tid,  sekund,  s

  • temperatur,  kelvin,  K

• Densitet är en egenskap som beskriver förhållandet mellan ett ämnes massa och volym 

  • Järnets densitet är ungefär 8,0 kg/dm3

  • Vattnets densitet är 1,0 kg/dm3

  • Järn är 8 gånger tätare än vatten

Laboration: Uppskatta och mät dina egna mått, Densitet är förhållandet mellan massa och volym (arbetsboken sidorna 4-5)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 6-7: U1-U6.

Facit: Kapitel 0

Youtube:

FYSIK VÅRen 2021 (Perioderna Vinter B och VÅR)

KEMI VECKA 50-51

Kap 8. Ämnena i en blandning kan separeras (sidorna 42-45)

• Separering av ämnen bygger på att de har olika egenskaper

• Extrahering löser upp (separerar lösliga smak-, doft- och färgämnen)

• Filtrering separerar (separerar ett fast ämne som inte är löst i en vätska)

• Indunstning separerar ett löst ämne (separerar ett fast ämne som är löst i en vätska)

• Genom destillering kan man ta lösningsmedlet tillvara (separerar ett fast ämne i en lösning och lösningsmedlet)

Laboration: Separera ämnen i en blandning. Aggregationstillståndet förändras vid destillering. (arbetsboken sidorna 40-41)  FACIT

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 42-43: U1-U7. FACIT

Youtube:

• Att separera ämnen

• Destillation

KEMI VECKA 48-49

Kap 7. En lösning är en homogen blandning (sidorna 38-41)

• Lösning:

  • innehåller ett lösningsmedel och ett eller flera lösta ämne

  • är en flytande homogen blandning

  • är en fullständig blandning

  • kan vara färgad eller ofärgad

• Lika löser lika:

  • ämnen med liknande byggstenar, löser sig i varandra

  • socker löser sig i vatten

  • fett löser sig i alkohol och bensin

  • om ämnen inte löser sig i varandra bildas en heterogen blandning

• Mättad lösning:

  • det går inte att lösa mera av det lösta ämnet

  • en lösning är mättad på salt då saltet samlas på bottnen av vattenlösningen

  • en saltmättad lösning kan nog lösa socker 

• Temperatur påverkar lösligheten:

  • socker löser sig bättre i varmt vatten

  • koldioxiden i en läskedrycksflaska löser sig bättre i kall dryck

• Finfördelning och omrörning påskyndar upplösningen

Laboration: Vilka ämnen är vattenlösliga. Kristallisation av en mättad lösning. (arbetsbok sida 36-37) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 38-39: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

• Saltets löslighet i vatten

• Lika löser lika

KEMI VECKA 46-47

Kap 6. Rena ämnen och blandningar (sidorna 34-37)

• Ett rent ämne består av likadana byggstenar

  • Grundämnen (syrgas, vätgas, koppar, järn)

  • Kemisk förening (destillerat vatten, väteperoxid)

• Byggstenarna i en blandning är olika

  • Blandning = två eller flera rena ämnen

  • I en blandning finns byggstenar från minst två olika ämnen

  • Ämnen i en blandning kan vara fasta - flytande - gasformiga

• En homogen blandning ser alltigenom likadan ut

  • Ämnena har blandats fullständigt

  • Lösningar, gasblandningar och legeringar

  • Luft är en homogen blandning av kvävgas, syrgas och andra gaser

• I en heterogen blandning kan de olika ämnena urskiljas

  • Ämnena är ofullständigt blandade

Laboration: Skillnaden mellan en blandning och en förening av svavel och järn. Olika blandningar. (arbetsbok sida 32-33) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 34-35: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

• Rena ämnen och blandningar

KEMI VECKA 42-43

Kap 4. Kemiska föreningar består av grundämnen (sidorna 22-25)

• I en förening finns flera grundämnen 

  • en förening är åtminstone två grundämnen bundna till varandra

  • En förening har andra egenskaper än de grundämnen den består av

• Byggstenarna i en kemisk förening är likadana

• Den kemiska föreningens namn bestäms av de grundämnen som ingår i föreningen

• Den kemiska formeln visar vilka grundämnen den kemiska föreningens byggsten består av

• Av formeln ser man antalet atomer

• En förening bildas eller splittras i en kemisk reaktion (atomerna i ämnenas byggstenar omordnas)

Laboration: En förening av syre och magnesium. En förening av ammoniak och saltsyra. (arbetsbok sida 20--21) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: (U1-U8)  FACIT

Youtube:

• Magnus Torrkullas Youtube-kanal

• Laboration 1: En förening av syre och magnesium

• Laboration 2: En förening av ammoniak och saltsyra

KEMI VECKA 39-40

Kap 3. Ämnen består av atomer (sidorna 18-21)

• Alla ämnen består av atomer

  • Ämnen består av odelbara atomer som inte bryts ner i en kemisk reaktion

  • Atomer beskrivs med olika modeller t.ex. klotmodellen

  • Byggsten är den minsta delen i ett ämne som bestämmer vilket ämne det är fråga om

• Grundämnen består av likadana atomer

  • Byggstenen i ett grundämne är en atom eller en atomgrupp (grundämnesmolekyl)

  • Grundämnet har ett namn och en kemisk symbol

• Grundämnen och deras kemiska symboler: H  He  Li  C  N  O  F  Ne  Na  Mg  Al   Si  P  S  Cl  K  Ca  Ti  Cr  Fe  Ni  Cu  Zn  Sr  Ag  Sn  I  Xe  Pt  Au  Hg  Pb  Rn  U  (34 st)

Laboration: Grundämnen och deras egenskaper. Grundämnesbingo (arbetsboken sidan 16-17)  

Uppgifter: Arbetsboken sida 18-19: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 37-38

Kap 2. Ämnena har olika egenskaper (sidorna 14-17)

• Ämnens egenskaper

  •  t.ex. färg, lukt, smak, löslighet, surhet, reaktivitet, hårdhet, glans, skörhet, smältpunkt, kokpunkt, värmeledningsförmåga och elektrisk ledningsförmåga

• Ämnets aggregationstillstånd kan förändras

  • Alla ämnen kan förekomma i tre aggregationstillstånd: fast, flytande och gas

  • Smältpunkt: temperaturen då ett ämne smälter (övergår från fast form till flytande form)

  • Kokpunkt: temperaturen då ett ämne kokar (det bildas bubblor i vätskan)

• Nya ämnen utvecklas ständigt

• Man kan beskriva ett ämnes egenskaper med en modell

  • Modell av vattenmolekylen 

  • Modell av vattnets aggregationstillstånd 

Laboration: upphettning av ämnen. Undersök ämnens surhet. (Arbetsboken sidorna 12-13) 

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 14-15: (U1-U7) FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 35-36

Kap 1. Undersök ämnen på ett säkert sätt (sidorna 10-13)

• Alla ämnen i hemmet ska användas och förvaras och slängas på rätt sätt

• Ämnets egenskaper bestämmer hur det används (förvara, använd och förstör ämnen enligt anvisningar på förpackningen)

• Varudeklarationen innehåller information om produkten

• Säkert arbetssätt på kemilektionen:

  • Ät och drick aldrig någonting i kemisalen

  • Smaka aldrig på något ämne

  • Använd alltid lämplig skyddsutrustning

  • Arbeta noggrant, lugnt och städat så du inte äventyrar någons säkerhet

  • Var försiktig med ämnen och eld

  • Se till så du vet var släcknings- och första-hjälpen-utrustningen finns.

