Vilka förutsättningar ger nämnd och förvaltning för- och skolenheterna att alla barn och elever ska lyckas?

Barn- och utbildningsnämnden och UKF-förvaltningen har ett tydligt uppdrag att utbildningen ska vara likvärdig. Det betyder att det är de nationella målen som ska genomsyra för- och grundskolans verksamhet. Nämndsmålen ska ses som prioriteringar av det nationella uppdraget, dvs. lärande och kunskaper.

Barn- och utbildningsnämnden och UKF-förvaltningen har som uppgift att skapa förutsättningar för rektorerna att klara sitt uppdrag, att alla barn och elever ska lyckas.

Strategin från nämnd/förvaltningsnivå för att alla barn och elever ska lyckas består av flera olika verktyg.

TILLSAMMANSSKAPET

UKF-förvaltningen har under tre år arbetet med att bygga en organisationskultur som baseras på samarbete och tillit, ”tillsammansskapet”. En bärande princip är att utveckla professionella samverkansrelationer horisontellt och vertikalt med uppdraget i fokus, alla barn och elever ska lyckas. Bristande samverkansrelationer internt och externt med exempelvis vårdnadshavare ses som energiläckage och som ett hinder för att alla barn och elever ska lyckas.

Tillit tillkommer inte i något vakuum och är inte något allmänt relationsarbete. Tillit skapas i professionella relationer där samverkan behövs för att åstadkomma resultat (SOU 2018:47).

Det finns mycket som talar för att en organisationskultur som tar vara på människors professionalitet och frirum i yrkesutövningen, drivkraft samt känsla av att göra något meningsfullt har stora möjligheter att lyckas väl med kvalitet och måluppfyllelse.

RESURSFÖRDELNING

Resurserna ska i så stor omfattning som möjligt finnas ute i verksamheterna, nära det värdeskapande mötet mellan pedagog och elev. Förvaltningen har konsekvent arbetat efter denna princip. Flera åtgärder har vidtagits, de flesta vid det här laget kända, nytt resursfördelningssystem 2018 med en tydlig skolpeng, decentraliserade resurser i form av pengar och medarbetare till rektorerna samt minskad förvaltning och ledningsorganisation.

Det är viktigt att resursfördelningen är långsiktigt stabil så att rektorerna får stabila planeringsförutsättningar samt att medarbetarna får trygghet i anställningen. Relationerna mellan barn/elever och pedagoger är grunden i förskola- och grundskoleverksamheten. Ju mindre personalomsättning det är desto bättre för barn och elevers trygghet och desto mer gynnsamt för deras lärande. Stabila planeringsförutsättningar bidrar också till att Lomma kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare.

I BUN:s resursfördelningssystem finns ingen kompensatorisk variabel beroende på små socio-ekonomiska skillnader mellan skolorna i kommunen. Däremot har förvaltningen valt att satsa den kompensatoriska resursfördelningen på en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) samt omfördelning av en del av centrala barn- och elevhälsans befintliga resurser till ett närvaroteam samt resurser till att förebygga skolstress (HOPP).

För förskolan finns det tre specialpedagoger att tillgå i centrala barn- och elevhälsan. Förskolans resurser har dessutom kompletterats med skoldatatek, psykolog och logoped utifrån behov som har identifierats i förskolans kompensatoriska uppdrag.

STÖD TILL REKTORERNA

Verksamhetsspåren har uppdraget att ge förutsättningar, ramar och riktlinjer för en likvärdig utbildning i förskola och grundskola i Lomma kommun.

Rektorerna ska i sitt uppdrag få stöd av förvaltningen både avseende kvalitet- och utvecklingsarbetet samt stöd i ledarskapsfrågor. Det är oerhört viktigt att det finns tillit i arbetet mellan nämnd/förvaltning och rektorerna samt att förvaltningen inser att rektorn är nyckelfunktionen för att alla barn och elever ska lyckas. Medarbetarundersökningar visar att rektorerna upplever att de får stöd av sina verksamhetschefer.

ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljöarbetet handlar om en rättighet för den enskilde och kvalitet i verksamheterna. När medarbetare blir sjuka blir det både dyrt, skapar onödigt lidande för den enskilde och försämrar kvaliteten i verksamheterna. Kontinuitet i relationerna mellan medarbetare och barn/elever är en viktig förutsättning för dem att lyckas.

Förvaltningsledningens mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA-målen) är styrande för arbetsmiljöarbetet. Målen är; att arbetsuppgifterna ryms inom den egna arbetstiden och att samtliga medarbetare upplever sig som en del av arbetsplatsens gemenskap.

En god och stimulerande arbetsmiljö är också en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. En framgångsrik kompetensförsörjning förutsätter att arbetsgivaren kan erbjuda ett nära ledarskap, en god arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner, tillit till professionerna, utveckling- och karriärmöjligheter samt en ändamålsenlig organisation.

VETENSKAP OCH BEPRÖVAD ERFARENHET - PROFESSIONSPROGRAMMET

Eftersom forskning inom det utbildningsvetenskapliga området sällan är entydig, utan istället pekar åt olika håll beroende på olika teoretiska utgångspunkter och vilka frågeställningar som studeras har arbetet kommit att inriktas på att hos medarbetarna utveckla ett mer vetenskapligt förhållningssätt till den egna praktiken. Detta görs enskilt och kollegialt ute på våra enheter och har byggts in i det systematiska kvalitetsarbetet med reflekterande frågor till pedagogerna.

