Elever i lägre åldrar

Att undervisa elever i lägre åldrar som inte har tillgång till dator

Texten nedan är hämtad från Skola Hemma och utgår från att undervisning sker

på distans men förutsätter inte att digital teknik används. Utgångspunkten är att samtliga elever får

distansundervisning men materialet kan även fungera stödjande vid så kallad hybridundervisning där vissa

elever undervisas i klassrummet och andra på distans. Texten tar sitt ursprung i det forskningsbaserade

stöd för onlineundervisning som publicerades på skolahemma.se den 18 mars.

Enkla lektionsupplägg:

Ju yngre elever du undervisar, desto troligare är det att skolarbetet till stor del kommer att bestå

av hemuppgifter snarare än någon form av onlineundervisning. Även om många av uppgifterna

kommer att vara liknande de som annars görs i skolan kommer detta att vara en ny situation för

eleverna som både skapar nya möjligheter men som också kan vara utmanande.

När lektioner planeras kan det vara bra att utgå från att eleverna delvis ska kunna bli

självgående hemma. För att detta ska kunna möjliggöras kan det vara bra att tänka på att:

• skapa enkla uppgifter som är lätta att följa och få en överblick över

• utgå från den arbetsgång och de arbetssätt ni vanligtvis använder er av i skolan avgränsa

lektionen med tydlig början och slut

• dela upp instruktioner i flera steg

• konstruera uppgifter som är elevnära där de redan har vissa förkunskaper

Uppgiftsdesign

När du planerar uppgifter för yngre elever på distans finns aspekter som är särskilt viktiga att

beakta. För det första kommer med största sannolikhet merparten av kommunikationen mellan

dig och elever att ske via vårdnadshavare. Samplanera gärna i kollegiet hur information generellt

ska förmedlas till elever och vårdnadshavare. Fundera även över hur informationen från dig till

eleverna kan struktureras på bästa sätt så att den blir tydlig och lätt att förstå. Detta kan vara

extra viktigt om du planerar för flera ämnen.

För att ytterligare stödja elever och vårdnadshavare kan det vara bra att skriva ungefär hur lång

tid eleven förväntas lägga på uppgiften. Beskriv också kort vad det är eleven förväntas lära sig när

den arbetar med uppgiften. När du skriver instruktionerna kan det vara bra att tänka på att:

• dela upp uppgiften och instruktionerna i mindre delar

• förtydliga med stödstrukturer såsom checklistor, tankekartor, rutmönster och symboler.

• ge exempel på hur ett färdigt resultat av uppgiften kan se ut

För att eleverna delvis ska kunna arbeta självständigt hemma kan det behövas uppgifter av

olika karaktär men som de känner igen och känner sig trygga i. Ett förslag är att ge eleverna

några basuppgifter, som löper över längre tid, kring färdighetsträning i t.ex. svenska, matematik

och engelska. Använd gärna material som redan finns tillgängligt såsom arbetsböcker, digitalt

material, häften, tystläsningsböcker med läslogg o.s.v.

Materialet kan med fördel vara delvis

självrättande såsom uppgifter där rätt svar bildar ett mönster eller digitala program som rättar

eleven direkt. Genom att använda dessa typer av uppgifter får eleverna direkt återkoppling.

Som komplement kan eleverna behöva få mer aktiverande uppgifter. Dessa kan med fördel

vara ämnesövergripande och ha inslag av både praktiska och teoretiska moment.

Exempel på sådana uppgifter kan var att:

• leta geometriska former i hemmet, dokumentera i tabellform, rita av formerna samt

beskriva dem i text

• leta vårtecken utomhus (eller genom fönster), dokumentera och rita av, skriva

beskrivande text samt skriva dikt om våren

• skriva gåtor/rebusar med text och bild till föremål i hemmet som andra får lösa

• genomföra och dokumentera rörelse och hälsa på olika sätt i t.ex. dagboksform

För att i möjligaste mån undvika planering av alltför många olika uppgifter, med målet att

tillgodose olika elevers behov, försök skapa uppgifter som kan utföras på olika nivåer, beroende

på elevernas förkunskaper. En uppgift som handlar om att återberätta kan t.ex. genomföras i

skrift, med bilder eller annan uttrycksform. Om eleverna ska lösa en problemlösning i matematik

kan de utmanas att komma på flera lösningar och använda olika uttrycksformer. Att konstruera

uppgifter i flera steg med stegrande svårighetsgrad kan vara ett sätt att möjliggöra för eleverna

att arbeta i sin egen takt och få utmaningar på olika nivåer.