• Faropiktogram: brandfarlig, frätande, skadligt, allvarlig hälsofara, akut giftig, miljöfarlig, oxiderande, explosiv och gaser under tryck.

• Farligt avfall skall samlas in och sättas i separata behållare

• Av säkerhetsskäl utförs vissa laborationer i dragskåp.

Laboration: Användning av bunsenbrännare. Indunstning av saltvatten (arbetsbok sida 8-9)  FACIT

Uppgifter: Arbetsbok sida 10-11: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 33-34

Kap 0. Kemins värld (sidorna 6-9)

• Kemin är en naturvetenskap där ämnen och deras reaktioner undersöks med hjälp av experiment

• Kemisterna arbetar i laboratorium

• Grön kemi

  • minimera avfall och utsläpp

  • använd ofarliga och återvinningsbara ämnen

  • tillverka produkter som bryts ned efter användning

  • undvik olyckor

• Ämnen och fenomen har mätbara egenskaper

• Ämnens mätbara egenskaper anges som storheter, mätetal och enheter (t.ex. massan = 250 gram)

• Redskap i kemilabben: skyddsglasögon, provrör och provrörsställ, provrörshållare, dekanterglas (bägare), pipett, petriskål, urglas, mikrotiterplatta, E-kolv, tratt, mätglas, bunsenbrännare (gasbrännare), trefot, trådnät, indunstningsskål, degel, degeltång, destillationskolv, stativ med klämmare och muff och mortel med pistill.

Laboration: Laboratorieutrustning i kemisalen. Uppskatta och mät massa och volym (arbetsbok sida 4-5)

Uppgifter: Arbetsbok sida 6-7: (U1-U7). FACIT

Youtube:

KEMI  Hösten 2020 (Perioderna Höst och Vinter A)

FYSIK VECKA 18-20

Kap 9. Ljuset bryts vid ytan mellan två medier (sidorna 46-49)

• Ljusets riktning ändras i gränsytan mellan medier

  • Ändring av ljusets färdriktning kallas ljusets brytning

• Brytningsvinkeln beror på mediet

  • Infallsvinkeln = vinkeln mellan den infallande strålen och ytans normal

  • Brytningsvinkel = vinkeln mellan den brutna vinkeln och ytans normal

  • När ljuset kommer snett från luften till vattnet bryts ljuset mot normalen

  • När ljuset kommer snett från vattnet till luften bryts ljuset från normalen

• Det sker en parallellförskjutning av ljuset i jämntjockt glas

• Vid totalreflexion kan inte ljuset tränga genom ytan 

  • Totalreflexion kan inträffa när:

    • ljuset träffar gränsytan mellan två medier meden tillräckligt stor infallsvinkel

    • ljuset bryts bort från normalen vid mediernas gränsyta

Laboration:  Arbetsbok sida 42-43. Ljusets brytning och totalreflexion i gränsytan mellan plast och luft.

Uppgifter: Arbetsbok sida 44-45: U1-U6. 

Facit: Kapitel 9

Youtube:

• Ljuset bryts vid gränsytan mellan två medier

• Totalreflektion i gränsytan mellan plast och luft

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

FYSIK VECKA 16-17

Kap 8. Ljuset reflekteras från en spegel (sidorna 42-45)

• Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln

  • Man undersöker ljuset reflexion i förhållande till den reflekterade ytans normal

  • Reflexionslagen: När ljus reflekteras är reflexionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln.

• Bilden i en plan spegel är lika stor som föremålet

  • En vanlig väggspegel är en plan spegel

  • I en spegelbild byter höger och vänster sida plats

• För att få en spegelbild behövs ljus

  • Man ser ett föremål om själva föremålet lyser eller om det reflekterar ljus

  • En spegelbild ser ut att komma från spegelns baksida (skenbild, virtuell bild)

  • En bild som reflekteras från en plan spegel är lika stor som det speglade föremålet

  • Parallella strålar som träffar en spegel reflekteras parallellt

• En konkav spegel samlas ljuset

  • I en konkav spegel är insidan av den buktiga spegeln reflekterande

  • Parallella strålar som träffar en konkav spegel samlas i en brännpunkt

  • När ansiktet är nära en konkav spegel bildar det reflekterade ljuset en förstorad bild av ansiktet

• En konkav spegel har många användningsområden

  • En konkav spegel samlar ljus och kan utnyttjas till att värma upp mat

  • Ljus som utgår från en konkav spegels brännpunkt bildar parallella ljusstrålar

• En konvex spegel sprider ljusstrålarna

  • I en konvex spegel reflekterar den buktiga utsidan ljus

  • En konvex spegel sprider ljus från en skenbar brännpunkt bakom spegeln

• En konvex spegel används som en övervakningsspegel

  • Med en konvex spegel kan man se ett stort område förminskat till en liten bild

Laboration:  Arbetsbok sida 38-39. Regelbundenhet i ljusets reflektion och ljusets reflektion i olika speglar. (Arbetsboken sidorna 38-39)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 40-41: U1-U6. 

Facit: Kapitel 8

Youtube:

• Ljusets reflexion

• Speglar

• Reflexionslagen

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

FYSIK VECKA 14-15

Kap 7. En oscillator alstrar ljud (sidorna 38-41)

• Ljudet är en vågrörelse

  • Ett svängande föremål alstrar ljud

  • Ljudet är en longitudinell vågrörelse

  • Ljudet kan endast färdas i materia (inte i tomrum som vakuum)

  • Ljudets hastighet:vakuum = 0 m/s, luft = 340 m/s, vatten = 1500 m/s och aluminium = 5000 m/s

• Frekvensen anger tonhöjd

  • Ju högre frekvens en oscillator har desto högre ton har ljudet som uppstår

• Människan hör endast vissa frekvenser

  • Hörselområdet är ca. 20 - 20000 Hz

  • Ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas ultraljud

  • Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud

• Ljudstyrkan beskrivs med decibel

  • Ljudstyrkan kallas även ljudnivå och mäts i enheten decibel (dB)

  • Hörseltröskeln är ca. 10-20 dB

  • Smärtgränsen är 120-130 dB

  • Olika ljudstyrkor: en viskning ca 30 dB, normalt tal ca. 60-65 dB, en stor lastbil som passerar ca. 100 dB, en vissling nära örat ca. 120 dB

• Alltför högt ljud kallas buller

• Tinnitus: huvudvärk och susningar samt ringningar i huvudet

Laboration: Ett svängande föremål alstrar ljud. En stämgaffel sänder och tar emot ljudvågor.  (arbetsboken sidorna 34-35) 

Uppgifter: Arbetsbok sidorna 36-37:  U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 7

Youtube:

• Ljud och akustik

• Vad är ljud?

• En klocka i vakuum

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

FYSIK VECKA 12-13

Kap 6. En våg färdas framåt - materien gör det inte (sidorna 34-37)

• En våglängd är avståndet mellan två vågtoppar

• Materia följer inte med vågen (vågen transporterar inte materia)

• Oscillator: ett föremål som upprepar en svängande rörelse (gungar eller dallrar)

• Svängningstiden anger den tid det tar att utföra en svängning

• Svängningsrörelse: en oscillator rör sig från ett extremvärde till ett annat i en svängning

• Svängningstid: den tid det tar att göra en svängning

• Frekvens: antalet svängningar per sekund och anges med enheten herz (Hz = 1/s)

• Vågrörelsen kan vara transversell och longitudinell:

  • Vid transversell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder vinkelrätt mot vågrörelsens färdriktning (upp-ner)

  • Vid longitudinell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder i samma riktning som vågrörelsen färdriktning (höger-vänster)

Laboration: Laborationer med svängning (arbetsbok sida 30-31)

Uppgifter: Arbetsbok sida 32-33: U1-U8.

