Distanspedagogik

När du undervisar på distans är det bra att du utgår ifrån din ordinarie planering. Försök att hålla dig till den så långt det går även om du kanske måste tänka lite, eller mycket, annorlunda. Du kanske måste hitta på andra sätt för eleverna att göra sina uppgifter. Du kanske måste hålla dina genomgångar på ett annat sätt än tidigare och du kanske måste fundera mer på hur du ska bedöma elevernas kunskaper. Här kan det vara bra att arbeta mycket med formativ bedömning snarare än summativ. Att du som lärare följer elevernas lärande genom hela uppgiften, inte bara slutprodukten.

Om din undervisning inte går att genomföra utifrån ordinarie planering kanske du måste tänka om. Du kanske kan byta plats på olika delar, och genomföra de mer teoretiska delarna nu och ta det praktiska sen. Eller tvärtom. Och kom ihåg att också lägga in lite rörelse och sociala aktiviteter, för både dig och dina elever.

Vid distansundervisning är det extra viktigt är tänka på strukturer, kommunikation och tydliga instruktioner.

Att möta elever i ett digitalt klassrum är lite annorlunda än att undervisa i ett fysiskt klassrum. När det mesta av kommunikationen sker digitalt krävs till exempel extra tydliga instruktioner. God struktur under lektioner och på publicerat material är också viktigt.

Vid digital undervisning kan läraren hålla en lektion som till struktur och innehåll liknar den i det fysiska klassrummet. Samtidigt kan läraren ha en handledande roll där lärare och elever kommunicerar indirekt genom inlämnade texter, inlägg i diskussionsforum, inspelningar osv, som läraren läser och kommenterar.

Innehållsligt behöver den digitala undervisningen inte skilja så mycket från den analoga undervisningen. Ett aktivt möte mellan lärare och elever är inte något som bara kan åstadkommas i det fysiska rummet.

Distansundervisning kan vara att läraren bjuder in sin grupp till ett möte i Google Chat eller Meet, delar sin presentation och kör den samtidigt som hen pratar som en vanlig lektion med undantaget att läraren sitter vid datorn. Elever kan också träffa sina lärare för handledningssessioner som har satta schematider då elever kan checka in för närvaro och eventuella frågor till läraren: ”Öppen handledning Historia 1a1, måndag 10-12:00”. Andra kontakter med läraren kan vara muntliga uppgifter i grupp eller individuellt med läraren enligt schema. Exempel på detta skulle kunna vara att man lägger upp tider för diskussioner i seminarieform till exempel ”Renässansen, bärande idéer” och tar emot åtta elever på 30 min där eleverna fått frågor de ska kunna besvara och diskutera utifrån tidigare lektionsmaterial”.

Det är viktigt att lektionsdesignen är enkel och tydlig för eleverna.

Undervisning där elever och lärare skall vara uppkopplade samtidigt utgör en större utmaning. Forskningen visar att mer komplicerad teknik lätt blir en distraktion för elever och just undervisning på distans är känsligt för störningar på grund av faktorer som mikrofonproblem, uppkopplingshastighet och dylikt. När distansundervisning används föreslås det att lektionsplaneringen kommuniceras till eleverna. Det är också ett dokumenterat problem att elever kan uppleva undervisningsfilmer som för långa och osmidiga.

Överväg att arbeta efter principen “less is more”, var medveten om att distansundervisning är extra känsligt för distraktioner och ha en reservplan. Den som jobbar med video bör överväga att ha flera kortare filmer än få långa.

Ett exempel på en lektionsstruktur kan vara:

Lektionen startar

• Eleverna får information (skriftligt och/eller interaktivt) om vad lektionen ska handla om och vad de ska göra. Med fördel använder läraren videoupprop där den ser alla elever.

• Närvaro tas med kamera på.

Någon form av aktivitet

• Genomgång av läraren, inspelad i förväg eller livesänd.

• Uppgifter för eleverna att jobba med, skriftliga, muntliga, med digitala läromedel, enskilt eller tillsammans.

