ALLA SKA LYCKAS
I skollagen slås fast att grundskolan ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever. Rektor har ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas och att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det stöd och särskilda stöd som de behöver.
Styrdokumenten ställer höga krav på tillgänglighet och anpassningar i undervisningen för alla elever oavsett behov, förutsättningar, ledning och stimulans. Om det trots ansträngningar att planera och organisera en undervisning som ska fungera för alla elever inte går att göra detta utan en individuell insats så är det antingen extra anpassning eller särskilt stöd som gäller. Den insatsen ska vara riktad till en elev och kopplas till de kunskapsmål eller delar av kunskapskraven som eleven har svårt att nå.
Lärarens information om och analys varför en elev har svårigheter i skolsituationen är underlag för att bedöma vilka extra anpassningar som bäst kommer att gynna eleven. Om de extra anpassningarna som har gjorts för en elev inte är tillräckliga ska det utredas om eleven är i behov av särskilt stöd. Utredningen ska svara på vilka insatser som ger eleven bäst förutsättningar att uppnå kunskapskraven. Om bedömningen är att eleven är i behov av särskilt stöd så ska det dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Det är insatsernas omfattning och varaktighet som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar. Särskilt stöd är ofta mer omfattande och pågår under en längre tid.
Förvaltningen ser i det systematiska kvalitetsarbetet och genom insamlad data att rektorerna engagerar och inspirerar alla medarbetare på skolan att skapa förutsättningar för en inkluderande inlärningsmiljö som passar mångfalden av elevers olikheter.
När förvaltningen sammanställer antalet extra anpassningar och särskilt stöd som skolorna ger och jämför det med elevernas måluppfyllelse blir det tydligt att skolorna bedriver ett effektivt och framgångsrikt arbete med att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen.
21,0 % av eleverna i årskurs 1-3 hade insatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd i ämnena matematik och svenska att jämföra med att 3,2 % inte nådde målen i årskurs 3.
26,4 % av eleverna i årskurs 4-6 hade insatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd i ämnena matematik, svenska och engelska att jämföra med att 2,3 % inte nådde minst betyget E i årskurs 6.
20,5 % av eleverna i årskurs 7-9 hade insatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd i ämnena matematik, svenska och engelska att jämföra med att 1,7 % inte nådde minst betyget E i årskurs 9.
UPPFÖLJNING AV KUNSKAPSRESULTAT
Skolorna använder sig av InfoMentor för att dokumentera kartläggningsmaterialet för förskoleklass, bedömningsstödet för årskurserna 1-3, bedömningen av kunskapskraven i årskurserna 4-9 och betygsutfallet i årskurserna 6-9.
Varje skola har regelbundna uppföljningar på både individ- och gruppnivå utifrån denna data. Analysen av resultaten blir ett konkret underlag för rektors prioriteringar av det kompensatoriska uppdraget i tjänsteplaneringen.
Förutom kunskapsutvecklingen följs effekterna kring extra anpassningar och särskilt stöd kontinuerligt upp.
GEMENSAMT PEDAGOGISKT TÄNK KRING NYANLÄNDA
Förvaltningen ser framgångar med att möta nyanländas behov då skolorna har en tydlig samsyn, struktur och organisation.
På Bjärehovskolan har de nyanländas behov utgjort grunden för organisationen. Det har resulterat i frekvent studiehandledning (stöd på modersmålet i olika ämnen), flera SvA-lärare (Svenska som andraspråk) och ett "mindset" att eleverna på lektioner inte ska vara passiva - de är med utifrån sina styrkor.
Det råder inget tvivel om att att varje lärare spelar en mycket viktigt roll för att utbildningen ska fungera för de nyanlända eleverna. I kvalitetsrapporterna understryks att det är faktorerna inne i klassrummet, som ett tillåtande arbetsklimat och kollegialt lärande så att lärargruppen drar åt samma håll som har avgörande betydelse för nyanlända elevers lärande och måluppfyllelse. Rektorerna kommer även fram till att lärare behöver tänka ännu mer på vad eleven har för erfarenheter och behov och utgå från dessa i undervisningen.
ELEVHÄLSAN
Elevhälsans uppdrag ska främst vara främjande och förebyggande och stödja elevens utveckling mot målen.
Det framkommer i rektorernas analyser att elevhälsans arbete är avgörande för att elevernas behov av och rätt till stöd ska tillgodoses. Elevhälsoteamen (EHT) följer upp och får en helhetssyn över skolans insatser. Framgången ligger i att tidigt sätta in riktade insatser.
EHT:s arbete är en viktig komponent i elevernas mående och kunskapsutveckling. Centrala barn- och elevhälsans satsning på att utöka antalet kuratorer och psykologer har gjort skillnad. Psykologs närvaro i EHT har skapat ett fördjupat tvärvetenskapligt forum för diskussion och reflektion om vilka insatser som ska sättas in.
Rektorerna lyfter specialpedagogerna som en viktig länk mellan rektor och lärare. Specialpedagogerna träffar arbetslag, är ute och och gör lektionsbesök i klassrummen både för att se undervisningen men också som underlag för handledning av lärare. Rektorerna menar att specialpedagogen fyller en viktig funktion i det kompensatoriska uppdraget.
Rent konkret ser förvaltningen följande insatser genomförda i olika grad ute på skolorna:
Specialpedagoger har fasta tider för att handleda pedagoger.
Specialpedagog finns med redan i förskoleklass för att tidigt identifiera elevers behov av stöd.
Specialpedagoger stämmer kontinuerligt av var behoven finns och lägger upp sitt arbete utifrån det.
Specialpedagoger arbetar i team och leder arbetslagets arbete kring extra anpassningar och särskilt stöd.
STÖD INOM RAMEN FÖR ELEVENS ORDINARIE KLASS - EXTRA ANPASSNINGAR
Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen och är skyldig att erbjuda extra anpassningar som svarar mot elevens individuella behov. Det kompensatoriska stödet ges bäst ur ett inkluderingsperspektiv inom ramen för elevens ordinarie klass.
Alla elever i Lomma kommuns grundskolor har en Ipad eller Chromebook och därmed tillgång till kompensatoriska verktyg såsom talsyntes för språkinlärning och stavningsprogram. För elever med t.ex. läs- och skrivsvårigheter är verktygen ofta avgörande för att kunna följa med i undervisningen.
Alla elever har tillgång till Inläsningstjänst, detta möjliggör att man kan lyssna på texterna i läroboken. Elever som lär sig bäst genom att lyssna på text får en ny möjlighet. Andra vinster är att den skrivna texten och den upplästa texten jämställs i status samt att när många olika elever lyssnar blir det inte utpekande eller annorlunda.
Flera av grundskolorna arbetar efter metoden kooperativt lärande. När elever interagerar med varandra skapar de relationer till varandra vilket stärker deras sociala förmågor och samhörighet i grupp. Forskningen visar att samhörighet och relation mellan elever utgör en betydelsefull del för att skapa trygghet i skolan, vilket leder till lärande och goda ämneskunskaper.
De effekter som skolorna ser av arbetssättets olika strukturer, att arbeta i par, i team eller i helklass är:
positiv interaktion mellan elever och förbättring av elevernas samarbetsförmåga
öppen samtalskultur där elever lär med och av varandra
social och kognitiv utveckling
hög acceptans för olikheter
ökad måluppfyllelse
Löddesnässkolan ser positiva effekter av arbetet med gemensamma strukturer för alla klasser och lektioner. Elever vet vad som ska hända och samma struktur finns hos olika lärare vilket bidrar till trygghet.
Vid rektors samtal med elevgrupperna säger de samma sak: När alla vet vilka förväntningar som finns och det är tydligt med mål, syfte och tillvägagångssätt är det lätt och roligt att lära. Undervisningstiden blir mer effektiv. Att målet för lektionen finns tydligt uppsatt på tavlan och enkla hjälpmedel som Time timer i alla klassrum, som tydligt visar hur lång tid som är kvar av olika aktiviteter, är ett exempel som stödjer många elevers lärande.