Facit: Arbetsboken kapitel 6

Youtube:

• Magnus T:s Youtube-kanal med labbdemonstrationer

• Enkel harmonisk svängning

• Transversell och longitudinell vågrörelse

• Vågor

• Simulering med fjädrar och massor

• Simulering med vågor i ett snöre

• Simulering med en pendel

F Y S I K   V Å R E N  2 0 2 0  (Distansstudieupplagan)

Uppgifterna ovan kan användas som referensmaterial under distansstudieperioden våren 2020

Fysiktest 3: Klicka HÄR

FYSIK VECKA 19-20

Kap 9. Värme kan ändra ett ämnes aggregationstillstånd (sidorna 64-71)

• Ett ämne har tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas

• Förångning och kondensation:

  • Kokning och avdunstning är förångning

  • Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt

  • Avdunstning från en vätskeyta sker även vid temperaturer som är under kokpunkten

  • Kondensation kan ske vid temperaturer som är under ett ämnes kokpunkt

  • Ett ämne förångas när det tillförs en tillräcklig mängd energi

  • Vid kondensation frigörs energi från ett ämne till omgivningen

• Smältning och stelning:

  • Ett ämne smälter och stelnar vid smältnings-/stelningspunkten (=samma temperatur)

  • Ett ämne smälter när det tillförs tillräckligt med energi

  • När ett ämne stelnar frigörs det energi från ämnet till omgivningen

• Det specifika smältvärmet anger den mängd energi som behövs för smältning

• Det specifika ångbildningsvärmet anger den mängd energi som behövs för att förånga ett ämne

• Övergångar mellan aggregationstillstånden:

  • Fast form ==> vätska (ämnet smälter), vätska ==> fast form (ämnet stelnar/fryser)

  • Vätska ==> gas (ämnet förångas), gas ==> vätska (ämnet kondenserar)

  • Fast form ==> gas (ämnet sublimerar, energi lagras), gas ==> fast form (ämnet sublimerar, energi frigörs)

 Laboration:  Arbetsbok sida 76-80. Stearinsyra stelnar. Kokning och kokpunkt.

Uppgifter: Arbetsbok sida 81-85: (U9) U1-U10. 

Facit: Kapitel 9

Youtube:

• Fasövergångar

• Partikelmodellen

FYSIK VECKA 17-18

Kap 8. Värme är en energiform (sidorna 58-63)

• Temperaturen i vatten stiger när det sker en energiöverföring till vattnet

  • Energiformer: strålningsenergi, värmeenergi och kemisk energi

  • Värmeenergi: När temperaturen i ett föremål stiger sker det en energiöverföring till föremålet

  • Energi: beteckning = E, enhet J (Joule)

• Värmeenergi bevaras

  • Energilagen = lagen om värmeenergins bevarande

  • När två föremål med olika temperatur kommer i kontakt med varandra tar det kallare föremålet emot lika mycket energi som det varmare avger (föremålen skall vara isolerade och inga ändringar i aggregationstillståndet får ske)

  • Om man blandar lika mängder vatten med temperaturerna 20 och 80 grader celsius blir temperaturen 50 grader celsius (20+80)/2 = 50 

• Den specifika värmekapaciteten är en egenskap hos ett ämne

  • I en vattenkokare stiger vattnets temperatur då man tillför värmeenergi

    • Större mängd vatten kräver mera energi

    • Vattnet i kokaren lagrar värmeenergi

  • Förmågan att lagra energi beskrivs med storheten specifik värmekapacitet

  • När en kropp värms påverkas den lagrade energimängden av kroppens massa, temperaturökningen och kroppens material

  • När en hästsko värms upp lagrar den energi och dess temperatur ökar

  • När en uppvärmd hästsko blir kallare avger den energi och temperaturen sjunker

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

Laboration:  Arbetsbok sida 12-13. Blanda vatten. Vatten med lämplig temperatur. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15:  U1-U5. 

Youtube:

FYSIK VECKA 15-16

Kap 7. Värme utvidgar (sidorna 52-57)

• Vätskan utvidgas i en termometer

  • Temperaturen T är en grundstorhet (enligt SI-systemet anges T i Kelvin)

  • Temperaturen anges i grader Celsius i termometrar 

• Fixpunkter för temperaturskalan

  • Celsiusskalans fixpunkter

    • isens smältpunkt: 0 grader Celsius

    • vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius

  • Absoluta nollpunkten: den lägsta temperatur som finns

  • Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten ( 0 Kelvin = -273 grader Celsius)

  • Vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius = 373 Kelvin

• Köldrekord vid Tekniska högskolan i Otnäs år 2000 (0,0000000001 K)

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

  • Fasta föremål, vätskor och gaser utvidgas vid uppvärmning (värmeutvidgning)

• Längdutvidgningskoefficienten är specifik för alla ämnen

  • Längdutvidgningskoefficient: beteckning alfa och enhet 1/grader celsius

  • En metallstavs utvidgning beror på stavens längd, materialet och temperaturförändringen

• Bimetaller böjs vid uppvärmning

  • Bimetaller = två metallband av olika metaller med olika utvidgningskoefficient

• Vätskor utvidgas vid uppvärmning

  • Vätskor har volymutvidgningskoefficient

  • Vatten uppför sig avvikande: volymen är minst vid +4 grader celsius

  • Nollgradigt vatten och is har större volym än +4 gradigt vatten (isen flyter på vattnet)

Laboration:  Arbetsbok sida 58-63. Värmenutvidgning hos gas, vätska och fast ämne. Bimetaller.

Uppgifter: Arbetsbok sida 64-66: (U7) U1-U7.

Facit: Kapitel 7

Youtube:

• Värmeutvidgning

• Värme och värmeutvidgning - fast, flytande och gas

• Värme och tryck

Provsidor enligt gamla boken s 8-21 och 30-47 inga plussidor, arb.boken s 4-6 och 30-49. 

Instuderingsuppgifter kapitlen 0-6

Fysiktest 2: Klicka HÄR

FYSIK VECKA 10-11

Kap 6. Linser förstorar och förminskar (sidorna 42-49)

• En konvex lins samlar ljuset

  • En konvex lins är tjockare i mitten än på kanterna

  • En konvex lins samlar ljuset

  • Ljuset samlas i en brännpunkt bakom linsen

  • Brännpunktens avstånd till linsens mittpunkt är linsens brännvidd

• En konkav lins sprider ljuset

  • En konkav lins är tunnare i mitten än vid kanterna

  • En konkav lins sprider ljuset

• Ögat har också en konvex lins

• En långsynt person som ser dåligt på nära håll behöver konvexa linser i glasögonen ( + linser)

• En närsynt person som ser dåligt på långt håll har konkava linser i glasögonen ( - linser)

Laboration:  Arbetsbok sida 46-47. Linser samlar eller sprider ljus.

Uppgifter: Arbetsbok sida 48-49: U1-U6. 

Facit: Kapitel 6

Youtube:

• Konvex och konkav lins

• Ögat och ljus

FYSIK VECKA 8

Kap 5. Ljuset bryts vid ytan mellan två medier (sidorna 36-41)

• Ljusets riktning ändras i gränsytan mellan medier

  • Ändring av ljusets färdriktning kallas ljusets brytning

• Brytningsvinkeln beror på mediet

  • Infallsvinkeln = vinkeln mellan den infallande strålen och ytans normal

  • Brytningsvinkel = vinkeln mellan den brutna vinkeln och ytans normal

  • När ljuset kommer snett från luften till vattnet bryts ljuset mot normalen

  • När ljuset kommer snett från vattnet till luften bryts ljuset från normalen

• Det sker en parallellförskjutning av ljuset i jämntjockt glas

• Vid totalreflexion kan inte ljuset tränga genom ytan 

  • Totalreflexion kan inträffa när:

    • ljuset träffar gränsytan mellan två medier meden tillräckligt stor infallsvinkel

    • ljuset bryts bort från normalen vid mediernas gränsyta

Laboration:  Arbetsbok sida 42-43. Ljusets brytning och totalreflexion i gränsytan mellan plast och luft.

Uppgifter: Arbetsbok sida 44-45: U1-U6. 

Facit: Kapitel 5

Youtube:

FYSIK VECKA 6-7

Kap 4. Ljuset reflekteras från en spegel (sidorna 30-35)

• Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln

  • Man undersöker ljuset reflexion i förhållande till den reflekterade ytans normal

  • Reflexionslagen: När ljus reflekteras är reflexionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln.

• Bilden i en plan spegel är lika stor som föremålet

  • En vanlig väggspegel är en plan spegel

  • I en spegelbild byter höger och vänster sida plats

• För att få en spegelbild behövs ljus

  • Man ser ett föremål om själva föremålet lyser eller om det reflekterar ljus

  • En spegelbild ser ut att komma från spegelns baksida (skenbild, virtuell bild)

  • En bild som reflekteras från en plan spegel är lika stor som det speglade föremålet

  • Parallella strålar som träffar en spegel reflekteras parallellt

• En konkav spegel samlas ljuset

  • I en konkav spegel är insidan av den buktiga spegeln reflekterande

  • Parallella strålar som träffar en konkav spegel samlas i en brännpunkt

  • När ansiktet är nära en konkav spegel bildar det reflekterade ljuset en förstorad bild av ansiktet

• En konkav spegel har många användningsområden

  • En konkav spegel samlar ljus och kan utnyttjas till att värma upp mat

  • Ljus som utgår från en konkav spegels brännpunkt bildar parallella ljusstrålar

• En konvex spegel sprider ljusstrålarna

  • I en konvex spegel reflekterar den buktiga utsidan ljus

  • En konvex spegel sprider ljus från en skenbar brännpunkt bakom spegeln

• En konvex spegel används som en övervakningsspegel

  • Med en konvex spegel kan man se ett stort område förminskat till en liten bild

Laboration:  Arbetsbok sida 38-39. Regelbundenhet i ljusets reflektion och ljusets reflektion i olika speglar. 

Uppgifter: Arbetsbok sida 40-41: U1-U6. 

Facit: Kapitel 4

Youtube:

• Ljusets reflexion

• Speglar

• Reflexionslagen

Fysiktest 1: Klicka HÄR

FYSIK VECKA 5

Kap 2. En oscillator alstrar ljud (sidorna 18-23)

• Ljudet är en vågrörelse

  • Ett svängande föremål alstrar ljud

  • Ljudet är en longitudinell vågrörelse

  • Ljudet kan endast färdas i materia (inte i tomrum som vakuum)

  • Ljudets hastighet:vakuum = 0 m/s, luft = 340 m/s, vatten = 1500 m/s och aluminium = 5000 m/s

• Frekvensen anger tonhöjd

  • Ju högre frekvens en oscillator har desto högre ton har ljudet som uppstår

• Människan hör endast vissa frekvenser

  • Hörselområdet är ca. 20 - 20000 Hz

  • Ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas ultraljud

  • Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud

• Ljudstyrkan beskrivs med decibel

  • Ljudstyrkan kallas även ljudnivå och mäts i enheten decibel (dB)

  • Hörseltröskeln är ca. 20 dB

  • Smärtgränsen är 120-130 dB

  • Olika ljudstyrkor: en viskning ca 30 dB, normalt tal ca. 60-65 dB, en stor lastbil som passerar ca. 100 dB, en vissling nära örat ca. 120 dB

• Alltför högt ljud kallas buller

Laboration: Ett svängande föremål alstrar ljud. En stämgaffel sänder och tar emot ljud.  (arbetsbok sida 34-35) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 36-37: U1-U8.

Facit: Kapitel 2

Youtube:

• Ljud och akustik

• Vad är ljud?

• En klocka i vakuum

FYSIK VECKA 3-4

Kap 1. En våg färdas framåt - materien i vågen inte (sidorna 12-17)

• En våglängd är avståndet mellan två vågtoppar

• Materia följer inte med vågen (vågen transporterar inte materia)

• Oscillator: ett föremål som upprepar en svängande rörelse (gungar eller dallrar)

• Svängningstiden anger den tid det tar att utföra en svängning

• Svängningsrörelse: en oscillator rör sig från ett extremvärde till ett annat i en svängning

• Svängningstid: den tid det tar att göra en svängning

• Frekvens: antalet svängningar per sekund och anges med enheten herz (Hz = 1/s)

• Vågrörelsen kan vara transversell och longitudinell:

  • Vid transversell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder vinkelrätt mot vågrörelsens färdriktning (upp-ner)

  • Vid longitudinell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder i samma riktning som vågrörelsen färdriktning (höger-vänster)

Laboration: Laborationer med svängning (arbetsbok sida 30-31)

Uppgifter: Arbetsbok sida 32-33: U1-U8.

Facit: Kapitel 1

Youtube:

• Enkel harmonisk svängning

• Transversell och longitudinell vågrörelse

• Vågor

• Simulering med fjädrar och massor

• Simulering med vågor i ett snöre

• Simulering med en pendel

FYSIK VECKA 2-3

Kap 0. Fysikens värld (sidorna 6-9)

• Fysik är en naturvetenskap

  • Fysik är en empirisk naturvetenskap

  • Fysik grundar sig på erfarenhet

  • Inom fysik undersöks naturfenomen och kroppar

• Information inom fysiken fås genom mätning

• Storhet: Kroppar och fenomen har egenskaper som kan mätas (de mätbara storheterna är enheter t.ex. Hundens höjd=storhet, 58=siffertal, cm=enhet )

• Grundstorheter enligt SI-systemet:

  • Grundstorhet,  Namn,  Enhet

  • längd,  meter,  m

  • massa,  kilogram,  kg

  • tid,  sekund,  s

  • temperatur,  kelvin,  K

• Matematisk modell för hastighet: hastighet = sträcka / tid   ( v=s/t)

• Matematisk modell för täthet (densitet): täthet = massa / volym

Laboration: Mätning och vägning (arbetsboken sidorna 4-5)

Uppgifter: Arbetsboken sidorna 6-7: U1-U6.