• Med fördel "pushar" läraren elever under lektionen. Hur går det? Bra jobbat. Kan jag hjälpa dig?

• Stöttning under lektionen för de elever som frågar eller behöver, via chatt eller via videosamtal.

• Redovisningar, skriftliga eller via videosamtal, enskilt eller tillsammans.

Avslut av lektionen

• Hur har lektionen varit?

• Vad händer härnäst?

• Närvaro tas igen.

Kommunikation blir extra viktigt när undervisningen sker på distans.

Elever som studerar online kan ha problem med den självreglering som undervisningsformen förutsätter. De kan sakna studieteknik för självstudier, prokrastinerar lätt och kan uppleva ett motstånd mot att be om hjälp, särskilt i publika forum. Forskning som listar goda exempel av onlineundervisning menar att det är viktigt att aktivt stödja elevernas planering. Vid onlineundervisning finns det risker för att läraren upplevs som en bakgrundsfigur eleven inte har kontakt med.

Forskning pekar på att det är centralt att läraren känns närvarande för eleverna – deltar i diskussioner, svarar på frågor och syns i undervisningen. Eleverna behöver bli regelbundet uppdaterade kring sin undervisningsvardag. Det har också påpekats att det är viktigt att kommunikationen kring undervisningen har ett gott språkbruk. Ha en kontinuerlig kontakt med eleverna (chat, videokonferens, telefon etc.) helst med möjlighet till dialog i enkla system som eleverna kan använda. Använd ett informellt och korrekt språk i kommunikationen.

Elever som undervisas på distans kan känna sig isolerade och ensamma. Forskningslitteraturen kring goda exempel betonar vikten av att bryta denna isolering. Strategier som använts handlar om att skapa social kommunikation som inte direkt berör skolarbete. Det kan vara att organisera roliga aktiviteter online och undersöka möjligheter med att använda sociala medier. Undersök möjligheten att tillvarata befintliga kommunikationskanaler som eleverna redan använder, sociala medier, spel etc. Skapa rutiner under skoldagen och försök mötas regelbundet i mindre grupper genom tillgängliga kanaler.

Enligt forskningen är det viktigt att läraren observerar och modererar elevernas kommunikation i olika kanaler. En strategi för detta är att upprätta en uppförandekod som läraren kan hänvisa till vid dåligt beteende. Det är också viktigt att kunna identifiera “tysta” elever och adressera dem med olika åtgärder. Forskningen pekar även på att fusk vid olika bedömningsgrundande moment kan motverkas av det finns en uttalad policy mot fusk som eleverna aktivt förbinder sig att följa.

När uppgifter enbart kommuniceras till elever online kan de ha svårt att tolka instruktioner. Det föreslås att lärare bör vara extra tydliga och att de bör ge exempel på hur de vill att lösningar på uppgifter bör se ut. Det handlar om tydlighet avseende uppgiftens tidsramar men också vilken teknik som krävs för att genomföra uppgiften. Vidare rekommenderas det att eleverna får viss valfrihet avseende uppgifterna, exempelvis genom att erbjuda några alternativa teman eller sätt att lösa uppgiften. På så vis kan elevers olika förutsättningar bemötas, motivation upprätthållas och det finns alternativ om tekniken krånglar. Överväg att ge instruktioner till uppgifter både skriftligt och visuellt. Ge tydliga exempel på vad som förväntas och var tydlig med bedömningskriterier. Erbjud alternativa sätt att lösa uppgifter på.

Onlineundervisning handlar inte enbart om att tillgängliggöra ett pedagogiskt innehåll på nätet. Forskningen pekar på att det krävs strukturer för interaktion och återkoppling. Det är viktigt att den återkoppling som lärare ger sina elever är tydlig och meningsfull för eleverna. Det också mycket viktigt att återkopplingen inte dröjer för länge. Överväg färre och mindre omfattande uppgifter som det går att ge snabb återkoppling på.

Distansundervisning utan digitala verktyg.

Stödet utgår från att undervisning sker på distans men förutsätter inte att digital teknik används. Ju yngre elever du undervisar, desto troligare är det att skolarbetet till stor del kommer att bestå av hemuppgifter snarare än någon form av onlineundervisning.

