1669 års allmänna skråordning

Kongl: Mayst:tzAllgemene

ORDNING

Och

SKRÅÅ /

För Handtwärckarne / i Swerige och

Finlandh.

STOCKHOLM

Tryckt hooß Sahl. Georg Hantschs Effterlefwerska.

Åhr 1669.

A R T I C K L A R.

Som i denne Ordning och Skrå innehålles.

I. Om Handtwärckarnes och Bröderskapetz Rättigheter / Gillen och Sammankompster.

II. Om Åldermänn och Bijsittiarne / sampt theras wahl / plickt / förmon och wyrdning.

III. Om Ämbetzlådan / theß nycklar / böcker och räkenskaper.

IV. Huru een må komma i ämbetet; och först om läropoikar.

V. Om lärodrengiar / Gesäller och Mesterswenner.

VI. Huru een må blifwa Mestare.

VII. Ordning Mestare emillan.

VIII. Ordning emillan Mestarne och Gesällerne.

IX. Ordning för Mestare och theras läropoikar.

X. Ordning för heela ämbetet.

Wij CARL, medh Gudz Nådhe / Sweriges / Göthes och Wendes Konung och Arfförste / Stoorförste til Finland / Hertigh uthi Skåne / Estland / Lijffland / Carelen / Brehmen / Vehrden / Stettin-Pommern / Cassuben och Wenden / Förste til Rügen / Herre öfwer Ingermanland och Wißmar; Så ock PfaltzGrefwe widh Rhein i Beyern / til Gülich / Clewe och Bergen Hertigh etc. Giöre witterligit / at såsom Wåre Förfäder Sweriges Rijkes Konungar hafwe på alt giörligit sätt / och som tijderne hafwa medhgifwit / sökt at indraga allehanda Handtwärkerier i Rijket / och them medh åthskillige Privilegier och fördelacktige wilkor omfattadt / Men lijkwäl icke kunnat komma them til den fullkombligheet och myckenheet som thet almänne bästa hafwer fodrat / mäst aff den orsak at the icke hafwa warit medh een rätt Ordning försedde heller tilbörligen handhafde. Hwarföre hafwe Wij för een högh nödtorfft ehrachtat / at låta öfwersee alle handtwerckz-Skråer och dem til Wårt Rijke sampt desse tijder bequemmade uthi een algemeen Ordning sammanfatta och påbiuda / på sätt och wijs som här effter föllier.

Förste ARTICKEL.

Om Handtwärckarnes och Bröderskapetz Rättigheeter / Gillen och Sammankompster.

Alle Handtwärck och Bröderskap måge hafwa sine Gillen och sammankompster / på thet alt desse skickeligare och medh godh Ordning til thet gemene bästa och ämbetens befordrande må tilgå.

Intet Gille eller ämbetes sammankompst kan hållas medh mindre ther äre tree Mästare / och så länge the icke äre så starcke / hålle tå sigh til näste Stadh i Landet / hwarest samma handwärck och Gille medh Skrå är inrättad; Men ther i samma Landzort intet slijkt Bröderskap eller societet wore / tå hålle sigh til Stockholms Skråå och Gille / in til deß the blifwa så starcke som ofwenbem:t är. Och såsom ingen Skråå kan hållas / ther icke tree Mästare äre / altså skal ey heller någon Skrå / wara sluten til något wist tahl aff Mästare / uthan må theraff inkomma och tiltagas så många som redeligen och wäl thet lärt hafwa.

Effter som intet Gille eller Bröderskap uthan ett wist rum och ställe / hwarest som Gillesbröderne hafwa sin sammankompst / kan wara; Altså finnes gott at the ämbeten som äre så starcke / och effter gammal wahna / äga sine egne Gilleshuus / måge ther komma tilsammans; Men the öfrige hafwe sin sammankompst / antingen i Stadsens / eller något annat Huus / som Borgmästare och Rådh anten hafwe them tilförordnat / eller här effter förordnandes warder. Och på thet then ene then andre icke må wara til förhinders / stånde hoos Magistraten at förordna them hwar sine wisse Dagar och tijder på hwilke the måge komma tilsammans.

Ingen sammakompst må skee i något handtwärck och Gille / uthan Borgmästare och Rådz loff och minne / och ware altijdh een aff theras medel ther hoos; doch så at the icke förbindas mehra än fyra gånger om åhret sammankomma / medh mindre särdeles wichtige saker så fordrade / tå the kunne affläggia sijne Quartals penningar / hwilka skole til summan förmedlas och påläggias effter heela ämbetetz bewillning och Borgmestare och Rådz gottfinnande / för alt acktandes / at inthet handtwärck blifwer ther medh öfwer sin förmågo beswärat. Hwar någon finns tresk och mothwillig / bewilliade quartal at uthgifa / then skal öka samma sit quartal medh een fierdedeel högre i summan / för hwar månadh han treskas / och medh deß betalande utheblifwer.

Intet ämbete må något samquäm hålla / uthan Åldermans och bijsittiarens weetskap och närwaro.

Skråen äga Åldermänn och bijsittiare låta een gång om åhret för ämbetet upläsa.

Wijdh ämbeternes sammankompster måste een Eedsworen Notarius och Stadzbetienter wara tilstädes / som förer pennan och antecknar hwadh som förelöper / hållandes öfwer alt ett richtigt protocoll / och thet sedan i ämbets lådan inlägger och förwarar: och emoot sådant sitt arbete / jempte then löhn han niuter aff Staden / hafwe aff hwart ämbete een skiälig wederkennelse / effter Borgamestare och Rådz och heela ämbetetz gottfinnande / doch medh then lindring at ämbeterne ther igenom icke beswäras.

Ingen må uthrijkes inlåta sig uthi Skrå och Gille / at ther afläggia sine quartalspenningar / eller in- och uthskrifwa sine lährodrengiar / widh alfwarlige straff tilgiörandes.

Andre ARTICKEL.

Om Åldermänn och Bijsittiare sampt deß wahl / plicht / förmon och wyrdningh.

