Bokstundens när, var & hur?

I boken Bilderbokens mångfald och möjligheter visar bokens författare Agneta Edwards hur ett medvetet arbete med bilderböcker i förskolan kan ge alla barn möjligheten att upptäcka litteraturen och utveckla språk och litteracitet. Här nedanför finns ett utdrag från boken omarbetat av Nina Marjamäki som är konsultativ lärare inom småbarnspedagogiken.

Hur ofta?
Börja med att gemensamt i teamet bestämma hur ofta ni ska samla barnen och läsa bok. Varje dag? Det skulle vara bäst. Barn behöver rutiner och kontinuitet, särskilt för att vänja sig vid ett nytt arbetssätt.

Det är det som ofta och regelbundet återkommer som förändrar. Går det inte, så lägg in bokstunden i verksamheten så ofta det går men försök sikta mot en daglig!

Det är bättre att göra lite än ingenting alls, alla framsteg är framsteg även om de är små!

När?
Spelar det någon roll när man läser? Javisst! Tradition är att läsa för barnen under vilan eller före maten för att samla ihop barnen efter lek eller annan verksamhet - boken som lugnande medel. Om målet med läsning är att väcka och stimulera språket behöver barnen vara fokuserat och kunna lyssna aktivt, inte vara trötta eller hungriga.

När passar det då? När det är bäst hos er vet bara ni. Vi blir lätt "hemmablinda" för det vi gör. Men om vi frågar oss "varför gör vi så här?" kan det visa sig att det går lika bra på ett annat sätt. Det handlar om att prioritera det man tycker är viktig!

Hur länge? Hur länge bokstunden kan pågå beror förstås på barnens lyssningsvana och hur man genomför läsningen. För språksvaga och/eller ovana barn kan 5 minuter av en hel koncentration vara oändligt långt. Samla dem barnen oftare på korta stunder!

Efter hand kan lästiden och böckernas komplexitet ökas.

Rätt plats
Har ni ett rum som det går att stänga dörren till där ni kan läsa? Super! Ett separat rum är naturligtvis bäst, där man kan möblera, dekorera efter ändamålet: skapa stämning t.ex. med tyger, små lampor. Ni kan tillverka sagorummets dekorationer tillsammans med barnen, kanske efter teman? Att använda flera sinnen stärker dessutom både inlärning och upplevelse.

Alla har kanske inte möjlighet att skapa ett särskilt rum för läsning, försök ändå att skapa en intim stämning. Kunde man skärma av en del av ett rum med en hylla eller skenor i taket med draperier? Ett annat alternativ är vikskärmar, då har man en hopfällbar och flyttbar sagohörna! Tyger är bra att ha ett stort förråd av. Med tyger skapar man mjukhet och stämning. Finns det fönster eller dörrar med glaspartier där ni sitter, häng för kraftiga tyger som stänger ute ljus och dämpar ljud.

En soffa går bra att sitta i om man är bara några stycken. Bilderboken vill ha sin publik nära, med möjligheter och tid att läsa även bilderna. Barnen längst ut på kanten tappar lätt intresset, särskilt de språksvaga som bilden är extra viktig för. För bästa kontakt med högläsaren, bilderboken och publiken är golvet att rekommendera. Barnen i halvcirkel framför, gärna på egna markerade platser!

Bestämde platser är viktig, om barnen vet var de ska sitta undviks mycket bökande. Dynor eller kuddar till gör stunden skönare och markera dessutom skillnad och kan skapa förväntan.

Magiska ritualer
Rutiner och ritualer är viktiga saker som gör som gör kvaliteten på bokstunden. Hitta på egna öppningsritualer! Det är viktig att man samlas utanför, oavsett om bokstunden är i en del av ett rum, så att det blir en tydligt markerad övergång till sagans eller bokens värld. Det kan räcka med en bit tejp på golvet; här bakom börjar sagans land, här är vi tysta.

Stunden kan inledas med att man tänder ett specielt ljus, lyssnar på musik en stund eller gör ett ljud till-
sammans. Man kan ramsa. använda ett instrument - vad ni än hittar på så fungerar det som introduktion.

...... och så var sagan slut. Även boken kan avslutas med en egen ramsa.

Ostört!

Gruppens storlek spelar förstås roll, särskilt när man arbetar med boksamtal är det bra att inte vara för många. Något självklart rätt antal finns det inte, det beror på förutsättningarna. Sträva efter att kunna dela stora grupper, det är värt det!

För att hitta lyssningsro och koncentration måste man få sitta i fred! Det första som måste elimineras är störande element i form av andra barn som leker högljutt, folk som går förbi, telefoner som ringer och kollegor som måste säga något till dig som läser, precis just då. Ljud och rörelse distraherar - uppmärksamheten är snabbt tappad. Kanske inte högläsarens men barnens, särskilt de som har haft svårast att hitta lyssningsron.

Häng upp en skylt: STÖR EJ! VI LÄSER.

Hur och vad ni än beslutar er för att göra, var överens i personalgruppen, var konsekventa och tydliga också mot föräldrarna! Berätta varför, vad ni vill uppnå, att det är därför ni inte svarar då i telefonen, att det heller inte är okej att hämta barnen just då. Förutom att störa barnens koncentration signalerar vi annars att vuxna när som helst får avbryta och klampa in i bokens värld och förstöra illusionen.

Tysta barn?
Prat i själva gruppen kan jo också störa. Ska barnen vara tysta under läsningen? Det beror på vad du vill uppnå. Är det en laddad stund där man lyssnar och dras in i bokens magi från början till slut? Eller är det en mer aktiv språk- och tankestimulerande stund där pedagogen bjuder på viktiga element, så variera efter behov, men bestäm dig innan och var överens med barnen om vad som gäller varje gång.

Man kan inleda stunden med att prata om boken som ska läsas "men när boken börjar är vi tysta och lyssnar, efteråt pratar vi igen, okej?"