Kamratrespons

Kamratrespons

Dylan Wiliam framhåller i boken Att följa lärande (2013) att effekten av kamrathandledning kan vara lika stark som att varje elev har tillgång till egen lärare, detta bland annat beroende på ändrad maktbalans i relationen. Wiliam framhåller vidare att avsikten med kamratbedömning är enbart att hjälpa den bedömde eleven att förbättra sitt arbete (aldrig en summativ bedömning!).

En viktig tanke att ha med sig innan man som lärare börjar arbeta med kamratrespons och kamratbedömning är att det oftast tar tid att utveckla på ett bra sätt. Skolverket tar i skiften Kunskapsbedömning i skolan upp detta och säger att kamratbedömning kan ta tid att utveckla om eleverna inte mött detta tidigare. Det är något som eleverna behöver öva på om de är vana vid en klassrumskultur där det är läraren som står för all bedömning.

Det är väsentligt att inleda med att ha en dialog med eleverna kring vad syftet med kamratrespons är. Att det är en hjälp att som elev utveckla sitt arbete. Det är inte meningen att klasskamrater ska gå in och sätta betyg på varandras arbeten.

En väsentlig del i kamratresponsen är att eleverna blir mer delaktiga i bedömningsprocessen. Det kan leda till att eleverna utvecklar en ökad förmåga att bedöma sina egna arbeten. Genom kamratrespons får eleverna se olika sätt att lösa en uppgift och därmed kan de även utveckla sin förmåga att se kvalitet. Att aktivera elever som lärresurser för varandra kan därför ses som ett steg på vägen för elever att äga sitt eget lärande.