På thet at uthi ämbetet alt må skickeligen tilgå / thy skal theruthinnan wara een Åldermann / medh twå eller fyra bijsittiare / effter thy som the ämbne å mannom hafwa. Men när ålderman och Bijsittiarne uthwällies / äger ämbetet twenne i wahlet sättia och föreslå / aff hwilke Borgmestare och Rådh een tager / then ther sedan / effter gammal plägsedh / sin Eedh på Rådstugun afflegia skal; hwilken och Borgmästare och Rådh sedan må bruka uthi the ärender och twister som sigh yppa och ämbetet egentligen och särskilt angå.

Dhen som nekar och will ey Bijsittiare- eller ålldermans ämbete emottaga / uthan laga och skiälig orsack / böthe förste gången til lådan tree Dal. Smt: och een Dal. Smt: til the fattige; biudes tå åther andre gången och ändå nekar / böte dubbelt; biuder sist tredie resan / komme til samma ämbetet aldrig mehr.

Åldermänn och Bijsittare äga sökia ämbetetz gagn och nytta / intet williandes och wettandes giöra något medhåld medh Bönhåsar / mindre see igenom Finger medh någon som intet kan rätt göra sitt Mästerstycke / emoot bättre weetande och wahrning; För all ting icke giöra och förrätta något det heele ämbetet angår effter egit godh tyckio / uthan Borgmestare och Rådz sampt ämbetetz weetskap; Men små och särskilde trättor må Åldermannen och bijsittiarne medh Rådz-bijsittiarens minne och hans närwaru sluta och afgöra.

Åldermannen och Bijsittiarne äga niuta någon förmohn / anten wijdh drängiars eller Gesällers optingande / heller uthi annat / som samptelige ämbetet medh Borgmestare och Rådz minne pröfwa theras beswär och omack wara lijkmätigt.

Then som een gång är lagligen och ordenteligen som ofwanbemt: är / kommen til Åldermanne- och Bijsittiare-ämbetet / then samma blifwe therwijdh så länge han lefwer / så frampt han för wisse skiäl och orsacker skul icke sielff begierer och får affskiedh och förloff / eller blifwer wanföhr / eller och för sitt förseende och mißhandel skull blifwer aff Borgmestare och Rådh / och andre som wederbör / affsatt.

Hwilken som sijdwördar Åldermann eller Bijsittiaren / eller medh skiälsord och andre ohöfligheeter / mißfyrmar / böthe för Åldermannen förste gången tre Dal. Smt: til lådan / och een Dal. Smt: til the fattige / och för Bijsittiaren halffparten så mycket kommer han offtare igen / tå öfwerläggie ämbetet hans brott medh Borgmestare och Rådh och låten plickta som brotten är til / och then brotzlige förödmiuke sigh / och sin brott affbedie; I lijka måtto måste och intet Åldermannen uthan gifwen orsaack medh skälsordh eller elliest fahra illa uth emoot sin medhbroder. Om någon Gillebroder bär Händer med wredzmode på någon aff the förber:de:; böthe för Åldermannen sex Dal. Smt: och Bijsittiaren tree Dal. Smt: och tridingen så myckit til the fattige / dock målsägandens rätt / effter lagh / förbehållen.

Warder någon aff Åldermannen och Bijsittiarne för sin brott rättmäteligen saakfält / och sedan treskas / ey williandes uthläggia / then samma öke sin boot til een fierdedeel högre / widh hwart qwartals sammankompst / som han ey godwilligen medh bötherne sigh infinner / medh mindre Borgmestare och Rådh för skälige orsaker skull / hade i medler tijdh samma böther uphäfwit eller lindrat.

Yngste Mästaren / som kallas Ungbroder / skall gå ämbetes ärender / och thet Åldermannen honom å ämbetes wägnar befaller / förrätta; så frampt han icke kan förmå een annan aff ämbete at giöra thet för sigh; treskas han eller thet försummar uthan laga förfall / böthe en Dal. Smt: til lådan / och tolff öre til the fattige / så frampt icke högre budh föllier / eller något synnerligit igenom hans wållande blifwer uthi ämbetet försummat; böte thå som Borgmästare och Rådh / jempte ämbetet döma hans brott hafwa förtient; försummar han och at säya någon til aff Gille-Bröderne / thå thet honom befalt warder / böthe för hwar som förgäten bliwer sex öre Smt: Yngste Mästaren må intet reesa aff Staden / uthan han säger Åldermannen och Bijsittiaren til / at the så länge må förordna en annan i hans ställe igen. Och när han förrättar ämbetes ärender ware thå alt thet honom i ordom och giärningom ondt tilfogas / i tweböther.

Tredie ARTICKEL.

Om Ämbetz-Lådan / theß Nycklar / Böcker och Räkenskaper.

Uthi Gillet och Embetz huset hafwer hwart och ett ämbete och handtwerck sin låda / theruthi the sina penningar sampt Sigill / Skrå och Privilegier / som ämbetet egenteligen tilhöra / förwara skole; hwilken låda / then som uthi Gilletz huset boor / skal wara förplicktat wäl göma och förwara / och uthfå Åldermannen och Bijsittiarne enär the begiära / och sammankomsten skier; och skole ther til wara tree Nycklar / then ena hoos åldermannen / och the andra twå hoos the twå äldste Bijsittiarne / aff hwilke ingen må medh sin Nyckel bårto blifwa / enär lådan skal öpnas / widh böther ½ Dal. Smt: i lådan / och fyra öre til the fattige.

Alla böther och saakören som härröra af handtwärcken och ämbetet / blifwe widh theras låda / dock så / at aff hwad som böthes effter Skråen / skal pro quota en fierdepart så mycket gifwas til the fattige i the stycken som the fattigas böther icke äre särdeles uthtryckte; Men såsom the brott och förseende / som skie emoot lagh och laga ordningar / uthom ämbetet / sampt / ther saaken och brotten händ är / effter lagh dömas och straffas skole; altså skal then brotzlige / ther saaken härrörer aff ämbetet / äfwen så mycket i ämbetzlådan gifwa / som han uthi Rätten är saakfält til / och ther bötha måste.

