Begrepp

Definitioner/begrepp

Särskilt begåvad, extremt begåvad, högpresterande. Det finns inte någon enhetlig accepterad definition av särskild begåvning.

En definition som kan vara till hjälp för att förstå vilka individer det handlar om är denna, som inte bygger på en specifik vetenskapsteoretisk grund, utan är en allmän definition för praktisk tillämpning: Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden. Ett beteende i detta sammanhang förstås som mänsklig prestation, aktivitet eller funktion (Persson, 1997, s. 50).

I senare versioner har definitionen formulerats: Den är särbegåvad som förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet (Persson, 2015, s. 4). Definitionen stämmer väl när särskilt begåvade elever kommer till sin rätt. Men det är inte alltid som en särskilt begåvad elev förvånar. En elev som länge mött en oförstående omgivning kan ge upp sina försök att bli sedd utifrån sin särskilda begåvning. Eleven kan då underprestera, bli utagerande eller verka ointresserad. En elev kan också själv välja att inte visa sin begåvning för att inte bli betraktad som annorlunda.

Begåvningen – förmågan – är inte samma sak som prestationen, alltså det eleven faktiskt visar upp. Termen högpresterande betecknar de som presterar goda resultat.

Alla högpresterande är inte särskilt begåvade, och alla särskilt begåvade är inte högpresterande (Reis & Mc Coach, 2000; Siegle & Mc Coach, 2002).

Text hämtad från skolverket. "att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna"

The Three-Ring conception of giftedness

The Three-Ring conception of giftedness, en internationellt välkänd modell som visar att särskild begåvning handlar om flera faktorer som samspelar med varandra. Varje ring representerar en förmåga som i sin kontext beskrivs över det normala. Den särskilt begåvade eleven hamnar i det område där cirklarna överlappar varandra (gifted behaviour). En matematiskt särskilt begåvad elev har, utifrån denna modell, alltså både matematisk förmåga, inre motor och kreativitet utöver det vanliga.

Kategorier Särskilt begåvade barn och elever kan finnas i alla grupper oavsett exempelvis kön, funktionsnedsättning, etnisk och socioekonomisk bakgrund. Trots oklarheten om vad som egentligen avses med begreppet särskild begåvning kan tre kategorier av barn och elever urskiljas, som ligger till grund för hur utbildning och undervisning bör anpassas:

1. ”Högpresterande” barn och elever som är presumtivt normalbegåvade (ej testade), som genom hårt arbete och hög grad av stöttning av skola och/eller hem presterar mycket väl inom flertalet kunskapsområden.

2. ”Presumtivt särskilt begåvade” barn och elever oavsett prestationsnivå (ej testade). Här ryms dels de presumtivt särskilt begåvade barn och elever som med lätthet presterar högt inom flertalet kunskapsområden, men också presumtivt särskilt begåvade elever som i skolsammanhang underpresterar utifrån sin begåvningsmässiga potential.

3. ”Barn och elever med ojämn begåvningsprofil” som presterar högt enbart inom vissa kunskapsområden. I denna kategori finns också elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och elever i sociala svårigheter som kan ha genomgått begåvningstester. Kategorierna är väsentliga då anpassningarna blir olika beroende på vilken kategori som barnet eller eleven tillhör. Det är viktigt att skilja begåvning och prestation åt exempelvis för att kunna upptäcka ett eventuellt glapp där potentialen att prestera på högre nivå är stor. Den högpresterande eleven som redan arbetar på sin högsta nivå bör inte pressas ytterligare. Problembaserat lärande liksom öppna frågor kan vara bra för särskilt begåvade barn och elever, men mindre bra för de med ojämn begåvningsprofil och vissa diagnoser.