Facit: Kapitel 0

Youtube:

V Å R T E R M I N E N    2 0 1 9 

Förslag till tema för lektionerna

• Dela in eleverna i grupper på 2-4 personer

• Introducera eleverna till tvålframställningen genom att se på lämplig artikel/video

• Gå igenom skyddsföreskrifterna för NaOH (lut) och arbete med brännaren och heta föremål

• Framställ tvål enligt receptet nedan (45-60 minuter, en person rör hela tiden om i tvålkoket)

  • Gå igenom teori och fördjupning om tvåltillverkning och hur tvålen fungerar (Youtube: M Ehinger, Estrar och fetter valda delar)

  • Sammanställ vid behov en gemensam presentation om tvål på bakre vita tavlorna

  • Titta på tvålens historia via t.ex. Wikipedia

  • Sök andra filmer om tvåltillverkning via Google och Youtube

• Städa bort labbutrustningen och ta hand om och testa den framställda tvålen

• Kör Kahooten: Ämneshelhet 2018, tvåltillverkning (13 frågor ca. 10 minuter)

• Sammanfatta vad vi har lärt oss.

Framställning av tvål

• Vad är tvål enligt Wikipedia

• Bildgalleri med olika typer av tvålar

• Tillverka din egen tvål enligt skolkemi (Umeå universitet)

• Vasa Tvål Ab:s hemsida

• Youtube: Var är tvålen (Povel Rammel)

• Youtube: Kemikalendern Experiment: Göra tvål

• Youtube: Magnus Ehinger: Estrar och fetter (Spola fram till förtvålning och hur tvål funkar 9:42 >> 13:05)

Kahoot!

• https://kahoot.com/  Kahoot (lärare) 

  • Log in >> Find Kahoots >> Ämneshelhet 2018, tvåltillverkning >> Play >> Classic

• https://kahoot.it/   Kahoot (elever)  

  • Lärare startar Kahooten >> Skriv in Game Pin >> Skriv in ditt namn >> Följ instruktionerna

KEMI VECKA 49-50

Kap 12. Förbränning är en kemisk reaktion (sidorna 74-79)

• När ett ämne brinner reagerar det med syre

• Förbränning är en kemisk reaktion: brännbart ämne + syre ==> oxider

• Förbränning kan ske långsamt eller snabbt:

  • långsam förbränning sker utan låga

• För en förbränning krävs:

  • brännbart ämne

  • syre

  • tlllräckligt hög temperatur

• Antändningstemperatur och flampunk är egenskaper hos ett ämne

• Eldsläckning sker genom att:

  • kväva elden

  • röja bort brännbart material

  • nerkylning

• Om elden inte går att släcka på egen hand:

  • avlägsna dig från det som brinner

  • stäng dörrar och fönster

  • ring det allmänna nödnumret 112

• Det är vars och ens plikt att hjälpa en människa i nöd

Laboration: Hur ämnen fattar eld och brinner. Förbränning av stålull (arbetsbok sidorna 48-49)

Uppgifter: Arbetsbok sidorna 50-51: (U1-U7). FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 48

Kap 11. Man kan ändra hastigheten i en kemisk reaktion (sidorna 68-73)

• En kemisk reaktion kan ske långsamt eller snabbt

• Hastigheten i en kemisk reaktion påverkas alltså av:

  • de reagerande ämnena

  • ämnenas koncentration

  • hur finfördelade ämnena är

  • omrörning

  • ändring av temperaturen

  • katalysatorer

Laboration: Identifiering av faktorer som påverkar reaktionshastigheten (arbetsbok sida 45)

Uppgifter: Arbetsbok sida 47: (U4-U6). FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 46-47

Kap 10. I en kemisk reaktion bildas nya ämnen (sidorna 62-67)

• Kemisk reaktion = ett skeende där ämnen reagerar med varandra och bildar nya ämnen

• En kemisk reaktion sker om det uppstår: rörelse, värme, ljud, färgförändringar, ljus, gasbildning, lukt m.m.

• Reaktionslikheten beskriver hur utgångsämnena blir reaktionsprodukter (peroxid ==> vatten + syre)

• En reaktionslikhet uttrycks med byggstenar: kol + syre ==> koldioxid

• Reaktionslikheter balanseras med hjälp av koefficienter

• Energi kan lagras eller frigöras

• Ändring av aggregationstillstånd är en fysikalisk förändring (inte kemisk)

Laboration: En kemisk reaktion mellan ättika och matsoda. Identifiera faktorer som påverkar reaktionshastigheten (arbetsboken sidan 44)

Uppgifter: Arbetsboken sidan 46

Youtube:

KEMI VECKA 43-44

Kap 9. Ämnena i en blandning kan separeras (sidorna 56-61)

• Separering av ämnen bygger på att de har olika egenskaper

• Extrahering löser upp (separerar lösliga smak-, doft- och färgämnen)

• Filtrering separerar (separerar ett fast ämne som inte är löst i en vätska)

• Indunstning separerar ett löst ämne (separerar ett fast ämne som är löst i en vätska)

• Genom destillering kan man ta lösningsmedlet tillvara (separerar ett fast ämne i en lösning och lösningsmedlet)

Laboration: Separera ämnen i en blandning och destillation (arbetsbok sida 40-41)

Uppgifter: Arbetsbok sida 42-43: (U1-U7). FACIT

Youtube:

• Att separera ämnen

• Destillation

Prov i kemi tisdagen den 30.10 2018 

• Kap 0. Kemins värld, säkerhet och utrustning (sidorna 6-11) 

• Kap 1. Undersök ämnen på ett säkert sätt (sidorna 12-17) 

• Kap 2. Ämnena har olika egenskaper (sidorna 18-21) 

• Kap 3. Atomerna beskrivs med modeller (sidorna 22-35) 

• Kap 4. Alla atomer i ett grundämne är likadana (sidorna 26-31) 

• Kap 5. Föreningar består av grundämnen (sidorna 32-37) 

KEMI VECKA 40-41

Kap 5. Föreningar består av grundämnen (sidorna 32-37)

• I en förening finns flera grundämnen 

  • en förening är åtminstone två grundämnen bundna till varandra

  • En förening har andra egenskaper än de grundämnen den är uppbyggd av

• Byggstenarna i en förening är sinsemellan likadana

• Föreningens formel beskriver dess struktur (visar vilka och hur många grundämnesatomer som finns i föreningen)

• Av formeln ser man antalet atomer

• En förening bildas eller splittras i en kemisk reaktion (atomerna i ämnenas byggstenar omordnas)

Laboration: Förening mellan magnesium och syre. En förening av ammoniak och saltsyra. (arbetsbok sida 20--21) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 22-23: (U1-U8)  FACIT

Youtube:

Kemitest 3: Klicka HÄR

KEMI VECKA 38-39

Kap 4. Alla atomer i ett grundämne är likadana (sidorna 26-31)

• Ämnen består av atomer

  • Byggsten är den minsta delen i ett ämne som bestämmer vilket ämne det är fråga om

• Olika grundämnen har olika slags atomer 

  • Grundämne: alla atomer i samma grundämne har samma antal protoner

• Byggstenen i ett grundämne är en atom eller en molekyl

• Väteatomens uppbyggnad är enklast

• Ett grundämne har ett namn och en kemisk beteckning

• Antalet protoner är grundämnets atomnummer

• Atomer och atomgrupper kan beskrivas med de kemiska beteckningarna: H  He  Li  C  N  O  F  Ne  Na  Mg  Al   Si  P  S  Cl  K  Ca  Ti  Cr  Mn  Fe  Ni  Cu  Zn  Sr  Ag  Cd  Sn  I  Xe  Pt  Au  Hg  Pb  Rn  U  (36 st)

