Särskola

Distansundervisning för elever med funktionsnedsättning

Liksom alla elever behöver elever med intellektuell funktionsnedsättning mycket struktur och tydlighet i undervisning på distans. Behåll dagsrutiner, struktur och schema så långt som möjligt. Försök att genomföra de aktiviteter eller den undervisning som brukar vara planerad vid en bestämd tid på dagen.

Erbjud, så långt som möjligt, samma anpassningar och stöd som i ordinarie undervisning. Använd det undervisningsmaterial och den form av kommunikation som eleven är van vid. Om ni infört nya lärverktyg inför en eventuell stängning bör ni ha tränat på och sett att eleverna har möjlighet att använda dem.

Fyra råd för distansundervisningen:

Prioritera vilka uppgifter som är viktigast i relation till elevens kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Tänk också på vad som är rimligt.

Avgränsa genom att ge korta, tydliga och tidsbegränsade uppgifter.

Återkoppla kontinuerligt till eleverna vid tydliga tider för kontakt. Använd digitala kontaktvägar eller telefon.

Tydliggör arbetsuppgifter och aktiviteter i dialog med eleven och var uppmärksam på att eleven har förstått. Det kan underlätta för eleven om följande frågor kan besvaras:

• Vad ska jag göra?

• Var ska jag vara?

• Hur ska jag göra det?

• När ska jag göra det?

• Hur länge ska jag göra det?

• Vad händer sedan?

För elever med intellektuell funktionsnedsättning på tidig utvecklingsnivå och som är hemma från skolan på grund av infektionskänslighet kan distansundervisning vara mycket svårt att genomföra då undervisningen behöver ske nära och vara väldigt konkret.

Specialpedagogiska skolmyndigheten:

https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/utvecklingsstorning/undervisning-pa-distans-for-elever-med-intellektuell-funktionsnedsattning/

Elevhälsa på särskolan vid distansundervisning

När det gäller elevhälsa vid distansundervisning för våra särskoleelever så behöver vi delvis hitta nya vägar för att kartlägga och sätta in insatser för eleverna, vi kan inte längre avläsa deras mående genom beteendet på samma sätt. Mycket beror förstås på utvecklingsnivå och kommunikationsförmåga, vilket gör att individuella lösningar behöver skapas. Samtidigt finns det vissa gemensamma saker att lyfta:

- Kartläggning på individ-, grupp- och skolnivå

Försök att identifiera risk- och friskfaktorer för elevernas hälsa vid omställning till distansundervisningen, både initialt och löpande under distansundervisningen. På individnivå kan det handla om behov av förutsägbarhet, viktiga relationer som finns i skolan, att kunna förstå att hemmiljön är en skolmiljö eller belastningsfaktorer i familjen. På grupp- och skolnivå kan det handla om vad som händer om personal blir sjukfrånvarande, hur skolvana eleverna är eller hur skolan kan arbeta med förutsägbarhet kring distansundervisningen.

- Strukturer och rutiner som finns i skolan, hur kan de överföras till hemmiljön?

Struktur och rutiner genom skoldagen fyller en viktig funktion för våra elever. Det blir viktigt att försöka behålla en viss struktur och rutin även i hemmiljö, även om den inte kan se likadan ut. Ju lägre funktionsnivå desto större behov av anpassningar. Ha en dialog med vårdnadshavare/anhöriga kring vad som är möjligt att genomföra i hemmet vid behov, då elevens fungerande och förmåga kan skilja sig mellan olika miljöer. För vissa elever kan det bli svårare t.ex. för att miljön inte påminner om en skola, medan det för andra kan bli lättare, t.ex. för att ljudmiljön är annorlunda eller för att eleven slipper byta miljö.

- Upprätthållande av relationer med personal och andra elever

Många elever tar inte själva initiativ till kontakt, så det kan finnas ett särskilt behov att tänka kring hur eleverna påverkas av distansundervisningen. Vissa elever kan ha behov av videohälsningar, erbjudande om att ses fysiskt på ett säkert sätt eller möjlighet att ses digitalt i klassen medan andra elever mår bättre av att relationer pausas för att undvika förvirring.

- Balans mellan hälsa och lärande

Samtidigt som lärande är en viktig förutsättning för hälsa, är också en god hälsa en viktig förutsättning för lärande. Det innebär att planering av distansundervisningen behöver ta hänsyn till båda aspekter. Det kan innebära att uppgifter genomförs för ett lärande, men också för en god hälsa. T.ex. kan en känd uppgift som eleven är motiverad till vara viktig att genomföra ur ett hälsoperspektiv, snarare än att ge nya eller utmanande uppgifter ur ett lärandeperspektiv.

- Kontakt med vårdnadshavare/anhöriga

Ju lägre funktionsnivå eleverna har desto viktigare blir en kontakt med vårdnadshavare/anhöriga. Det handlar inte bara om att säkerställa elevens hälsa, utan att vara ett stöd för vårdnadshavare/anhörig kring distansundervisningen. Hur kan vårdnadshavare/anhörig få hjälp med struktur och uppgifter gällande skolarbete, att bedöma vad som är en rimlig nivå samt att få stöd i att hantera sin roll i att eleven är mer hemmavarande. För vissa elever kan det vara svårt att förstå att en vårdnadshavare/anhörig har en annan roll vilket försvårar lärandet, medan det för andra kan bli ett stöd i att vara hemma tillsammans.

- Samverkan

Då skolan är den enda instans som har en uppsökande roll i detta läge, är det viktigt att vi frågar om elevens och vårdnadshavares/anhörigas situation. Det är viktigt att försöka intensifiera stödinsatser till elever och vårdnadshavare/anhöriga som uttrycker behov av det. Om du som pedagog märker en sådan önskan, vänd dig till arbetslagsledare/rektor/psykolog för att tillsammans fundera på hur ni kan stötta genom samverkan.