Strategier avseende kommunikation

Distansundervisning kommer för de allra flesta elever att innebära en ny situation. Trots att ni

inte kommer att ses i klassrummet är det viktigt att du som lärare ändå på något vis är synlig för

dina elever. Detta kan ske på olika sätt. Du kan t.ex. skriva hälsningar, utmaningar eller uppdrag

direkt riktade till eleverna, använda bilder på dig eller från klassrummet eller spela in din röst.

Om möjlighet finns kan du även spela in korta filmklipp till eleverna. Ett alternativ kan vara att

spela in en kort film för uppstart där du som lärare startar upp, går igenom dagen och påminner

om raster och rörelse etc. Detta kan fungera både som en trygghet och repetition för de elever

som kanske behöver se filmen om igen. Samma film kan användas återkommande och behöver

alltså inte spelas in för var dag. Det finns olika sätt att spela in film, t.ex.:

• vanlig videoinspelning med bild och ljud, till exempel med hjälp av dator, surfplatta eller

mobiltelefon.

• skärminspelning där du spelar in din skärm på dator eller surfplatta med ljud till

• inspelning av skärmen och webbkamera samtidigt där du syns på en liten del av skärmen

Interaktion och återkoppling

När elever ges distansundervisning är det viktigt att de på något sätt får återkoppling på sina

uppgifter under tiden de är hemma. Arbetar eleverna med material som inte är digitalt är det bra

att fundera över hur återkopplingen kan ske. Med vårdnadshavares hjälp kan möjlighet finnas att

fota av arbetet för att skickas till dig för återkoppling. Ett annat sätt kan vara att eleverna skapar

något som de sedan ska delge någon i hemmet eller någon de känner för direkt återkoppling.

Det kan också vara att eleverna får skapa egna uppgifter som de sedan ska visa upp och få

återkoppling på av klasskamrater, när de är tillbaka i skolan, som t.ex. egna problemlösningar

eller gåtor. Om du och eleverna har tillgång till digital teknik och digitala plattformar finns

möjlighet att ge skriftliga kommentarer eller att spela in muntlig återkoppling.

När det gäller återkoppling för de yngsta eleverna handlar det till största delen om att du

som lärare ser vad eleverna gör. En kort kommentar som visar att man tittat på arbetet kan

vara nog tillräckligt för att bekräfta och uppmuntra elevers engagemang och ansvarstagande.

I det forskarsamtal som publicerades på skolahemma.se den 27 mars föreslår även forskaren

Mary Rice att man kan använda sig av emojis och andra bilder för att kommunicera snabb och

uppskattad återkoppling till eleverna.

Organisation av undervisning

Distansundervisning ställer höga krav på elevernas förmåga till självreglering. Ju yngre eleverna

är desto mer stöd kommer de förmodligen att behöva från vårdnadshavare i genomförandet av

uppgifter. Därför är det viktigt att du som lärare, i möjligaste mån, stödjer vårdnadshavarna och

att ni samarbetar kring detta. Ett sätt att göra det är att förmedla rutiner ni har i klassrummet

som kan vara till hjälp för vårdnadshavare. Bistå gärna med material såsom:

• en rutin för att starta och avsluta skoldagen

• ställa timer för aktiviteter och arbetspass

• listor där aktiviteter kan strykas över

• förslag på kortare rörelsepauser och brain breaks

• mallar för scheman över både dagen och veckan, gärna med bildstöd

Tips på stöd för eleven att kunna följa en skoldag

Värdet av gemenskap

När undervisning bedrivs på distans så begränsas det sociala utbytet och den sociala

gemenskapen för eleven. För att kompensera detta kan du som lärare försöka tänka på att vissa

uppgifter du skapar kan innehålla mer sociala moment. Exempel på detta kan vara att eleverna

får i uppgift att intervjua någon, ringa någon för att återberätta något eller anordna en engelskalunch/middag i hemmet där alla måste prata engelska. Om tillgång finns till digitala verktyg och

plattformar som stödjer kommunikation kan de erbjuda möjligheter för utbyte som är värdefullt.

Avslutning

Att undervisa på distans är en ny situation som kommer ställa dig som lärare inför nya

utmaningar men kanske även nya möjligheter. De exempel och förslag som ges i denna text

bygger på erfarenheter och ska ses som ett inspirationsmaterial. Låt formen för din undervisning

växa fram, utgå från dina egna erfarenheter, var lyhörd och ha alltid din grupp i åtanke när du

planerar. Ta hjälp av och stötta varandra på skolan och i det utvidgade kollegiet och hitta din nivå

för vad som är “good enough” i denna, på många sätt, extraordinära situation.