Svenska skråarkiv

Från åtminstone högmedeltiden och fram till skråsystemets avskaffande 1847 tillhörde de flesta svenska hantverkare ett skrå, i varje fall de som bodde i städerna. Dessa skrån förde sina egna protokoll, räkenskaper samt in- och utskrivningsböcker som förvarades i den så kallade ämbetslådan (skrålåda, skråkista) tillsammans med de bördsbrev som lärlingarna visade upp när de skrevs in i skrået.

När skråna upplöstes 1847 gick ämbetslådorna skilda öden till mötes, och skingrades över hela Sverige. Eftersom det än så länge saknas en nationell förteckning är det inte helt lätt att ta reda på var ett visst skråämbetes arkiv förvaras idag, men här nedan finns en lista på de flesta av dem.

Värt att tänka på är att alla yrken inte hade egna skrån i varje stad, eftersom 1669 års allmänna skråordning stadgade att det krävdes minst tre mästare inom det aktuella yrket för att få upprätta ett skrå. Uppnåddes inte detta krav kunde man gå med i ett befintligt skrå i närmaste stad (inom det landskap eller län där man själv var bosatt), eller tills vidare skriva in sig i det aktuella hantverkets skrå i Stockholm. Exempelvis var krukmakaren Ingeman Olufsson i Simrishamn år 1747 mästare vid krukmakarämbetet i Lund, guldsmeden Johan Transtedt i Lund var mästare vid guldsmedsämbetet i Malmö 1724, medan knappmakaren Bernt Finman i Landskrona år 1769 var mästare vid knappmakare- samt guld-, silver- och silkesarbetarskrået i Stockholm.

KÄLLOR

Nationell ArkivDatabas (NAD)

Upmark, Gustaf, ”Meddelanden om skråafdelningens i Nordiska museet arkiv”, i Meddelanden från Nordiska museet 1901.

Katalog över Westinska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek / utarbetad av Åke Davidsson, Uppsala: Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet, 1989.

Skånska skråhandlingar på Scangen

Korrespondens våren 2020 med Riksarkivet samt de olika landsarkiven, stadsarkiven och länsmuseerna.