Dylan Wiliams 5 nyckelstrategier för formativ bedömning

1. Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg

Mål och kunskapskrav fyller en mycket viktig funktion som utgångspunkt för lärandet. När elever vet vad de ska göra och förstår varför de ska göra det, samt känner till olika kunskapskvaliteter, uppstår flera positiva effekter. Eleverna blir målmedvetna vilket betyder att de enklare kan fokusera på det som är relevant. Elever som förstår syftet med undervisningen kan också lättare utveckla egna motiv för lärandet. För att tydliggöra mål och kunskapskrav behöver läraren redan från början planera för hur bedömningen skall göras både formativt och summativt. Arbetet med att tydliggöra målen och kunskapskraven behöver ske under hela arbetsområdet och som en naturlig, integrerad del i undervisningen. Genom att involvera, engagera och aktivera eleverna i målen och kunskapskraven, gör vi dem ägare till sin egen lärprocess. För att eleverna ska få en förståelse för vad som krävs för att nå de olika nivåerna i kunskapskraven är det viktigt att arbeta med de olika kvaliteterna i kunskapskraven dvs värdeorden i fetstil.

2. Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter

Utifrån samma undervisning lär sig elever olika saker och olika fort. För att anpassa undervisningen och ge den återkoppling eleverna behöver, måste läraren veta vad eleverna lärt sig och hur de tänker. För att hjälpa elever vidare behöver läraren se både deras kunskaper och deras missförstånd. Det är dock skillnad på att ställa frågor medan lärandet pågår och frågor som ska utgöra en slutbedömning. Medan lärandet pågår är det viktigt att ställa frågor eller göra uppgifter som också ger information om vad eleverna har problem med och varför. Den information läraren får kan sedan användas i utformandet av feedback, så att återkopplingen blir ett direkt stöd i elevernas fortsatta lärande. Men även som utgångspunkt i lärarens fortsatta planering av undervisningen.

Ta bort handuppräckningssystemet vid de tillfällen då läraren ställer frågor. Arbeta istället med frågetekniker och gruppövningar som involverar alla elever i diskussionen och inte bara de elever som väljer att delta i handuppräckningen.

Låt alla elever få möjligheten att svara genom att var och en får tänka och skriva ner sitt svar.

3. Ge feedback som för lärandet framåt

När läraren tydliggör målen och kunskapskraven för eleverna och ger dem möjlighet att visa sitt kunnande bör läraren ge återkoppling på hur det går, och inte minst hur eleverna kan arbeta vidare för att nå dit de vill. Återkoppling är som mest effektiv för lärandet om den är så konkret som möjligt och utgår från elevens arbete, under processen gång. Grundprincipen är att återkoppling som gynnar lärandet sker medan lärandet pågår. För att återkopplingen ska föra lärandet framåt behöver den innehålla relevant information och tips på strategier som talar om hur eleven kan komma vidare. Återkoppling är lika viktigt för läraren som för eleverna. Läraren behöver återkoppling för att kunna planerna nästa lektion och nästa steg i processen. I det formativa arbetet är planeringsprocessen mer flexibel, det vill säga att den inte är helt färdig, den har en riktning med mål och syfte utifrån kunskapskraven, men den tar olika vägar under arbetets gång beroende på var eleverna befinner sig. Detta är det som kallas erfarenhetsbaserat lärande och det är också mer elevaktivt.

Ett enkelt sätt att få återkoppling på sin undervisning är att använda sig utav exit tickets. Eleverna svarar, skriftligt eller muntligt, på de frågor/och på de påståenden du som lärare har valt kring innehållet. Det kan också vara en utvärdering av lektionen.

4. Aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra

Lärandet är i högsta grad en kollektiv process. Vi lär oss genom att interagera med varandra, dvs. vi lär oss av varandra, när vi ser varandras perspektiv, när vi stöter och blöter argument. Det är också så att vi får syn på oss själva när vi speglar oss i andra. En viktig del i denna interaktion är hur vi reagerar på varandras perspektiv och kunnande. Vi kommenterar och bedömer varandra och lär oss både av att ge och ta kritik. Alla elever gynnas av att ge varandra respons, men det är viktigt att eleverna får se och höra goda exempel på konstruktiv kritik om de ska kunna utveckla ett eget sunt sätt att bedöma andra. Det är nödvändigt att man går varligt fram när det gäller att arbeta med kamratrespons, särskilt om eleverna inte är vana vid att ge varandras respons.