The medel och penningar som i lådan inkomma / måge ey onytteligen / på ett eller annat sätt förtäras / uthan med Borgmästare och Rådz weetskap och minne / til ämbetz gagn och nytta anläggias.

Åldermannen och Bijsittiarne böra åhrligen widh Walbormeße tijdh giöra redo och Räkenskap för lådan och theß inkomster / uthi the aff Borgmästare och Rådh förordnades och heela ämbetetz närwahru / och sådan räkenskap låta uthi ämbetet förteckna / och aff wederwarande Rådz Bijsittiare bewitna / wijder both / ther thetta warder mothwilleligen försummat / åldermannen til lådan tree Dal. S:mt: och en Dal: Smt: til the fattige / men en Bijsittiare halffparten mindre.

Fierde ARTICKEL.

Huru een må komma i Ämbetet / och först om Läropoikar.

Alle Läropoikar skole antagas in för ämbetet uthi Gillet / och ther the icke fremmande äre och långt bårto födde / thå hafwe sitt bördz eller wittnesbreff som ginast lägges i lådan / och stånde alle Mästare fritt at taga Läredrängiar an / uthan lyfftesmän; Och i fall någon poike funnes / som gierna wille lära ett handtwärck / och antingen inge lyfftesmän kunde skaffa / eller / ther han förmåtte / icke kunde sigh så högt förskrifwa som ämbetet och Mästaren fordrade; thå wari Borgmästare och Rådh i sådant fall förplicktat at skäligen jämka them emillan / på thet / at ingen igenom sådane otijdige beswär blifwer förhindrat at lära ett ährligit handtwärck.

Finnes någon lähropoike wara obeqwem til thet handtwärcket / han antager / sådant bör Mästaren tilkienna gifwa / för än han låter honom inskrifwas / innan 2 Månaders tijdh; beholler honom någon länger / hafwa thå ingen mackt samma poike at wräkia / uthan låtan i ämbetet ifrån then dagh inskrifwas.

Ingen poike skal uthi något Hantwärck lära öfwer fem åhr / och ingen under tree / effter som ämbetet är til / med mindre han tilförende något hafwer lärt / thå afkorte thet i tijden / effter åldermannens och bijsittiarens gottfinnande.

Dör någon Mästare för än poiken eller lährodrengiens läroåhr uthe äro / thå blifwer han sijne åhr quar hoos änkian / i fall hon hafwer någon godh och förfahren Mästerswen then Wärckstaden förestår / som honom lära kan och underwijsa; i widrigt fall / gången til een annan / som honom uthlärer / dock med hennes minne / sampt åldermannens och besittiarnes Samptyckie.

När någon läropoike uthlärt hafwer / och wil aff läran löös warda / begiäre sådant wijdh Qwartals sammankompsten / och gifwe i uthskrifningz penningar twå eller 3 Dal. Smt. effter som ämbetet är til / jemwäl i Gesellådan / ther han aff medel är / 6. Marck Smt. och för Lährobrefwet i Skrifware löön en Dal. Smt. föruthan Pergament och annan nödigh omkostnadh (dock förplichtas icke til något skiänkiande aff maat / öhl eller wijn) och en halff Dal. Smt. til the Fattige; är poiken ey wijdh medel och penningar / betale thå Läremästaren / och poiken thet sedan afftiene såsom lährodreng / och wari förplicktat / thet Mästaren sådant åstundar och begiärar / at blifwa hoos honom ett åhr för Löönedräng / så frampt icke något särdeles förhinder emillan kommer / hwilket Borgmästare och Rådh tillijka med åldermannen oc bijsittiarne pröfwe; wandre thå drengen eller Gesällen sedan om han wil sigh i sitt ämbete wijdare försökia / eller blifwe quar i then Staden han lärdt hafwer.

Fämte ARTICKEL.

Om Löönedrängar / Gesäller och Mästerswenner.

Sedan en läropoike är / som förbem:t. uthskrifwen / och hafwer fått sitt Lärobreff / och för Gesäll sigh hoos någon Mästare angijfwer / thå äger Mästaren giöra wist afftahl medh honom / huru lång tijdh han skal wara på hans Wärckstadh och arbeta / innom hwilken Gesällen icke må skillias ifrån Mästaren / ey eller Mästaren wräkia Gesällen / widh Boot så mycket som i Löön för samma tijdh uthfäst är / men när Gesällen hafwer sin tijdh hoos Mästaren uthållit / ware icke förplicktat / som här til uthi somblige ämbeten skiedt är / emoot sin willa at wandra aff Staden / uthan sökie sigh arbete hoos hwilken Mästare han behagar.

Alle fremmande Gesäller / som på egen bekostnad wandrande ankomma / skola sigh angifwa hoos Ålldermannen / och låta sigh effter ordningen om arbete befråga / bekomma the eller någon aff them intet arbete / gifwes them eller honom een billig tårepenning / effter Åldermans och Bijsittiarens godtfinnande; men kommer någon Gesäll på Mästarens bekostnadh införskrifwen / then blifwer hoos then Mästaren som honom fordrat hafwer / til thet ringaste arbete i hans Wärckstadh ett halfft åhr / widh Boot een halff åhrs löön / och omkostnaden igen / som Mästaren på hans ankompst giorde / och gånge sedan til hwad Mästare han wil i samma stadh / så frampt ey annorlunda emillan Mästaren och Gesällen affhandlat och slutet är / thå thet wijdh affhandlingen förblifwa skal / medh mindre Borgmästare och Rådh aff wicktige skiäl funne rådeligit thet at uphäfwa.

Een Gesäll äger at hafwa sin Kista och Wåthsäck hoos sin Mästare / och ey på annat Rum.

Ingen sannakompst aff Gesäller bör skiee medh mindre twenne Mästare aff samma ämbete tilstädes äre; skier thet annars ware ogildt / och böte Gesällerne til ämbetz lådan 6. Dal. Smt: men til the fattige 2. Dal. Smt:

Siette ARTICKEL.