Laboration: Grundämnen och deras egenskaper. Experiment med lågan. Grundämnesbingo (arbetsbok sida 16-17)  

Uppgifter: Arbetsbok sida 18-19: (U1-U7)  FACIT

Youtube:

KEMI VECKA 37-38

Kap 3. Atomerna beskrivs med modeller (sidorna 22-35)

• Modellerna beskriver eller avbildar (modell är en förenkling av ett ämne, en kropp eller ett fenomen)

• Atommodellen är en modell av atomer

• Det finns också en modell över atomens inre uppbyggnad (atomen består av en kärna och ett omgivande elektronhölje)

• Atomens delar har elektriska laddningar

  • Atomens kärna består av protoner och neutroner

  • Protonens laddning är positiv

  • I elektronhöljet finns elektroner med negativ laddning

  • Protonernas och elektronernas antal i atomen är alltid detsamma

  • Atomen har ingen laddning utåt

• Man kan inte se atomer

Laboration: 

Uppgifter: 

Youtube:

KEMI VECKA 37

Kap 2. Ämnena har olika egenskaper (sidorna 18-21)

• Ämnets aggregationstillstånd kan ändras

  • Smältpunkt: temperaturen vid vilket ett ämne smälter (övergår från fast form till vätska)

  • Kokpunkt: temperaturen vid vilken ett ämne kokar (omvandlas från vätska till gas)

• Ämnena har fysikaliska egenskaper (t.ex. färg, hårdhet, skörhet, smältpunkt, kokpunkt, el- och värmeledningsförmåga)

• Ämnena har kemiska egenskaper (t.ex. lukt, smak, löslighet, surhet och reaktivitet)

• Nya ämnen utvecklas ständigt

Laboration: Undersökning av ämnenas egenskaper. Upphettning av ämne (arbetsbok sida 12-13) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 14-15: (U1-U7) FACIT

Youtube:

Kemitest 2: Klicka HÄR

KEMI VECKA 35-36

Kap 1. Undersök ämnen på ett säkert sätt (sidorna 12-17)

• Alla ämnen i hemmet ska användas och förvaras på rätt sätt

• Ämnets egenskaper bestämmer hur det används (förvara, använd och förstör ämnen enligt anvisningar på förpackningen)

• Varudeklarationen innehåller information om produkten

• Faropiktogram: brandfarlig, frätande, hälsofara, akut toxitet, oxiderande, explosiv, miljöfarlig och strålningsrisk

• Bekanta dig alltid med ämnets säkerhetsdatablad

• Arbeta och hantera ämnena på ett säkert sätt

• Arbeta säkert under kemilektionerna

  • Ät och drick aldrig i kemisalen

  • Arbeta noggrant, lugnt och snyggt

  • Utsätt inte någon för fara

  • Var försiktig då du hanterar olika ämnen och eld

• Laborera på ett tryggt sätt

Laboration: Användning av bunsenbrännare. Indunstning av saltvatten (arbetsbok sida 8-9)  FACIT

Uppgifter: Arbetsbok sida 10-11: (U1-U6)  FACIT

Youtube:

Kemitest 1: Klicka HÄR

KEMI VECKA 33-34

Kap 0. Kemins värld, säkerhet och utrustning (sidorna 6-11)

• Kemin är en naturvetenskap

• Ämnenas tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas

• Kemisterna arbetar i laboratorium

• Ämnen och fenomen har mätbara egenskaper

• Mätbara egenskaper hos fenomen och ämnen är storheter

• Redskap i kemilabben: provrör, provrörsställ, mätkolv, mätglas, dekanterglas (bägare), E-kolv, tratt, gasbrännare, trefot, trådnät, indunstningskärl, triangel, degel, stativ med klämmare och dubbelmuff, degeltång, provrörshållare, urglas, petriskål, pipett, skyddsglasögon, mortel och mikrotiterplatta.

Laboration: Kärl och redskap i kemisalen (arbetsbok sida 4-5)

Uppgifter: Arbetsbok sida 6-7: (U1-U7). FACIT

Youtube:

L Ä S Å R E T   2 0 1 8 - 1 9

Förslag till tema för lektionerna

• Dela in eleverna i grupper på 2-4 personer

• Introducera eleverna till tvålframställningen genom att se på lämplig artikel/video

• Gå igenom skyddsföreskrifterna för NaOH (lut) och arbete med brännaren och heta föremål

• Framställ tvål enligt receptet nedan (45-60 minuter, en person rör hela tiden om i tvålkoket)

  • Gå igenom teori och fördjupning om tvåltillverkning och hur tvålen fungerar (Youtube: M Ehinger, Estrar och fetter valda delar)

  • Sammanställ vid behov en gemensam presentation om tvål på bakre vita tavlorna

  • Titta på tvålens historia via t.ex. Wikipedia

  • Sök andra filmer om tvåltillverkning via Google och Youtube

• Städa bort labbutrustningen och ta hand om och testa den framställda tvålen

• Kör Kahooten: Ämneshelhet 2018, tvåltillverkning (13 frågor ca. 10 minuter)

• Sammanfatta vad vi har lärt oss.

Framställning av tvål

• Vad är tvål enligt Wikipedia

• Bildgalleri med olika typer av tvålar

• Tillverka din egen tvål enligt skolkemi (Umeå universitet)

• Vasa Tvål Ab:s hemsida

• Youtube: Var är tvålen (Povel Rammel)

• Youtube: Kemikalendern Experiment: Göra tvål

Pö

• Youtube: Magnus Ehinger: Estrar och fetter (Spola fram till förtvålning och hur tvål funkar 9:42 >> 13:05)

Kahoot!

• https://kahoot.com/  Kahoot (lärare) 

  • Log in >> Find Kahoots >> Ämneshelhet 2018, tvåltillverkning >> Play >> Classic

• https://kahoot.it/   Kahoot (elever)  

  • Lärare startar Kahooten >> Skriv in Game Pin >> Skriv in ditt namn >> Följ instruktionerna

FYSIKPROV tisdagen den 16.5.2017

• Kap 7-9 sidorna 52-71

• Arbetsboken 

• Teorihäftet

• Plussidorna 56 och 70

• Instuderingsuppgifter kap 7-9

FYSIK VECKA 16-17

Kap 9. Värme kan ändra ett ämnes aggregationstillstånd (sidorna 64-71)

• Ett ämne har tre aggregationstillstånd: fast form, vätska och gas

• Förångning och kondensation:

  • Kokning och avdunstning är förångning

  • Kokning sker vid ett ämnes kokpunkt

  • Avdunstning från en vätskeyta sker även vid temperaturer som är under kokpunkten

  • Kondensation kan ske vid temperaturer som är under ett ämnes kokpunkt

  • Ett ämne förångas när det tillförs en tillräcklig mängd energi

  • Vid kondensation frigörs energi från ett ämne till omgivningen

• Smältning och stelning:

  • Ett ämne smälter och stelnar vid smältnings-/stelningspunkten (=samma temperatur)

  • Ett ämne smälter när det tillförs tillräckligt med energi

  • När ett ämne stelnar frigörs det energi från ämnet till omgivningen

• Det specifika smältvärmet anger den mängd energi som behövs för smältning

• Det specifika ångbildningsvärmet anger den mängd energi som behövs för att förånga ett ämne

• Övergångar mellan aggregationstillstånden:

  • Fast form ==> vätska (ämnet smälter), vätska ==> fast form (ämnet stelnar/fryser)

  • Vätska ==> gas (ämnet förångas), gas ==> vätska (ämnet kondenserar)

  • Fast form ==> gas (ämnet sublimerar, energi lagras), gas ==> fast form (ämnet sublimerar, energi frigörs)

 Laboration:  Arbetsbok sida 76-80. Stearinsyra stelnar. Kokning och kokpunkt.