Planering av undervisningsuppgifter

När lektioner planeras kan det vara bra att utgå från att eleverna delvis ska kunna bli självgående hemma. För att detta ska kunna möjliggöras kan det vara bra att tänka på att:

• skapa enkla uppgifter som är lätta att följa och få en överblick över

• utgå från den arbetsgång och de arbetssätt ni vanligtvis använder er av i skolan avgränsa lektionen med tydlig början och slut

• dela upp instruktioner i flera steg

• konstruera uppgifter som är elevnära där de redan har vissa förkunskaper

• dela upp uppgiften och instruktionerna i mindre delar

• förtydliga med stödstrukturer såsom checklistor, tankekartor, rutmönster och symboler.

• ge exempel på hur ett färdigt resultat av uppgiften kan se ut

Ett förslag är att ge eleverna några basuppgifter, som löper över längre tid, kring färdighetsträning i t.ex. svenska, matematik och engelska. Använd gärna material som redan finns tillgängligt såsom arbetsböcker, digitalt material, häften, tystläsningsböcker med läslogg o.s.v. Materialet kan med fördel vara delvis självrättande såsom uppgifter där rätt svar bildar ett mönster eller digitala program som rättar eleven direkt. Genom att använda dessa typer av uppgifter får eleverna direkt återkoppling. Som komplement kan eleverna behöva få mer aktiverande uppgifter. Dessa kan med fördel vara ämnesövergripande och ha inslag av både praktiska och teoretiska moment. Exempel på sådana uppgifter kan var att:

• leta geometriska former i hemmet, dokumentera i tabellform, rita av formerna samt beskriva dem i text

• leta vårtecken utomhus (eller genom fönster), dokumentera och rita av, skriva beskrivande text samt skriva dikt om våren

• skriva gåtor/rebusar med text och bild till föremål i hemmet som andra får lösa

• genomföra och dokumentera rörelse och hälsa på olika sätt i t.ex. dagboksform

Fundera även över hur informationen från dig till eleverna kan struktureras på bästa sätt så att den blir tydlig och lätt att förstå. Detta kan vara extra viktigt om du planerar för flera ämnen. För att ytterligare stödja elever och vårdnadshavare kan det vara bra att skriva ungefär hur lång tid eleven förväntas lägga på uppgiften. Beskriv också kort vad det är eleven förväntas lära sig när den arbetar med uppgiften.

Organisation av undervisning

Ju yngre eleverna är desto mer stöd kommer de förmodligen att behöva från vårdnadshavare i genomförandet av uppgifter. Därför är det viktigt att du som lärare, i möjligaste mån, stödjer vårdnadshavarna och att ni samarbetar kring detta. Ett sätt att göra det är att förmedla rutiner ni har i klassrummet som kan vara till hjälp för vårdnadshavare. Det är bra att från skolan stötta med bildstöd och schema för dagen och veckans arbete och innehåll. I det schemat bör det även finnas lämplig tidsåtgång för uppgifter, pauser och rörelseaktiviteter. I schemat får det gärna också finnas möjlighet för eleverna att markera när en aktivitet är färdig.

Kommunikation och interaktion

När elever ges distansundervisning är det viktigt att de på något sätt får återkoppling på sina uppgifter under tiden de är hemma. Arbetar eleverna med material som inte är digitalt är det bra att fundera över hur återkopplingen kan ske. Med vårdnadshavares hjälp kan möjlighet finnas att fota av arbetet för att skickas till dig för återkoppling. Det kan också vara att eleverna får skapa egna uppgifter som de sedan ska visa upp och få återkoppling på av klasskamrater, när de är tillbaka i skolan. När det gäller återkoppling för de yngsta eleverna handlar det till största delen om att du som lärare ser vad eleverna gör. Om du saknar tillgång till digitala verktyg kan du som lärare ringa till dina elever eller deras vårdnadshavare. Om ni är flera som arbetar med eleverna kan ni dela upp eleverna mellan er och ansvara för några var.