Huru en må blifwa Mästare.

Ingen må Mästare blifwa / uthan han hafwer reedeligen och wäl lärdt sitt Handtwärck / och niuter wittnesbörd om sitt ärlige förhållande / och til thet ringaste arbetar för een Gesäll uthi 3 åhr / medh mindre andre wicktige skiähl ther til wore och Borgmästare och Rådh tillijka medh ämbetet finna honom dugeligh / och i sitt handtwerck swarsgodh.

Ingen ware förplickat at stå wijdh thet wanlige åhrs arbete sedan han sigh hafwer angifwit och äskat ämbetet / medh mindre än Bormästare och Rådh medh ämbetet merckeligen pröfwar thet wara nödigt / antingen för hans Ungdom eller ringa förfarenheet eller andre omständigheeter skull; enkannerligen skal then icke medh sådant åhrs arbete beswäras / som hafwer förestådt någon Wärckstadh uthi samme handtwärck i Mästarens ställe / och sålunda giordt i sitt handtwärck gode proff.

Wil någon Mästerswänn warda Mästare / ware then bäst fallen ther til / som tiflrörende hafwer warit Wärckgesäll och förestådt någon Wärckstadh / (doch så at ingen annan utheslutes som är förfaren / och sitt handtwärck wäl lärt hafwer) äske ämbetet / och gifwe til Lådan 1. 2. eller 3 Dal. Smt: som ämbetet är til / och halff Dal. til the fattige.

Then som wil blifwa Mästare och Broder i ämbetet / han skal wara förplicktat at göra thet Mästerstycke uthan någon annars tillhielp / som i samma handtwärck öffligit är / eller kan finnas wijdh tijdernas Lopp tienligit och brukeligit / aff then modell som Åldermannen och Bijsittiarne medh Borgmästare och Rådz bewilliande honom föreläggia / och thet uthi en Mästares Wärckstadh och aff ämbetet förordnade Skådemästares närwahru förfärdiga / doch uthan then tilkommande Mästarens omkostnadh och beswär medh Kåsthåll / eller skiänkiande aff öhl eller wijn. Thetta Mästerstycket skal uthi een aff Borgmästare och Rådz sampt Åldermannens / Bijsittiarnes och ämbetsens närwahru widh förelagdan tijdh upwijsas / och ther swarsgodt är gillas / i widrigt fall inga böter therföre tagas / uthan arbete wijdare för Gesäll / och giöre sedan Mästerstycke aff nyo / doch så at intet onödigt och fåfängt ratande ther wijdh rum gijfwes / hwaröfwer Borgmästare och Rådh döma och upseende hafwa skole.

När Mästerstycket är som ofwanbem:t färdigt giordt / tå äskas åter ämbetet / och gifwe Sex Marck Smt: i lådan och twå Marck til the fattige. Men sedan Mästerstycket är upwijst och gillat wordet / skal han gifwa tiyo Dal. Smt: i lådan / och fem til Mästare-förtäring och Giestebudh och intet mehr / wider both til the fattige twå gånger så mycket som gijfes öfwer föresatte Summa.

Sedan han är Mästare worden / skal Ålldermannen tillhålla och sielff föllia honom på Rådstugun / hwarest han skal winna Burskap och swäria Konungen och Staden; försummar thet Ålldermannen / böthe twå Dal. Smt: i lådan / och en Dal. til the fattige; men yngsta Mästaren sielff blifwe straffat effter lagh / så frampt han sitt handtwärck och någon borgeligh handtering drifwer för än han winner Burskap / medh mindre Borgmästare och Rådh gifwa honom ther med tijdh och upskoff aff särdeles orsak.

Mästare Söner och the som taga til äckta Mästare-änkior och döttrar winna äfwen så ämbetet som andre / allnast uthi omkostnadh skones med halffparten mindre.

Wore någon Gesäll eller dräng / som hafwer lärdt hoos en ährlig Mästare / ther intet ämbete eller Gille / eller ämbetes sammankomst är / then skal icke förskiutas uthan godh erkiennas så frampt han elliest sitt ämbete wäl lärdt hafwer / och sedermehra sigh ährligen förhållit / hwar öfwer Borgmästare och Rådh skal hafwa mackt iempte Ålldermannen och Bijsittiarne ransaka och erkienna.

Kommer någon Gesäll eller ämbetes mann som är eller hafwer warit uthi någon Herres eller Adelsmans tienst / och wil blifwa Mästare och ämbetesbroder / honom skal thet intet förwägras / så frampt han hafwer sitt paß och wittnesbörd om sitt ährliga förhållande / när han wil och kan göra sitt Mästerstycke medh mehra som ther til hörer.

10.

Ankommer någon Mästare ifrån fremmande Land eller någon Stadh inrijkes / och söker at blifwa ämbetzbroder / then samma skal hafwa bewijs ifrån Staden thersammastädes / så och ifrån ämbetet han kommen är at han een redelig Mästare är / och sitt ämbete wäl förstå och förrätta kan; gifwe i Lådan 5 Dal. Smt: och til the fattige en Dal. och ware för Mästare kosten och ther wijdh öffrige ämbetes beswär frij.

Siunde ARTICKEL.

Ordning Mästarne emellan.

Såsom lagh lijkmätigt är at ingen gör then andre förkiöp / så mycket mehra äga ämbetes Bröderne under sigh icke tilfoga hwar andra något förkiöp / enkannerligen uthi the wahrur och Materier som til theras handtwärck lända / biudandes meeh therföre än som een annan aff hans ämbetes Bröder aff kiöparen thet förtingat hade / dyrckandes så then råå Materien i handtwärckarnes händer; doch här emoot ware ingen förplicktat / när han sitt giorde arbete föryttra wil / at rätta sigh effter eens annars kiöp som sitt arbete stegra söker / uthan hwar sällie sitt för lindrigaste och bäste prijs han kan och gitter; handler något ämbete här emoot medh olofflig sammansätning / liggie til Borgmästare och Rådz alfwarsamme näpst.