Professionsprogrammet tar sikte på att synliggöra och kritiskt granska den beprövade erfarenheten kollegialt. Syftet är att höja kapaciteten hos medarbetarna och på sikt förbättra uppdragets genomförande kring specifika fokusområden eller problem i verksamheterna vilket utgör hinder för att alla barn och elever ska lyckas.

Tre kriterier med starkt forskningsstöd (Steven Katz och Lisa ain Dack ”Professionsutveckling och kollegialt lärande”.) har lagt grunden till arbetet i samtliga professionsprogram.

Dessa är;

• Fokus på uppdraget eller ett specifikt problem, bristande kvalitet eller måluppfyllelse

• Undersökning av nuvarande arbetssätt, pröva nytt och studera effekten av genomförda insatser

• Pedagogisk ledning av varje professionsinriktning

Professionsprogrammet startade 2019 och har en budget på 500 tkr per år. Första året genomfördes fyra professionsprogram för skolledare, köksenhetschefer, fritidsledare samt förskollärare. Ledningen av professionsinriktningarna sker av forskare från Malmö Universitet eller av fristående konsulter. Samtliga professionsinriktningar baseras på kollegialt lärande. De olika programmen har samma upplägg, 10 - 12 deltagare med likartat uppdrag, som träffas en gång i månaden under en längre period, 8 - 12 månader.

Behoven identifieras första året, 2019, i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Från och med 2020 identifieras behoven av professionerna själva. Enligt en utredning från 2018 (SOU 2028:7) bör professionsutveckling komma från professionen själv. Hösten 2020 har förvaltningen startat två nya program, ett som vi redan genomfört med goda resultat utifrån den utvärdering som genomförts. Det gäller förskollärarna och heter ”stärkt fokus på uppdraget, undervisningen och barns lärande”. Målet är att höja kvaliteten på planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och bedömning av barns lärande i förskolan.

Den andra inriktning som startats är även den med önskemål från professionen, lärare i de yngre årskurserna, och heter ”ökad medvetenhet kring triggerssituationer i tillgängliga lärmiljöer”. Professionsprogrammet syftar till att förbättra lärares professionalitet med fokus på explosiva barn samt förutse de situationer som kan vara triggande för elever. De konkreta målen med inriktningen är att förstå de faktorer som bidrar till utmanande episoder, identifiera de specifika situationer där de uppstår samt att förebygga dem.

KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP (SU-GRUPP)

Att samla resurser och kompetens i en verksamhet är det sätt förvaltningen har valt för att på bästa sätt möta behoven hos de elever i våra grundskolor som har extraordinära stödbehov. Syftet är också att skapa en likvärdighet som kan uppväga skillnader i elevernas förutsättningar. Formen för verksamheten är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp, där målgruppen är elever i våra grundskolor exempelvis inom NPF-spektret med stora sociala, kommunikativa och emotionella svårigheter.

SU-gruppen finns för elever i årskurser 1-9. I dagsläget har SU-gruppen, 15 elever, alla pojkar.

SU-gruppen är således en kvalificerad, individanpassad verksamhet med behöriga lärare och annan behovsstyrd personalkompetens. Eleven är inskriven på sin "hemskola" och samarbetet med dem är en viktig framgångsfaktor. Arbetet i SU-gruppen har utvecklats väl visar uppföljning och utvärdering som förvaltningen genomfört, elever med tidigare hög frånvaro har numera betydligt lägre frånvaro än tidigare. Elever som tidigare varit hemma från skolan eller haft enskild undervisning är nu i ett sammanhang med andra elever, en nog så viktig framgångsfaktor för den enskilda elevens självkänsla.

NÄRVAROTEAMET

Närvaroteamet, som organisatoriskt tillhör den centrala barn- och elevhälsan, har varit igång sedan höstterminens start. Närvaroteamet har med utgångspunkt i forskning skapat ett metodstöd som erbjuder ett evidensbaserat arbetssätt.

Närvaroteamets uppdrag är att arbeta tillsammans med skolans personal och kring de elever som har problematisk skolfrånvaro. Närvaroteamet finns med i alla faser av metodstödet vilket innebär att de arbetar både på individ- och gruppnivå. Teamet består av socialpedagog och speciallärare. Deras mål är att elevernas närvaro i skolan ökar samt att eleverna under sin frånvaro har tillgång till undervisning.

I dagsläget är närvaroteamet inkopplade på 17 elever, varav 3 flickor. En övervikt av eleverna har en neuropsykiatrisk problematik. Närvaroteamet har en hemsida som stöd till personal och skolledning.

SKOLDATATEKET

Skoldatateket består av en pedagog som riktar sina insatser både mot förskola och skola. Uppdraget är på individ, grupp- och organisationsnivå. Skoldatateket erbjuder kompetensutveckling, metodutveckling och stöd i lärarens dagliga arbete med digitala lärverktyg. Stödet riktas generellt till alla men också specifikt till elever i behov av särskilt stöd såsom koncentrationssvårigheter och läs-och skrivsvårigheter. Elever och vårdnadshavarna har möjlighet att träffa skoldatateket för visning, handledning och genomgång av elevens olika lärverktyg och kompensatoriska hjälpmedel.

I och med digitaliseringssatsningen i förskola och skola har efterfrågan på stöd från skoldatateket ökat markant. Skoldataket har en hemsida som har hög besöksfrekvens.