Uppgifter: Arbetsbok sida 81-85: (U9) U1-U10. 

Facit: Kapitel 9

Youtube:

• Fasövergångar

• Partikelmodellen

FYSIK VECKA 14-15

Kap 8. Värme är en energiform (sidorna 58-63)

• Temperaturen i vatten stiger när det sker en energiöverföring till vattnet

  • Energiformer: strålningsenergi, värmeenergi och kemisk energi

  • Värmeenergi: När temperaturen i ett föremål stiger sker det en energiöverföring till föremålet

  • Energi: beteckning = E, enhet J (Joule)

• Värmeenergi bevaras

  • Energilagen = lagen om värmeenergins bevarande

  • När två föremål med olika temperatur kommer i kontakt med varandra tar det kallare föremålet emot lika mycket energi som det varmare avger (föremålen skall vara isolerade och inga ändringar i aggregationstillståndet får ske)

  • Om man blandar lika mängder vatten med temperaturerna 20 och 80 grader celsius blir temperaturen 50 grader celsius (20+80)/2 = 50 

• Den specifika värmekapaciteten är en egenskap hos ett ämne

  • I en vattenkokare stiger vattnets temperatur då man tillför värmeenergi

    • Större mängd vatten kräver mera energi

    • Vattnet i kokaren lagrar värmeenergi

  • Förmågan att lagra energi beskrivs med storheten specifik värmekapacitet

  • När en kropp värms påverkas den lagrade energimängden av kroppens massa, temperaturökningen och kroppens material

  • När en hästsko värms upp lagrar den energi och dess temperatur ökar

  • När en uppvärmd hästsko blir kallare avger den energi och temperaturen sjunker

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

Laboration:  Arbetsbok sida 67-71. Ett ämnes specifika värmekapacitet. Blanda vatten. Blanda vatten och alkohol.

Uppgifter: Arbetsbok sida 72-75: (U8) U1-U8. 

Facit: Kapitel 8

Youtube:

• Vad är värme?

• Värme och temperatur

FYSIK VECKA 12-13

Kap 7. Värme utvidgar (sidorna 52-57)

• Vätskan utvidgas i en termometer

  • Temperaturen T är en grundstorhet (enligt SI-systemet anges T i Kelvin)

  • Temperaturen anges i grader Celsius i termometrar 

• Fixpunkter för temperaturskalan

  • Celsiusskalans fixpunkter

    • isens smältpunkt: 0 grader Celsius

    • vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius

  • Absoluta nollpunkten: den lägsta temperatur som finns

  • Kelvinskalan börjar vid den absoluta nollpunkten ( 0 Kelvin = -273 grader Celsius)

  • Vattnets kokpunkt: 100 grader Celsius = 373 Kelvin

• Köldrekord vid Tekniska högskolan i Otnäs år 2000 (0,0000000001 K)

• Föremål och ämnen utvidgas då de får högre temperatur

  • Fasta föremål, vätskor och gaser utvidgas vid uppvärmning (värmeutvidgning)

• Längdutvidgningskoefficienten är specifik för alla ämnen

  • Längdutvidgningskoefficient: beteckning alfa och enhet 1/grader celsius

  • En metallstavs utvidgning beror på stavens längd, materialet och temperaturförändringen

• Bimetaller böjs vid uppvärmning

  • Bimetaller = två metallband av olika metaller med olika utvidgningskoefficient

• Vätskor utvidgas vid uppvärmning

  • Vätskor har volymutvidgningskoefficient

  • Vatten uppför sig avvikande: volymen är minst vid +4 grader celsius

  • Nollgradigt vatten och is har större volym än +4 gradigt vatten (isen flyter på vattnet)

Laboration:  Arbetsbok sida 58-63. Värmenutvidgning hos gas, vätska och fast ämne. Bimetaller.

Uppgifter: Arbetsbok sida 64-66: (U7) U1-U7.

Facit: Kapitel 7

Youtube:

• Värmeutvidgning

• Värme och värmeutvidgning - fast, flytande och gas

• Värme och tryck

FYSIK VECKA 12

Fysikprov tisdagen den 21.3.2017

Till provet kommer följande sidor: 

• Kapitlen 0-4 (sidorna.6-35)

• Inga plusrutor förutom s.22, s.34 endast solköket. 

• Teorihäfte och motsvarande kapitel i arbetsboken. 

FYSIK VECKA 8-11

Kap 4. Ljuset reflekteras från en spegel (sidorna 30-35)

• Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln

  • Man undersöker ljuset reflexion i förhållande till den reflekterade ytans normal

  • Reflexionslagen: När ljus reflekteras är reflexionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln.

• Bilden i en plan spegel är lika stor som föremålet

  • En vanlig väggspegel är en plan spegel

  • I en spegelbild byter höger och vänster sida plats

• För att få en spegelbild behövs ljus

  • Man ser ett föremål om själva föremålet lyser eller om det reflekterar ljus

  • En spegelbild ser ut att komma från spegelns baksida (skenbild, virtuell bild)

  • En bild som reflekteras från en plan spegel är lika stor som det speglade föremålet

  • Parallella strålar som träffar en spegel reflekteras parallellt

• En konkav spegel samlas ljuset

  • I en konkav spegel är insidan av den buktiga spegeln reflekterande

  • Parallella strålar som träffar en konkav spegel samlas i enbrännpunkt

  • När ansiktet är nära en konkav spegel bildar det reflekterade ljuset en förstorad bild av ansiktet

• En konkav spegel har många användningsområden

  • En konkav spegel samlar ljus och kan utnyttjas till att värma upp mat

  • Ljus som utgår från en konkav spegels brännpunkt bildar parallella ljusstrålar

• En konvex spegel sprider ljusstrålarna

  • I en konvex spegel reflekterar den buktiga utsidan ljus

  • En konvex spegel sprider ljus från en skenbar brännpunkt bakom spegeln

• En konvex spegel används som en övervakningsspegel

  • Med en konvex spegel kan man se ett stort område förminskat till en liten bild

Laboration:  Arbetsbok sida 31-35. Ljust reflektion från en plan spegel. Bilden i en plan spegel. Reflektionslagen. Bilder i böjda speglar. Ljusets reflektion i olika speglar.

Uppgifter: Arbetsbok sida 36-37: (U4) U1-U7.