Ingen Mästare eller Mästerswänn laste sin ämbetesbroders arbete uthan orsaak / wijd both förste gången Sex Marck Smt: och twå Mark til the fattige / och andre gången dubbelt; men finnes arbetet straffwärdigt böthe han så mycket som arbetet förfärdigade / thet Ålldermannen och Bijsittiarne skåda skole / och ther öfwer dömma.

Ingen ämbetzman må sigh inträngia uthi sin broders / förmedelst ricktig handel / eller aftal antagne och betingade arbete / wijdh both tree Dal. Smt: i lådan / och een Dal. til the fattige / och upfylle sin ämbetes broder all bewijßligh skada / medh mindre han först tilsäger ämbetet och then andre träder oskadder ther ifrån. Doch så om handtwärckaren / som först arbetet betingat hafwer / finnes hafwa sin Man oskäligen uppehållet eller i hwarie annor måtto förfördeelat / eller för högt sitt arbete upsatt / må uppå thet fallet een annan effter Borgmästare och Rådz och ämbetetz gottfinnande / träda ther til saaklöst.

Alle handtwärckare hwilkas arbete så beskaffat är / at thet stämplas kan / effter för thetta giorde Ordning / eller then här effter giöras kan / måge icke försumma sitt arbete medh sin stämpell eller bomärckie beteckna / wijdh förlust aff thet som således ostämplat warder til the fattige / och tree Dal. Smt: i lådan.

Ottonde ARTICKEL.

Ordning emellan Mästarne och Gesällerne.

Een Gesäll är plicktigh at swara Mästaren för thet arbete han under händer hafwer / befinnes flärd / något förbytt / eller aff hans handtwärckan och försummelse förderfwat / upfylle skadan / och ware änthå effter saksens beskaffenhet Rådbijsittiarens och ämbetetz straff underkastat / effter som Mästaren sielff bör swara then som arbetet hafwa skal.

Gesäller och Mästerswänner skole sigh hoos sine Mästare wäl och redeligen förhålla i theras Wärckstadh och arbete icke försumma / hwarken genom frij Måndagh / spatzeregång / eller annan fåfängia / giör thet någon och försumma ther igenom een dagh / arbete twå för een och så framgeent / och böte en halff dags löhn til the fattige för hwar dagh / och wari Mästaren förplicktat thetta så offta thet händer / at gifwa Åldermannen och Bijsittiarne tilkienna / wijdh böter fyra öre Smt: men i fall Gesällen igenom sin försummelse och spatzeregång förorsakar Mästaren någon märckeligh bewisligh skada / bör han föruthan bemelte böther them upfylla.

Ingen Gesäll tage något arbete af sin Mästare owitterligen at arbeta för sig sielff til sin winst / widh both 6. Marck Smt: i lådan / och ½ Dal. til the fattige / och gifwe sedan Mästaren hwad han förtient hafwer; men när hans frijtimmar äre må han thet giöra / doch medh Mästarens wetskap. Ingen ämbetzmästare gifwe sin Gesäll mehr uthi wekolöön än som aff ämbetet medh Borgmästare och Rådz wetskap slutit är / wijdh both 3. Dal. Smt: i lådan / och een Dal. til the fattige / och Gesällen som mehra tager halfwe both mindre. Doch må icke wara betaget at een Mästare / wälförståendes i the ämbeten som thet här til warit öffligit / må och stycketals betinga medh sin Gesäll / som the bäst kunna åsämias.

Alle Mästare äga i rättan och förelagdan tijdh sine Gesäller theras skälige och förtingde löön betala / wijdh booth en Dal. Smt. i lådan när ther öfwer klagat warder / och otta öre til the fattige; Ther emot skal och ingen Gesäll försumma sin Mästares arbete / giör han thet uthan laga förfall / och ther uppå klagat warder / böthe som ofwanbemelt är.

Een Mästare äge i sitt Huus så emoot Gesäller som poikar och öffrige huusgesinn Huußbonde rättigheet / doch Stadzens och ämbetetz rätt oförkränckt.

Ingen Gesäll förwägre sigh at förrätta thet hans Mästare honom befaller / så wijda hans handtwärck angår / mindre sättia sigh emoot sin Mästare medh ohöfflige ord / wijdh both en Dal. Smt. i lådan / och ½ Dal. til the fattige / föruthan laga böther / effter som saken kan wara til.

Then Mästerswänn som hafwer kåst hoos sin Mästare / och icke wil sig med thet som Hwset förmår / när thet är skäligt och förswarligit / åthnöija låta / wari åldermannens och bijsittiarnes wilkohrlige straff underkastadt.

Ingen Gesäll driste sigh at liggia uhr sin Mästares huus / uthan Mästarens loff och minne / mindre locka drängar och poikar medh sigh uthi Krogar och olåffliga samquämmen; then thet giör / böthe förste gången een Dal. Smt. til the fattige / andre och tridie gången dubbelt / kommer han offtare igen / ware thet straff underkastadt som Borgmästare och Rådh pröfwa skäligt.

Warder någon Gesäll eller lärodreng medh otroheet och tiuffnad beträdd / som icke för groof och stoor är / then samme må förste gången med Borgmästare och Rådz minne effter Åldermannes och bijsittiarnes doom straffas; ther han offtare igenkommer eller saken förste gången är aff then stoorlek och wärde / wijses til Rätten ther at plichta som lagh förmår.

10.

Wil någon Gesäll wandra / skal han taga paß aff ämbetet och gifwa til lådan ½ Dal. Smt: och så mycket til Skrijfwaren i Skrijfwarelöön / och betale papperet.

11.

Låter sigh någon Gesäll tubba nyckter eller drucken / sökiandes förmedelst mootwilligheet afskied / så at Mästaren ther aff tager skada uthi sitt handtwärck / upfylle honom skadan och böthe til lådan 3. Dal. Smt: och een halff til the fattige.

12.