Nedanstående exempel på anpassningar inom ramen för klassundervisningen finns i större eller mindre omfattning, utifrån elevernas behov, på alla skolorna i Lomma kommun.
Anpassade läromedel
Bildstöd på tavlan
Extra tydliga instruktioner
Hjälp att förstå texter
Muntliga prov, och skrivmallar
Stöd att sätta igång arbetet
Särskild placering i klassrummet
Särskilt schema över skoldagen
Visuellt stöd
STÖD UTANFÖR ELEVENS ORDINARIE KLASS - SÄRSKILT STÖD
När de extra anpassningar som gjorts för en elev inte är tillräckliga och elevens individuella behov av stöd är mer omfattande och varaktigt behöver särskilt stöd sättas in. Särskilt stöd är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte går att göra inom ramen för den ordinarie undervisningen.
För dessa elever är individuellt anpassad undervisning, enskilt eller i ett mindre sammanhang , utanför klassrummet främjande för utvecklingen. Detta framkommer i rektorernas kvalitetsrapporter där det finns många exempel på hur skolorna ger elever särskilt stöd.
Pilängskolan har ett studierum som är centralt placerat i skolan. Till studierummet är alla elever välkomna att studera, få handledning eller för stöd av pedagoger. Studierummet utgör en central del i arbetet med tillgängliga lärmiljöer på skolan med tydligt fokus på att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.
På Karstorpskolan Södra visade utvärderingar av det särskilda stödet till enskilda elever inte de framsteg för eleverna som önskats. Skolan har därför valt att samla resurserna i en studieverkstad. Där är alltid två lärare, varav en specialpedagog, i studieverkstaden. Den är inredd så att alla elever har sin egen arbetsplats. Effekten av detta är att de elever som redan hade särskilt stöd fick behålla det samt att fler elever får del av det särskilda stödet. Resultatet på individnivå är att fler elever har fått minst betyget E i fler ämnen och några elever som tidigare hade problematisk skolfrånvaro har högre närvaro än tidigare.
För ett antal elever med stora behov av en anpassad skoldag finns det på Fladängskolan en särskild undervisningsgrupp (SU-grupp). Största delen av undervisningen sker i en mindre grupp. Arbetet i den särskilda undervisningsgruppen kräver flera pedagoger som löser av varandra för att kunna behålla kvaliteten i undervisningen. Insatserna är ofta av individuell karaktär som exempelvis att möta upp någon elev på en bestämd plats, vid en speciell tid med en väl framarbetad rutin. Att möta en elev som har det svårt kräver ett flexibelt arbete där planerade insatser oftast blir på ett annat sätt än vad som det är tänkt. Skolan har också skapat andra motiverande aktiviteter genom träning. Att röra sig tillsammans med personal från skolan som är särskilt utbildade för att möta elever som inte känner att de lyckas är ett förebyggande arbete som Fladängskolan tror mycket på.
Karstorpskolan Norra har organiserat stödet utanför klassrummet i "Hamnen". Syftet är att erbjuda en reträttplats för elever i åk 4-5 som har svårt att ingå i större sammanhang. Eleverna har med sig material och instruktioner från sin lärare så alla vet vad de ska arbeta med. Hamnen har en väl anpassad miljö för sitt ändamål och skiljer sig från ett ”vanligt" klassrum. Här finns flera rum i rummet inredda med studsmatta, motionscykel, bolltäcke, balansbrädor, soffor och bord, samt ett antal olika studievrår. Hamnen är bemannad av en pedagog under hela skoldagen, hit kommer även specialpedagogerna med elever som en del i deras individuella stöd. Effekterna som Karstorpskolan Norra sett av arbetet är ökad studiero och trygghet för alla elever, högre måluppfyllelse, minskad stress och färre konflikter.