Facit: Kapitel 4

Youtube:

• Ljusets reflexion

• Speglar

• Reflexionslagen

FYSIK VECKA 6-7

Kap 3. Ljuset färdas i en rät linje (sidorna 24-29)

• För att kunna se behöver man ljus

  • Alla kroppar med tillräckligt hög temperatur är ljuskällor

  • Man kan se kroppar som reflekterar ljus

  • Ljus som inte reflekteras av en kropp absorberas

  • Om ljus går igenom ett föremål är det transparent (genomskinligt)

  • När ljus träffar ett föremål sker ofta alla fenomenen: reflektion, absorbtion och transparens

• Ljusstrålen är en modell

  • Ljus som går igenom rök eller damm bildar en ljuskägla

  • Ljuset färdas framåt rätlinjigt som en ljusstråle

  • Bakom föremål som ljuset lyser på bildas en skugga

  • En mörk skugga kallas kärnskugga och en ljusare skugga kallas halvskugga

• Belysning minskar då avståndet ökar

  • När det belysta området ökar fördelas ljuset över en större yta

  • Belysning är en storhet som beskriver belysningen styrka och enheten är lux (lx)

  • Ett ljus i ett mörkt rum lyser med en lux om man mäter på en meters avstånd

• Ljusets färg beror på våglängden

  • Solljuset är vitt ljus som innehåller alla färger 

  • Vitt ljus består av olika våglängder

  • Vitt ljus som går igenom ett prisma delas upp i ett spektrum (rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett)

  • Vitt ljus som reflekteras i en dvd-skiva sprids i många olika färger

Laboration:  Arbetsbok sida 24-28. Ljusets rätlinjiga gång. Skuggbilder. Mätning av belysningsstyrka. Spektrum av vitt ljus.

Uppgifter: Arbetsbok sida 29-30: (U3) U1-U7.

Facit: Kapitel 3

Youtube:

• Laser i dimma

• Ljusets brytning i ett prisma

Förhör 1: Klicka här

FYSIK VECKA 4-5

Kap 2. En oscillator alstrar ljud (sidorna 18-23)

• Ljudet är en vågrörelse

  • Ett svängande föremål alstrar ljud

  • Ljudet är en longitudinell vågrörelse

  • Ljudet kan endast färdas i materia (inte i tomrum som vakuum)

  • Ljudets hastighet:vakuum = 0 m/s, luft = 340 m/s, vatten = 1500 m/s och aluminium = 5000 m/s

• Frekvensen anger tonhöjd

  • Ju högre frekvens en oscillator har desto högre ton har ljudet som uppstår

• Människan hör endast vissa frekvenser

  • Hörselområdet är ca. 20 - 20000 Hz

  • Ljud med högre frekvens än 20000 Hz kallas ultraljud

  • Ljud med lägre frekvens än 20 Hz kallas infraljud

• Ljudstyrkan beskrivs med decibel

  • Ljudstyrkan kallas även ljudnivå och mäts i enheten decibel (dB)

  • Hörseltröskeln är ca. 20 dB

  • Smärtgränsen är 120-130 dB

  • Olika ljudstyrkor: en viskning ca 30 dB, normalt tal ca. 60-65 dB, en stor lastbil som passerar ca. 100 dB, en vissling nära örat ca. 120 dB

• Alltför högt ljud kallas buller

Laboration: En stämgaffel sänder och tar emot ljudvågor. Ett oscillerande föremål alstrar en ton. Ljud behöver ett medium att färdas framåt i. Ljudstyrkan i skolan. (arbetsbok sida 16-20) 

Uppgifter: Arbetsbok sida 21-23: (U2) U1-U8.

Facit: Kapitel 2

Youtube:

• Ljud och akustik

• Vad är ljud?

• En klocka i vakuum

FYSIK VECKA 3

Kap 1. En våg färdas framåt - materien i vågen inte (sidorna 12-17)

• En våglängd är avståndet mellan två vågtoppar

• Materia följer inte med vågen (vågen transporterar inte materia)

• Oscillator: ett föremål som upprepar en svängande rörelse (gungar eller dallrar)

• Svängningstiden anger den tid det tar att utföra en svängning

• Svängningsrörelse: en oscillator rör sig från ett extremvärde till ett annat i en svängning

• Svängningstid: den tid det tar att göra en svängning

• Frekvens: antalet svängningar per sekund och anges med enheten herz (Hz = 1/s)

• Vågrörelsen kan vara transversell och longitudinell:

  • Vid transversell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder vinkelrätt mot vågrörelsens färdriktning (upp-ner)

  • Vid longitudinell vågrörelse svänger "en tejpbit" som är fäst vid en fjäder i samma riktning som vågrörelsen färdriktning (höger-vänster)

Laboration: Laborationer med svängning (arbetsbok sida 8-12)

Uppgifter: Arbetsbok sida 13-15: (U1) U1-U8.

Facit: Kapitel 1

Youtube:

• Enkel harmonisk svängning

• Transversell och longitudinell vågrörelse

• Vågor

• Simulering med fjädrar och massor

• Simulering med vågor i ett snöre

• Simulering med en pendel

FYSIK VECKA 2

Kap 0. Fysikens värld (sidorna 6-9)

• Fysik är en naturvetenskap

  • Fysik är en empirisk naturvetenskap

  • Fysik grundar sig på erfarenhet

  • Inom fysik undersöks naturfenomen och kroppar

• Information inom fysiken fås genom mätning

• Storhet: Kroppar och fenomen har egenskaper som kan mätas (de mätbara storheterna är enheter t.ex. Hundens höjd=storhet, 58=siffertal, cm=enhet )

• Grundstorheter enligt SI-systemet:

  • Grundstorhet,  Namn,  Enhet

  • längd,  meter,  m

  • massa,  kilogram,  kg

  • tid,  sekund,  s

  • temperatur,  kelvin,  K

• Matematisk modell för hastighet: hastighet = sträcka / tid   ( v=s/t)

Laboration: Mätning och vägning (arbetsboken sidorna 4-6)

Uppgifter: Arbetsboken sida 7: (U0) U1-U2.

Facit: Kapitel 0

Youtube:

V Å R T E R M I N E N   2 0 1 7  ( F Y S I K )

KEMIPROV 24.11.2016

1. Kapitel 5 (sidorna 32-37)

2. Kapitel 7 (sidorna 46-51)

3. Kapitel 9 (sidorna 56-61)

4. Plussidan 50: Legeringar

5. Arbetsboken

6. Häftet

KEMI VECKA 45-46

Kap 9. Ämnena i en blandning kan separeras (sidorna 56-61)

• Separering av ämnen bygger på att de har olika egenskaper

• Extrahering löser upp (separerar lösliga smak-, doft- och färgämnen)

• Filtrering separerar (separerar ett fast ämne som inte är löst i en vätska)

• Indunstning separerar ett löst ämne (separerar ett fast ämne som är löst i en vätska)

• Genom destillering kan man ta lösningsmedlet tillvara (separerar ett fast ämne i en lösning och lösningsmedlet)

Laboration: Vi brygger te, filtrering och destillation (arbetsbok sida 64--68)  FACIT

Uppgifter: Arbetsbok sida 69-71: (U9) U1-U7. FACIT

Youtube:

• Att separera ämnen

• Destillation

KEMI VECKA 43-44

Kap 7. Materia består av blandningar eller rena ämnen (sidorna 46-51)

• I en blandning finns det minst två olika ämnen

• Luft är en blandning av gaser

• I ett rent ämne är alla byggstenar likadana (rena ämnen är antingen grundämnen eller föreningar)

• En förening och en blandning är inte samma sak

• Blandningar kan vara homogena eller heterogena

  • Homogen: blandningen är genomgående likadan och ämnena är fullständigt blandade

  • Heterogen: man kan se ämnena i blandningen eller ämnena är ojämnt blandade