Ingen tubbe eller giöre affspennig annars mans Gesäll eller lährodreng widh both tree Dal. Smt: i lådan och en Dal. til the fattige / och gånge drengen til sin förrige Mästare och Hußbonde igen / så länge han får redeligit och billigt Affskied; ey heller må någon annan uthom ämbetet / ware sigh ehoo thet wara will / tubba eller til sigh taga ifrån handtwärcket någon lähropoike eller lährodreng / uthan Mästaren hafwe mackt medh Borgmästare och Rådz tilstånd at taga then igen / och then som een sådan dräng uthur ämbetet tubbat hafwer / ware plicktigh all skada och omkostnadh återgälda.

13.

Ingen tage någon dreng eller Gesäll an / som medh sin förra Hußbondes och Mästares ominne är uhr tiensten gången / widh both 2. Dal. Smt: i lådan / och 3 Marck til the fattige / och then förre Mästaren tage drengen igen / medh mindre än Mästaren honom oskäligen sitt affskiedh förwägrar; hwar öfwer ålldermannen och bijsittiarne måge ransaka och döma.

Nijonde ARTICKEL.

Ordning för Mästare och theras Läropoikar.

En Mästare ware icke förbudet at antaga och lära så många poikar som han effter Borgmästare och Rådz ompröfwande hinner underwijsa och förestå / doch så at han ther jempte brukar i sin Wärckstadh och widh sitt antagne arbete / Gesäller / at arbetet icke må blifwa aff poikar förderfwat eller förslätt och illa giordt. Och skal en Mästare widh sådana lähropoikars antagande aldrahälst och fram för andre sigh betiena aff infödde / men ther någon funnes sådant förskiuta och til sitt handtwärckz lärande icke tilstädia wilia / then skal aff Borgmästare och Rådh alfwarligen androm til warnagel straffat warda / såsom thet och skal stå til Bormästare och Rådz ransakan at tilsee om en Mästare och hafwer så månge poikar i tienst och lära / som han bör och behooff giörs.

Een läropoike ware fuller förplichtat til at köpa Mästarens ärender och hans huussyßlor bestella / doch at thet skeer medh mått / och han mäst brukas til thet hans lära och handtärck egentligen angår.

Ingen Mästare / mindre hans Gesäller må uthi Dryckenskap eller elliest aff blotta ondsko illa slå och oskäligen hanthera någon lähropoike / wijdh both i lådan förste gången tree Dal. Smt: och til the fattige en Dal. andre gången dubbelt / kommer han offtare igen / ware thet straff underkastat som Borgmästare och Rådh medh ämbetet finna godt at påläggia.

Ingen drijfwe sin läropoike ifrån sigh uthan orsaak / för än hans lähreåhr uthe äre / then thet giör böthe til the fattige sex Marck Smt: och ware änthå förplicktat at uthlära poiken; meenar han hafwa skäligh orsaak at wräkia poiken / skåde sådant Ålldermannen och Bijsittiarne.

Tijonde ARTICKEL.

Ordning för heela Ämbetet.

Kommer något klagomåhl för Ålldermannen och Bijsittiarne / äga the granneligen öfwerwäga om saken är aff then wicktigheet / at ämbetet bör strax sammankallas / eller och then kan til näste Quartal upskiutas; är saken aff then beskaffenheet som fordrar heele ämbetetz sammankompst / gifwe then som ämbetet äskar i lådan tiugu fyra öre Smt: och the fattige otta öre / och thå låta ämbetet sammankomma / at saaken medh fogh föredragas må och effter thesse Articklar affdömas / men kan saaken beroo til quartalsammankompsten / gifwe tå käranden i lådan otta öre Smt: och the fattige twå öre.

Then som heele ämbetet mißfyrmar och sijdwördar medh föracktelige ord och åthäfwor / böthe 3 Dal. Smt: i lådan / och een Dal. til the fattige.

Ingen ämbetzbroder driste sigh at fördölia eller upbryta något breff som ämbetet tilskrifwit är / uthan lefwerere thet til Ålldermann en och Bijsittiaren / wijdh both 2 Dal. Smt: i lådan / och 24 öre til the fattige; ey heller skrifwe något som ämbetet angår til något ämbete uthom eller innomlandz / ålldermannen och bijsittiarne hemligen och owitterligen / eller fördölie thet som honom kan wara tilskrifwit / wijdh samma both.

Then som uprepar en saak som i ämbetet är förlijkt / böte för sin oroligheet 3 Dal. i lådan / och en Dal. til the fattige.

Then som kungiör hwad som i ämbetet rådslagzwijs / uthi een aff Rådmännernas närwahru innom lychta dörar warder afftaalt och slutit / eller uppenbahrar för någon thera aff parterne som twista hwem honom war emoot heller medh / och sådant kan honom fulleligen öfwertygas / böthe förste gången 3 Dal. Smt: i lådan och en Dal. til the fattige / andre gången dubbelt / och så framgeent in til thes han sigh bättrar / och sitt pluderij affstår.

Hwar någon skäller och talar oquädens ord til och om sin ämbetes broder eller thes hustru wijd sammankompsten uthi ämbetet / böte 2. Dal. Smt: i lådan / och 2 Marck til the fattige för hwart skielsord / Stadzens rätt förbehållen.

Then som sin Broder wijdh sammankompsten och i Gillet öfwerfaller medh hugg och slagh / böthe så mycket i lådan som lagh förmår i slijke fall / Stadsens rätt oförsummat.

Ingen må för än Ålldermannen och Bijsittiarne gifwer orlåff / träda uthur Gillet och sammankompsten uthan laga förfall / wijdh both en halff Dal. Smt: i lådan och en halff Marck til the fattige.

När en aff Mästarne eller Gesällerne hafwa något at giöra sins emellan för een öpen låda / til at klaga på hwar annan / thå må ingen annan Mästare eller Gesäll sig okallader i theras tahl och thet honom intet wijdkommer inlåta / widh böther en Dal. Smt: i lådan / och en Marck til the fattige.

10.

