Åk 4: Låtskrivarworkshop HT24

-  Vi kommer vinna en grammy!

Knappt har eleverna i årskurs 4 på Katrinebergsskolan fått sin kulturgarantiaktivitet förklarad för sig förrän de är övertygade om vart dagens låtskrivarworkshop ska ta dem. 

Uppgiften att infria förväntningarna faller på musikern och pedagogen Marcus Barck Sigvardsson. Med sin workshop Barn har rätt vill han stärka kunskapen om barnkonventionen och visa hur enkelt det kan vara att skriva en låt. Förhoppningen är att eleverna han möter ska inspireras att bli producenter istället för konsumenter på nätet. Och på en och en halv timme ska de nu få lära sig mer om barnkonventionen och skapa en alldeles egen låt som ska släppas på Spotify.

Skolan ska lära barn om mänskliga rättigheter (artikel 29)

Marcus drar en snabb genomgång av hur barnkonventionen instiftades av FN efter andra världskriget för att ge alla barn över hela världen samma grundläggande rättigheter. Idag har nästan alla länder skrivit under avtalet och i Sverige är barnkonventionen lag. 

Men vilka är då rättigheterna? Det får eleverna själva berätta. 

Det finns hela 54 artiklar i barnkonventionen och klassen har koll på riktigt många. Marcus skriver på tavlan så pennan glöder när förslagen haglar från barnen.

- Mat!

- Gå i skolan!

- Ett hem!

- Att få tycka och tänka vad man vill!

- Att ha en familj som tar hand om en!

Här stannar samtalet upp en stund för vad är då egentligen en familj och hur kan den se ut? Några kanske bor med en mamma och en pappa, andra med en förälder eller med två mammor eller två pappor. Man kan bo med en släkting eller med andra vårdnadshavare. Det allra viktigaste är att man har en vuxen som tar hand om en. 

- Annars överlever man faktiskt inte, påpekar en elev som heter Kimberly.

Alla barn är lika mycket värda (artikel 2)

Samtalet går vidare till att alla ska få ha rätt att vara som de vill. Man ska få tro på vilken gud man vill. Vara kär i vem man vill. Ha vilken identitet man vill. Många av barnen har egna exempel och funderingar att dela med sig av på området.

Snart har klassen fått ner åtminstone hälften av alla artiklarna på tavlan och Marcus tycker att de har tillräckligt med stoff att skriva en låt utifrån. Nästa steg blir att börja skapa en text. 

Sagt och gjort, Marcus nickar mot en av eleverna och ber henne säga en mening om vad barn har rätt till.

- Barn har rätt att bli lärda, kommer svaret genast.

- Perfekt! Och vad rimmar på lärda? Det måste rimma, det är ju ändå musik vi skriver, säger Marcus och lämnar över ordet till nästa elev.

- Värda! Alla är lika mycket värda!

Nu exploderar rummet i uppräckta händer. Alla vill vara med och lämna ett bidrag till låten.

- Alla får vara kära! ropar någon.

- Ja, och alla har rätt till ett jobb, tycker klasskamraten intill.

- Det stämmer att barn får jobba när de blivit lite äldre, men de får inte jobba för hårt.  Och så ska det rimma också. Kanske "Barn ska inte för mycket bära"? föreslår Marcus.

Meningen godtas av klassen och kommer snabbt upp på tavlan och redan är de två första stroferna klara.

Barn ska inte utsättas för grym behandling (artikel 37)

- Barn ska inte straffas? blir nästa förslag. 

Marcus skriver upp det på tavlan men lägger till att de inte ska straffas för hårt. För barn får faktiskt straffas för saker de gjort, upplyser han.

- Barn får inte ha det för svårt! kompletterar någon.

Sedan då? 

- Alla barn ska få mat.

- Och inget barn ska få hat!

- Jaaa, jublar klassen och applåderna brakar loss i rummet.

- Vi ska få bestämma!

- Alla får tycka och känna!

Ännu mer jubel och applåder och raskt följer ytterligare tre strofer för Marcus att skriva ner.