Ett sätt att göra eleverna mer medvetna om bedömning och samtidigt stärka dem i självskattning av den egna prestationen, är att använda kamratbedömning som verktyg. Då får eleverna möjlighet att se fler exempel och tillvägagångssätt på hur en uppgift kan lösas och tillsammans kan de titta på kunskapskraven i syfte att synliggöra vad som krävs för de olika kvaliteterna. Kamratbedömning leder också till att eleverna får återkoppling vid fler tillfällen, vilket i sig är värdefullt.

Two stars and a wish är en modell som kanske den mest kända metoden för kamratrespons och den är en bra början om eleverna inte är vana vid att arbeta med respons. Eleverna börjar med att lyfta två saker (two stars) som de tycker är bra i det arbete som de ska ge respons på. Avslutningsvis ger eleverna förslag på en sak som de tycker att kamraten kan utveckla i arbetet (a wish).

5. Äga sitt eget lärande

Vi vet idag att bedömning för lärande främjar elevernas kommunikationsförmåga, ansvar, inflytande och kreativitet långt bättre än den klassiska konventionella, summativa bedömningen. Genom att låta eleverna möta ett formativt förhållningssätt stimulerar vi deras förmåga att vara delaktiga, samtidigt som vi tillsammans med dem synliggör kunskapskvalitéer i lärprocessen. Våra elever behöver därför ges möjlighet att träna och utveckla förmågan att lära och det kräver att vi organiserar lärandet och läraktviteter på ett sätt som verkligen stimulerar och utmanar.

C3b4me (see three before me) är en metod där eleven tar för vana att uppsöka tre källor (kan vara klasskompisar, internetsökning, böcker m.m) innan hen frågar sin lärare. Eleven får på så sätt utöka sin strategibank kring hur man kan göra då man kör fast. På sikt gör detta att eleven får ett mer problemlösningsinriktat förhållningssätt till sitt eget lärande och blir mer självständig.

I denna speciella situation kan det vara extra viktigt att få ett så brett och varierat bedömningsunderlag som möjligt, framför allt när underlaget av någon anledning är extra tunt – till exempel om en elev har blivit sjuk.

Inför att du ska sätta betyg behöver du utvärdera elevens kunskaper utifrån underlaget och i förhållande till kunskapskraven för att se i vilken utsträckning och med vilken kvalitet eleven har tillägnat sig kunskaper i ämnet.

Det viktigaste är att bedömningsformerna du använder ger den information om elevernas kunskaper som du behöver. Det är också viktigt att bedömningarna är giltiga och tillförlitliga till det de ska användas för.

Validitetsfrågor, det vill säga frågor om giltighet och tillförlitlighet, som kan uppstå när man distansundervisar kan handla om att bedömningssituationen inte visar det den är tänkt att visa, till exempel på grund av att eleven blir stressad av det digitala formatet.

Det kan också vara svårt att förhindra eller upptäcka fusk vid bedömningar i ett digitalt format. Här kan du behöva utforska nya möjligheter för att säkerställa reliabiliteten.

När du allsidigt utvärderar elevernas kunskaper inom en del av kunskapskraven kan det vara så att du fäster större vikt vid de bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av ämnets syfte eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa kunskaper på exempelvis A-nivå i ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen på grund av att undervisningen inte kunnat bedrivas på skolan som i vanliga fall.

Det fungerar inte alltid så bra att genomföra samma typ av examination på distans som i klassrummet. I stället kan du behöva titta på alternativa sätt att bedöma elevernas kunskaper.

Du kan också behöva komplettera ett prov eller en inlämningsuppgift med en muntlig uppgift för att se om eleven har de kunskaper som skulle utvecklas genom undervisningen.

Social interaktion kan ha en särskild betydelse när undervisningen eller bedömningen sker på distans. Det digitala formatet kan därför fungera bra för examinationer i form av muntliga redovisningar, observationer eller arbeten där eleverna arbetar tillsammans i mindre grupper och där du ser till att alla får komma till tals. Andra konkreta bedömningssituationer kan vara att observera och följa olika slags arbetsprocesser med tydliga slutmål.