Hwilken när ämbetet tilhopa är och lådan öpen står fördristar sigh at göra oliudh / slå medh ijfwers modh i bordet / och biuda någon trotz; han skal / ehoo then och är aff ämbetet / böta fyra Marck Smt: i lådan / och een Marck til the fattige. Men Ålldermannen står thet fritt uthi ämbetes saker at biuda och befalla.

11.

Ingen må komma bewäpnadh til Gillet / widh straff tre Marck Smt: Andre små oliudh straffas effter Rådzbijsittiarnes och ämbetetz gottfinnande.

12.

När ämbetet hafwer warit tilhopa och sakerne them emillan äre förordnade / och någon / som böther hafwer uthgifwit / kommandes på gatun brukar onyttigh munn / säger sigh wara orätt wederfarit / eller och begynner sådant wijta och förekasta sin medbroder / som och tå på ämbetet tilstädes warit hafwe / böte i lådan twå Dal. Smt: och twå Marck til the fattige. Ty hade honom något förnär skiedt / borde honom uthi hwset in för Ålldermannen och Bijsittiarne thet tilkienna gifa / och icke löpa på offentlige gaturne och skämma ämbetet. Then och aff ämbetzbröderne sådant hörer och icke gifwer tilkenna / böthe halffparten mindre.

13.

Mästare-änckia må uphålla handtwärcket och wärckstaden så länge hon sitte ränckia och sigh ährligen förhåller / uthan något ämbetetz beswär / och Ålldermannen ware förplicktat at skaffa henne folck / effter som lägenheeten och tilfället medgifwer.

14.

Wil någon Mästare och ämbetzbroder gifwa sigh i tienst hoos någon Herre / then samma hafwer intet förbrutit sin broderskap och ämbetes rättigheet / så frampt han änthå blifwer under borgeligh tunga och gifwer sine quartal til lådan.

15.

Wil någon sedan han Mästare wardt och hafwer bodt i Staden / draga til någon annan orth i Rijket sin näring med ämbetet at winna / må honom thet efterlåtas; kommer han och sedan til samma Stad han förr broder war / thå må han ey å nyo ämbetet winna / utan gifwe allenast 5. Dl. Smt: i lådan / och ware för all annor ämbetes beswär frij. Doch ther han aldrig tilförende hade förrättat yngste Mästares ämbete / giöre thet sedan til thes een annan honom afflöser.

16.

Warder någon Mästare som ämbetetz rättigheet i wälmackten giordt hafwer uthfattig eller siuker / och thet icke kommer aff hans egit wållande / dryckenskap / slöserij och annat slijkt then skal uthur ämbetzlådan medh Borgmästare och Rådz minne hielp bekoma / så mycket ämbetet pröfwer nödigt och lådan kan umbära. Döör han eller hans hustru / kan ämbetet låta honom begrafwa med ringaste omkostnadh / men kommer han sigh före och til bättre willkohr och medel igen / thå giälde åther hwad han aff ämbete nutit hafwer / doch uthan all affgiäld och Interesse.

17.

Warder någon dömd för groof mißgerning från heder och ähra / hafwe och förlorat rättigheet / medh mindre han niuter Konungens särdeles Nåde. Men för saker som elliest böther gifwes före / må then brotzlige effter fullgiord boot eller afffinnande medh then som wederbör / åther lijdas ibland folck och samquäm och icke stötas uthur ämbetet.

18.

Mißbrukar någon Gudz nampn medh swäriande och eeder / antingen aff oseedh eller och aff ondsko och illwillia / plickte effter thet som Stadgan om eeder förmår.

19.

Ingen arbete något i sin Wärckstad om Söndagen / mycket mindre dubble / dricke eller swärie wid both som Stadgan om Sabbatzbråt innehåller.

20.

Ther någon tilsäyes och uthan märckelig hinder och förfall sigh affsöndrar / thå hans ämbetzbroder / thes hustru eller barn warda begrafne / och icke effter som skäligt och billigt är theras jordefärd medh sin närwarelse hedrar / böthe Mästaren 2 Marck i lådan / och en Marck til the fattige / hustrun otta öre Smt: i lådan och tree öre til the fattige.

21.

Ingen Bönhås må lijdas eller bruka något handtwärck / uthan han skäligen affinner sigh med ämbetet och winner Burskap / i widrigt fall må ämbetet medh Borgmästares och Rådz tilhielp låta honom fastr taga / och hans arbete medh wärcktygh falle til ämbetet; doch här under icke förståendes Adelens åhrstienare och handtwärckzmänn / hwilke allenast måge arbeta för sine Herrar och theras betiente och underhafwande / men för ingen annan.

22.

Intet ämbete hafwe mackt at jaga bönhåsor uthan Borgmästare och Rådz bewilning och weetskap / och uthi theras uthskickades närwaru.

23.

Ingen kladde uthi eens annars handtwärck / eller annat bruke än thet honom widh sitt ämbete är eller warder tillåtit / effter then skilldnat som redan i ämbeten giordt är eller framdeles giöras kan / widh both 3 Dal. Smt. och arbetet förgiordt til the fattige.

24.

Ingen aff Mästarne må undraga sigh at arbeta för Kongl. May:tt och Chronan / när the aff Borgmästare och Rådh effter undfångne befalning tilsagde blifwa / widh böther 2 Dal. Smt: i lådan / och til the fattige 3 Marck för hwar gång the treskas / Chronones och Stadzens Rätt oförkränckt.

25.

Ingen ämbetzman eller handtwärckare må taga mehra för sitt arbete än som Taxan medgifwer / uthi the handtwärcken och Species som Taxan äro underkastade / men i the öfrige / ey högre än thet kan skäligen wärdt wara / effter Borgmästare och Rådz / Ålldermannes och Bijsittiarnes mäßord och gottfinnande; hwilken mehra tager än nu sagt är / gifwe igen thet han oskäligen och alt för mycket upbahr / och böthe ther ofwan uppå tredubbelt så mycket til treskifftes / Staden / Ämbetet och Målsäganden.

26.