Barn har rätt till bostad, kläder och mat (artikel 27)

- Men vad är en refräng då? frågar Marcus. En sån behöver vi väl också ha?

- Det är det som poppar ut, föreslår en elev som heter Moa. Det man kommer ihåg bäst av låten.

Första trevande rubrikförslaget blir att det ska handla om att ha ett hem. Marcus tycker det låter som en bra idé. Han berättar att han har en kompis som jobbar med att undervisa om barnkonventionen i fattiga länder och att det barnen oftast saknar mest är ett tryggt ställe att bo på. En plats där man kan stänga dörren om sig och känna sig trygg.

Det avgör saken och snart har klassen enats om två lika grundläggande som slagkraftiga rader som ska få utgöra låtens refräng:

Alla ska ha ett hem.

Alla behöver ett hem.

När refrängen sitter och resten av verserna är klara är det dags att skapa musik till texten. Eleverna får rösta om vilken typ av låt de ska göra och efter en rad förslag enas de om att göra en rap. Det passar bra för den tilltänkta publiken. Hade de till exempel valt en lugn låt så hade nog mest de lite äldre velat lyssna på den, tror Moa. 

Barn har rätt till lek, vila och fritid (artikel 31)

Marcus halar fram en mikrofon och frågar om det möjligen är någon som har lust att beatboxa. 

- Elliot! tjoar klassen och sjutton par ivriga armar riktas mot en av stolarna. 

Eleven som heter Elliot accepterar glatt utnämningen och snart är det bestämt att även klasskompisarna Dania och Armend ska bidra med varsitt beat. Innan Marcus lämnar ifrån sig mikrofonen betonar han att det viktigaste är att alla är glada, stöttande och kärleksfulla när beatboxandet börjar. Ingen ska behöva känna sig orolig att bli skrattad åt. Och det behöver han inte säga två gånger. När Dania, som är först ut, har levererat sitt beat dånar applåderna som åskskurar över rummet.

Snart har även Armend och Elliot fått visa sina beatboxing skills och när andra och tredje omgången applådåskor har klingat av blir det knäpptyst i rummet medan Marcus snabbt mixar ihop de båda ljudspåren i datorn och spelar upp resultatet för klassen. Ett imponerat sus drar genom rummet. Det låter ju jättebra!

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras (artikel 12)

När det blir dags att skicka runt mikrofonen för att alla som vill ska få sjunga in varsin vers visar det sig att det var tur att kreativiteten flödade och texten blev lång. Nästan varenda en av eleverna vill vara med och bidra till Mölndals nästa grammisvinnare.

Så kommer turen till refrängen och eleverna bildar snabbt en skuttande och sjungande klunga runt Marcus som vant fångar upp ljudet i mikrofonen.

När eleverna till slut faller ner på stolarna igen återstår bara en sak att göra. Låten måste ju ha ett namn också. Det tar bara några sekunder för eleverna att komma på en handfull olika förslag och efter en jämn omröstning i sann demokratisk anda är Barnens rättighetsrap född. 

Workshopen är till ända och Marcus samlar snabbt ihop sina grejer och skyndar iväg för att se till att låten blir färdig och kan läggas upp på Spotify innan veckan är slut. Kimberly, Moa och Elliot dröjer sig kvar en stund i klassrummet för att dela med sig av sina tankar från dagen. De är spända på att få höra hur resultatet kommer att bli och diskuterar vilka delar de hoppas ska komma med i låten och vilka som inte ska göra det. Alla tre är överens om att de roligaste aktiviteterna i kulturgarantin är när de får vara med och skapa själva. 

Och det visar sig att Marcus förhoppningar på dagen infriades.

- Det var inte ens särskilt svårt att skapa en låt när vi just hade pratat om barnkonventionen, säger Moa. Det kom liksom av sig själv!

Text och bild: Victoria Eriksson

Vill du lyssna på Barnens rättighetsrap? Länk till låten på Spotify finns här: https://open.spotify.com/album/73BLwuvIvbXRb3PKTYDSd2?si=Hrzbb-BzThyj-SbYNgVOm