PEDAGOGEN SOM REFLEKTERANDE PRAKTIKER

Lärarens yrkesskicklighet är den mest avgörande faktorn för elevernas kunskapsresultat (Hattie, 2014). Stor del av lärares yrkeskunskaper är dessutom implicit och "tyst".

Förvaltningens bedömning är att de bästa förutsättningarna för förskole- och skolutveckling finns när behovet och intresset av att förändra kommer inifrån professionerna. Kompletterat med inspiration, stöd och krav i form av nya perspektiv, kollegorna, skolledningen och de av förvaltningen genomförda professionsprogrammen.

Förvaltningen betonar vikten av den reflekterande pedagogen och dokumenterandet av lärdomarna. I den insamlade dokumentationen får läraren syn på sin egen praktik, enskilt och tillsammans med kollegor. Förvaltningen betonar att pedagogen ska flytta fokus från att beskriva aktivitet till lärande, bedömningar och justeringar av den pedagogiska praktiken.

Målbilden för förvaltningens arbete med professions- och skolutveckling är att samtliga pedagoger reflekterar över sin praktik utifrån uppdraget, enskilt och tillsammans med kollegerna. Och vid behov gör justeringar eller de förändringar som krävs för att eleverna ska nå målen.

RESULTATUPPFÖLJNING

Identifiering av bristande måluppfyllelse i de tidiga skolåren är en tydlig framgångsfaktor för att alla barn och elever ska lyckas. De nationella styrdokumenten har stärkt styrningen för att åstadkomma detta genom krav på kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöd på lågstadiet. Allt med syftet att tidigt sätta in stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att eleven ska nå målen. I Lomma kommun används lärplattformen Infomentor för att följa upp elevernas kunskapsutveckling. Riktlinjer har tagits fram av förvaltningen på hur lärares dokumentation av planering, genomförande och uppföljning/utvärdering av undervisningen ska genomföras.

Förvaltningens målbild är att rektor skapar förutsättningar att fördjupa analysen inom den egna skolenheten, för att kunna följa upp och analysera elevernas kunskapsutveckling, de extra anpassningarna och särskilda stöd som satts in samt de effekter det fått för att alla elever ska nå utbildningens mål.

LÄRANDET I FRITIDSHEMMET

Historiskt sett har fritidshemmet haft otydliga och få mål att förhålla sig till, och har fått kritik av att vara en verksamhet som saknade styrning och tydlig struktur (Pihlgren 2017). Fritidshemmets verksamhet är en viktig del i elevers utveckling och lärande. Innehållsmässigt ska fritidshemmet komplettera skolan genom att erbjuda eleverna aktiviteter som på olika vis knyter an till och förstärker arbetet med läroplanens mål. Fritidshemmet har i likhet med övriga skolformer ett kompensatoriskt uppdrag. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Förvaltningens bedömning, som bottnar i rektorernas analyser, är att fritidshemmet länge hamnat i skymundan. Det som framkommer i kvalitetsrapporterna har ofta fokus på normer och värden. Större vikt behöver läggas framgent på lärande och utveckling i fritidshemmen i förvaltningens och rektorernas systematiska kvalitetsarbete.

SAMVERKAN MELLAN FÖRVALTNINGAR

Elever med bristande måluppfyllelse har ofta också sociala och psykiatriska problem och samverkan behövs med andra aktörer. Samarbetet mellan olika förvaltningar inom kommunen liksom mellan kommun och landsting är ofta en utmaning beroende på olika kunskapstraditioner och lagstiftning.

UKF-förvaltningen och socialförvaltningen har inlett en process på ledningsnivå med syfte att förbättra samverkan och kommunikation samt få till stånd ett gemensamt ägande och koordinerade handlingar med syftet att ge barn och ungdomar i behov av stöd bästa möjliga stöd från kommunens sida.

