Skolverket framhåller att vardagen och elevernas sociala nätverk blir en väsentlig del av lärandemiljön. Den syn på kunskap som dominerar inom svensk skola bygger på den konstruktivistiska kunskapssynen. Elever behöver vara aktiva i sitt lärande och utveckla olika färdigheter och förmågor, som att beskriva och förklara, göra jämförelser, dra slutsatser och lösa problem.
Karin Forsling vill bidra med kunskaper om hur lärare designar och iscensätter lärmiljöer och lärsituationer med och genom digitala verktyg för att alla elever ska bli delaktiga i lärandet och meningsskapande. Hon menar att ju mer lärare arbeta med it- och likvärdighet desto mer utvecklas en transformationskompetens alltså en förmåga att använda olika digitala verktyg i olika sammanhang.
Under rubriken flexibelt lärande tas flippat klassrum upp. Studier har visat att det kan finnas en mängd fördelar som att läraren får mer tid tillsammans med eleverna för att diskutera olika frågor och att eleven mer aktivt involveras i lärandeprocessen.
Åke Grönlunds forskning visar att införandet av digital teknik i undervisningen kan fungera som en hävstång för skolor men goda resultat men också bidra till att man förstärker problem som finns i en skola. Det är när lärare aktivt och medvetet interagerar med elever som den digitala tekniken öppnar upp för nya och meningsfulla lärsituationer.
När mycket av undervisningen från mars 2020 och framåt bedrivits online har det också uppstått nya utmaningar som i sig kan innehålla nya innovativa lösningar i klassrummet, analogt eller digitalt. Flera undersökningar (se hänvisningar nedan) som har fokuserat på fjärr- och distansundervisningen ur elevernas perspektiv pekar på motivationen som en av de allra största utmaningarna. Om vi i teorin tror på kedjan: Elevaktivt arbetssätt → ökad motivation → ökad arbetsinsats → ökat lärande, så är det relevant att ställa sig frågan, som många lärare har gjort. Hur kan jag utveckla det elevaktiva arbetet i mitt klassrum? Även om undervisningen framöver inte till övervägande del kommer att bedrivas på distans så finns det lärdomar att hämta från fjärr- och distansundervisningen som handlar om elevernas motivation i undervisningen. Lärarna har på olika sätt sökt vägar för att öka både elevaktivitet och motivation bland eleverna. Ett sätt att utveckla undervisningen framöver är att samla och sammanställa dessa erfarenheter så att lärare kollegialt kan utvecklas i sin profession.
Åke Grönlund: Skolans fjärrundervisning under Coronapandemin 2020
Ingrid Henning Loeb och Sally Windsor: Online-and-alone (och ofta i sängen) – Elevers berättelser om gymnasietidens sista månader våren 2020
Anna Åkerfeldt och Karin Hermansson, Ifous: Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat