Historia 3

Industrialismens århundrade och 1:a VK (ca. 1814-1919)

Beskrivning

Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Syfte

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att du utvecklar ditt historiemedvetande och din historiska bildning. Det blir möjligt genom att du i undervisningen får utveckla kunskaper om historiska förhållanden och historiska begrepp, får insikter i hur historia skapas genom tolkningar av källor samt utvecklar förståelse för hur historia kan brukas i olika sammanhang. På så sätt får du förståelse för hur det förflutna har format nutiden och därmed präglar våra förväntningar på framtiden.

Undervisningen ska ge dig förutsättningar att tillägna dig en historisk referensram och en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Därigenom ska du få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt genom historien och för historiska skeenden som har påverkat nutiden. Undervisningen ska vidare bidra till att du får förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Genom att ge perspektiv på långa historiska linjer med relevans för nutiden, såsom levnadsvillkor, migration och makt, ska undervisningen ge dig en fördjupad förståelse för hur historisk utveckling präglas av både kontinuitet och förändring.

Undervisningen ska bidra till att du utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Du ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge dig förutsättningar att leva dig in i det förflutna.

Undervisningen ska vidare bidra till att du utvecklar förståelse för hur historia används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska du få olika perspektiv på hur bruket av historiska berättelser och referenser kan påverka människors identiteter, värderingar och föreställningar.

Genom undervisningen i ämnet historia ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla din förmåga att:

• Besitta kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer.

• Ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa.

• Reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Tidsplanering

Vi kommer att arbeta med 1800-talet och första världskriget i cirka 6 veckor.

Kunskapskrav som täcks under historia 3

Läraren täcker i mån av möjlighet samtliga kunskapskrav i historia 3. Eventuellt obedömda kunskapskrav bedöms under ett senare skede i högstadiets undervisning i samhällskunskap.

Centralt Innehåll som täcks i detta arbetsområde

• Sverige och resten av världen under 1800-talet.

• 1800-talets Industrialisering.

• Upptakten till första världskriget, dess händelseförlopp och dess följder.

Historia 3 baserar sig på följande kapitel i läroboken:

• Världen under 1800-talet (s. 147-167).

• Sverige under 1800-talet (s. 169-189).

• Första världskriget (s. 193-213).

Var också beredd på att läraren kan dela ut material som inte finns i boken.

Kunskapsmål

• Du känner till grunderna om 1800-talet, till exempel ideologiska tankegångar, kapplöpningen om Afrika och emigrationen från Sverige.

• Du kan förklara orsakerna till första världskriget, krigets händelseförlopp och krigets följder.

Framtidsutsikter

Ämneskunskaper i historia förbättrar din förmåga att analysera dåtid, nutid och framtid. Denna förmåga kommer väl tillhanda på de flesta arbetsplatser i en eller annan form, oavsett om du läst historia på egen hand hemma eller via någon utbildningslinje.

Det går att utbilda sig till historiker, arkivarie eller arkeolog för den som är intresserad av ämnet historia. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial som grävs upp ur marken och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om människans historia. En historiker å sin sida läser skriftliga källor som till exempel dagböcker och brev för att förstå det förgångna. Arkivarier arbetar slutligen med att konservera och tillhandahålla dokument i ett arkiv.

Undervisning är det största arbetsområdet för historiker och genomförs på ett brett antal utbildningsnivåer, allt i från mellanstadiet till universitetsnivå. Historiker kan även forska inom historia på universitetsnivå vid många universitet i Sverige. En Historiker kan arbeta som lärare i högstadiet och gymnasiet, forskare på universitet och inom offentlig förvaltning, journalist, på museer och arkiv, inom kulturförvaltning, med utredningsuppdrag, på ministerier och myndigheter.

Elevinflytande

Beroende på elevens/ elevernas intresse kan undervisningen anpassas så att fler elever finner ämnesinnehållet intressant och motiverande.