Ingen må mehra arbete til sig taga än som han kan föresagdan tijdh och dagh förfärdiga / widh both för hwar dagh som ther öfwer går then tijonde penning aff thes wärde som förtingat är / och borde wara färdigt; ther emoot ware hwar och een förplicktat at betala til föresagdan tijdh effter som afftaalt är / så frampt han icke niuter medh betalningen upskoff; i widrigt fall / ther handtwärckaren nödgas genom Rättegång eller annan tijdhspillo och försummelse sitt sökia; thå ware then andre förplicktat at betala medh Interese och all bewijßligh skadestånd.

27.

Ingen handtwärckare eller ämbetes Mästare fördriste sigh at sällia gammalt för nytt / eller för annat än thet är / wid both i lådan tree Dal. Smt. och en Dal. til the fattige / upfyllandes honom skadan som kiöpt hafwer / Stadzens Rätt / som saaken är / til oförkränckt.

28.

Förfalskar någon handtwärckzmann eller Mästare något arbete / ware förlustigh aff arfwode / och böte 4. Dal. Smt: til lådan / och upfylle honom som arbetet uthfick skadan; men thet förfallskade hemfalle til the fattige / så mycket som til Materien kan wara gott; dock Stadzens Rätt / effter lagh som saken är til / förbehållen.

29.

Förbyter någon något arbete gifwandes sämbre til Materien än han emoot togh / gifwe igen så gott som han emot tagit hafwer / och upfylle all the raff bewijsligh tagen skada / sampt böte 3 Dal. Smt: i lådan / och 2 til the fattige / Stadzens Rätt oförsummat.

30.

Warder klagat at någon Mästare hafwer försnillat och affhändt thet han til arbete antogh / och thet in för Borgmästare och Rådh / Ålldermannen och Bijsittiarne fullkomligen honom warder öfwertygat / upfylle skadan och böte siw Dal. Smt: i lådan / och 2 til the fattige / Stadzens Rätt förbehållen.

31.

Förderfwar någon något arbete / behålle sielff thet förderfwade / och upfylle honom allan skadan som arbetet uthfick / och böthe effter godtyckio som Borgmästare och Rådh / Ålldermannen och Bijsittiarne finna saaken til.

32.

Hwilken sigh uppå tager något arbete / skriffteligen eller mundtligen / så och så godt at förfärdiga / och thet sedan ey giör / böthe twå Dal. Smt: i lådan / och een Dal. til the fattige / och fylle honom allan skada som arbeta låter.

33.

Wil någon låta arbeta eller och arbete betinga i sitt huus / thå må ingen ämbetzmann sigh förwägra at tijt komma eller skicka / thet samma at förfärdiga eller antaga emoot skäligh betalning wijd straff som saaken är til och aff Borgmestare och Rådh medh Embetet pröfwat warder.

34.

Alle Handtwärckare måge arbeta för Kiöpmänn / och alle andre sijne förläggiare / som dheras arbete sedan sällia och föryttra kunne.

35.

Alle dhe böther som här nämbde warda / måste förstås om Silfwer Mynt.

Och är thetta then allgemeene Skråå och Ordning som Wij wele at alle handtwärcks Embeten i gemeen skole ställa sigh til hörsam effterrättelse / til wijdare förbättring / effter som Wij Oß aff Kongl. Wälde / förbehålle til at förändra / öka eller förminska / effter tijderne och tilfällen; Men på thet at hwad som här stadgat är må theß bättre nå sin tilbörlige wärckan / jämwäl Wij erhålla thet hälsosamme måhl som härigenom är wordet ansedt / så befalle Wij Borgmästare och Rådh i alle Städer alfwarligen / at the icke allenast hålla hand öfwer thenne Wår Ordning / icke tillåtandes at någon må bryta här emot uthan och the särskilte Skråår och Ordningar för hwart och ett handtwärck i synerheet å nyo öfwersee / och härefter lämpa och inrätta / meddelandes them sedan wederbörande til rättelse och effterfölgd: hwilket til at undwika all åthskildnat eller skiliaktigheet / som eliest aff ringa inrättande hända kunde / således skee och förrättas bör / at Borgmestare och Rådh här i Stockholm skole först hwar Skråå för sig företaga / och göra theröfwer til fölie aff thenne allgemeene ordningh / een wiß författning / jämwäl them til Wårt General Commercie Collegium (hwilkom Wij öfwer-upsickten aff hela thetta Wärcket nådigst förtrodt hafwe) öfwergifwa / at ther widare öfwerläggias gillas och fullbordas / thå Borgmästare och Rådh them Åther til sigh taga / sampt thet handwärcks-Embete som wederbör enteligen i händer ställa skola. Och när alle Skråås här äre på thetta sättet inrättade / thå skole the samme widare til hwar Stadh i Rijket widh anfordran som thet behöfwes til / meddelte blifwa / at en lijkheet aff Skråå må för hwart handtwärck erhållas. Effter som Wij therhooß biuda alle Wåre Befalningshafwande / uppå hwad ohrt thet hälst wara må / at the på Embetes wägnar och när the kunne ålijtas / komme Borgmestare och Rådh til hielp uthi alt thet som til fullbodran och wärckställande aff thetta företalde / och therigenom til Handtwärckens upkomst och befordran lända kan. Här alle som wederbör hafwe sigh hörsambligen att efterrätta. Till yttermehra wisso hafwe Wij thetta medh Wårt Kongl. Secret / så och Wår högtährade älskeliga k. Fru Modhers / sampt dhe andre Wåre och Wårt Rijkes respective Förmyndares och Regerings Underskrifft bekräfta låtit / Datum Stockholm den 1. Martij. Anno 1669.

H E D E W I G E L E O N O R A.

Locus Sigilli.

Per Brahe / Grefwe til Wisingeborg /

Lorentz von der Linde / i R. Marskens ställe.

Nicolaus Brahe i R. Ammiralens ställe.

Magnus Gabriel de la Gardie. S. R. Cantzler.

Sewedh Bååt / S. R. Skattmästare.