Förvaltningens målbild är att de barn och ungdomar som är i behov av olika typer av stöd ska få det med utgångspunkt i en samsyn och koordinerade handlingar mellan UKF- och socialförvaltningen.

SPECIALISTAVDELNING FÖRSKOLA

Planer finns på att starta upp en specialistverksamhet inom verksamhetsspår förskola för barn med LSS-behov. En vinst med en specialistverksamhet är att det finns samlad kompetens och utrustning på ett ställe i kommunen, vilket skapar en likvärdig tillgänglighet.

Rektorernas analys av rådande läge är dock att de extra resursernas som tillkommer i budget 2021, 0,5 mnkr för barn i behov av särskilt stöd i förskolan, ska stödja barn med språksvårigheter och uppmärksamhetsrelaterad problematik. Bedömningen från rektorerna är att dessa barn under kortare eller längre tid kräver personella resurser för att säkerställa att alla barn i förskolan får möjlighet att utvecklas maximalt inom ramen för styrdokumenten.

SKOLSTRESS

I enkäterna Miljö för lärande och utveckling enkät och ANDTS -användning för högstadiet visar att elever i Lomma kommuns grundskolor känner sig stressade. En stor faktor i den stressen är skolrelaterad. Den upplevda skolstressen rapporteras både bland mellanstadie- och högstadieelever men tydligast och störst bland de äldre eleverna.

Folkhälsorapporten har samma höga siffror av ohälsa men orsakerna är utöver skolstress också psykosomatiska och sociala skäl. Det som av eleverna i Lomma upplevs som mest stressande är läxor, prov och bedömning samt betyg. Momentet att bli bedömd och okunskap om vilka krav som ställs på eleverna skapar stark skolstress. Enkäterna visar att läxor stressar 79% av eleverna, betyg 67%, och prov 79%.

Det utvecklingsarbete som nu pågår i syfte att minska skolstressen består av HOPP (Hälsa, Omsorg, Prevention för Psykisk hälsa) och rektorernas åtgärder på skolenheterna.

Förvaltningens satsning på att öka elevernas välbefinnande och förmåga att hantera livets berg- och dalbana är HOPP. Den centrala barn- och elevhälsan har tagit fram ett material som bygger på forskning och evidensen kring Positiv psykologi och hälsofrämjande faktorer i en individs liv. Elever i årskurserna 1, 3 och 5 i kommunen får ta del av insatsen som genomförs av elevhälsans professioner i klasserna. Lärarna är bärare av innehållet mellan tillfällena.

Skolornas åtgärder för att minska elevernas upplevelse av skolstress kan beskrivas som nedan:

• Eleverna ges utrymme för att arbeta klart under skoltid.

• Eleverna får stöd i att sätta upp rimliga mål, vilket de endast kan när de förstår kunskapskraven, arbetsområdets syfte och vilka förmågor som ska utvecklas.

• Provschema med maximalt två prov per vecka med kontinuerlig uppföljning.

• Skolorna arbetar kontinuerligt med betyg och bedömning, kopplat till elevernas upplevda stress.

• Schema som tar hänsyn till pedagogernas och elevernas åsikter.

Förvaltningens målbild är att Hopp, tillsammans med rektorernas aktiviteter i sina organisationer på sikt ska minska stressen för eleverna i grundskolan.

HÅLLBAR FINANSIERING

Finansieringen av resursfördelningen till förskola och grundskola har en inbyggd långsiktig osäkerhet genom att de riktade statsbidragen är inbakade i grundbeloppen, "skolpengen". De nuvarande riktade statliga statsbidragen är karriärtjänster, lärarlönelyft, likvärdig skola och lärarassistenter. Dessa uppgår totalt till 20 mnkr i budgeten. Riktade statsbidrag är en osäker finansiering, de kan ändras, vilket skedde 2019 med justeringar i budgeten som följd.

Samtidigt är förvaltningen/nämnden beroende av de riktade statsbidragen för att upprätthålla personaltätheten i förskola och grundskola.