Cirkelmodellen

Cirkelmodellen är en pedagogisk modell för hur du som lärare kan arbeta tillsammans med eleverna för att skapa kunskap kring olika typer av genrer genom att förstå olika texttypers syfte, struktur, språkliga drag och/eller hur man använder språket för olika mottagare. Cirkelmodellen utgår ifrån att synliggöra och tydliggöra det som eleverna senare förväntas klara av på egen hand. Modellen går hand i hand med Vygotskys teori om sociokulturella perspektiv och explicit undervisning.

I explicit undervisning så läggs stor vikt vid inlärningen. Vi antar så lätt att eleverna redan ska känna till genrer i olika sammanhang men då språket är kulturellt så är även genrerna det. Alla barn möter inte alla genrer automatiskt och vet därför inte hur t.ex. en faktatext är uppbyggd. Eleverna kan känna till själva syftet med en faktatext men inte att den behöver ha en viss struktur för att det inte ska bli rörigt att läsa eller att en faktatext har vissa språkliga drag som är viktiga att ta hänsyn till som exempelvis beskrivningar. Därför anser man inom explicit undervisning att man behöver tydliggöra, synliggöra och förklara genrerna så eleverna tydligt förstår hur språket är uppbyggt, hur de skriver i olika genrer och hur språket utvecklas i olika typer av sammanhang.

Cirkelmodellen bygger alltså på att eleverna aktivt deltar i sin egen inlärning och även utvecklar ett eget skrivande. Cirkelmodellen är inget som kan undervisas under en och samma lektion utan kan ta flera veckor och fungerar utmärkt att använda i tematiska och ämnesintegrerade arbeten.

Cirkelmodellen består av fyra olika faser:

Fas 1: Man bygger upp kunskap kring det ämnesområde man vill undersöka. Ska man arbeta med vattnets kretslopp behöver eleverna först förstå hur vattnets kretslopp fungerar. Här är det viktigt att eleverna får tillägna sig kunskaperna aktivt och inte enbart passivt där läraren står och berättar. Visst kan läraren berätta om vattnets kretslopp och visa exempelfilmer för att starta upp eleverna men efter det behöver eleverna själva sätta ord på och få en chans att förklara processen i ett socialt sammanhang. Givetvis kan eleverna ta reda på själva hur kretsloppet fungerar och man som lärare mer fungerar som stöd. Viktigt att all information sätts upp så det sitter synligt i klassrummet, speciellt andraspråkselever kan ha nytta av att se orden och upprepa dem för att de ska befästas.

Fas 2: Nu ska elever förstå syftet med den text som de ska skriva. De behöver även förstå strukturen och de språkliga dragen. Man kanske väljer att skriva en förklarande faktatext med sekventiell förklaring och då behöver det finnas en exempeltext med just det. Undvik dock att visa en text med vattnets kretslopp eftersom det är det som ska vara elevernas slutprodukt. Välj en text som liknar den med vattnets kretslopp och titta på den tillsammans. Gå igenom vad som bör ingå i en förklarande faktatext både strukturmässigt men även grammatiskt. Skriv ner struktur och språkliga drag och låt dem sitta uppe. Låt eleverna göra olika övningar för att lättare förstå hur strukturen ser ut. Du kan även välja att träna på olika typer av grammatik som då tas upp i ett sammanhang på olika sätt.

Fas 3: När du känner att eleverna skapat sig en uppfattning om strukturen och språket i genren så ska ni skriva en gemensam text, eventuellt om vattnets kretslopp för att ge en förebild. Eleverna berättar hur du ska skriva och du som lärare fungerar enbart som sekreterare och ibland flikar in med frågor. Läs om texten flera gånger och du som lärare kan återkoppla till grammatiken, språket och strukturen men eleverna ska själva tala om ifall något ska ändras. Den färdiga texten skrivs sedan ut och sätts upp som en förebild i klassrummet.

Fas 4: Eleverna är nu redo för att skriva individuella texter. De kan skriva helt själva eller i par. Det gäller att påminna eleverna om att läsa igenom sin text flera gånger och att bearbeta texten precis så som ni gjorde gemensamt för att texten ska utvecklas. När eleverna är klara kan de kamratbedöma varandras texter och/eller göra en självbedömning innan de lämnas in till dig som lärare. Därefter får du en god uppfattning om vad eleverna tillägnat sig för kunskaper. Sätt upp texterna, gör en bok av dem eller dela på något annat sätt.

Det som också kan göras är att visa exempeltexter för eleverna redan i fas 3, i synnerhet när det gäller betyg, för att eleverna ska förstå hur man behöver skriva för få ett visst betyg.