Det behövs utländsk arbetskraft för att komplettera den finländska arbetskraften. Antalet finländare i arbetsför ålder minskar och befolkningstillväxten sker uteslutande genom invandring. Utan en tillräcklig invandring minskar utbudet av arbetskraft och på längre sikt även sysselsättningen väsentligt, vilket har en inverkan på ekonomin, försörjningskvoten och sysselsättningsgraden.
Finland behöver kunnig personal på alla utbildningsnivåer för att arbetsmarknaden ska fungera och konkurrenskraften bevaras. Arbetskraftsinvandringen är viktig inte bara för att trygga tillgången till arbetskraft utan också för att berika arbetslivet och främja innovationer.
Det här förutsätter etiskt hållbar rekrytering från både EU-länder och länder utanför EU.
Om ditt företag vill rekrytera arbetskraft från utlandet, gör förberedelserna omsorgsfullt och i god tid på förhand. Varje internationell rekryteringsprocess är unik. Till de flesta rekryteringsprocesser hör ändå vissa skeden och frågor som arbetsgivaren måste gå igenom.
Presentation som presenterar vad en arbetsgivare bör tänka på inför rekrytering från utlandet.
Mer information om uppehållstillstånd och registreringar finns på följande sidor:
Migrationsverket, Rätt att arbeta
TE-tjänster, Rekrytering från utlandet
suomi.fi, Arbetstagare från utlandet
För att rekryteringen ska bli så lyckad som möjligt för alla parter behöver man tänka på följande när arbetstagaren inleder arbetet i företaget:
Kom ihåg att den utländska arbetstagaren berörs av samma arbetsvillkor som dina finländska arbetstagare. Se till att försäkringar, sjukförsäkringsavgifter och företagshälsovård är i skick även för den utländska arbetstagaren.
Berätta för arbetstagaren om spelreglerna och tillvägagångssätten i företaget. Säkerställ också att arbetstagaren får tillräckligt med inskolning och introduktion för sina arbetsuppgifter, klart och tydligt på ett språk som hen förstår.
Tänk på att det är lättare för arbetstagaren att anpassa sig till arbetsgemenskapen och att arbetsresultatet blir bättre när du satsar på introduktion och inskolning.
Berätta för arbetstagaren om de typiska dragen i det finländska arbetslivet. Beakta att arbetslagstiftningen och arbetarskyddskraven i Finland kan avvika avsevärt från den praxis som gäller i arbetstagarens hemland. Kom också ihåg kulturella skillnader, till exempel när det gäller att passa tider, förhållandet chef-anställd och förväntningarna man har på arbetstagaren.
Uppmuntra de övriga arbetstagarna i företaget att stöda och hjälpa den utländska arbetstagaren både i arbetet och i frågor som gäller fritiden.
Inom ramen av Business Finlands nationella Talent Boost åtgärdsprogram, har Kokka kohti Suomea - projektet sammanställt en Internationell rekryteringsguide (och en kortare sammanfattning) kring internationell rekrytering.
Här hittar du guiderna som finns på svenska, finska och engelska!
Utnyttjande av arbetskraft och människohandel
Chung började arbeta på en restaurang som hans farbror ägde i Finland. Chung och farbrodern kom överens om att Chung skulle arbeta från nio på morgonen till åtta på kvällen varje dag i ett år. Han skulle få två lediga dagar per månad. Under sina lediga dagar skulle Chung kunna hjälpa sin farbrors familj genom att städa hemma hos dem. Under det första året skulle Chung inte få någon lön utan endast en månadspeng på 100 euro. Farbrodern lovade att när Chung har arbetat för honom i två år, får han permanent uppehållstillstånd i Finland och får använda alla tjänster som erbjuds i Finland.
Chung inledde sitt arbete, men märkte snabbt att arbetstempot var alltför högt. Arbetsdagarna blev ofta längre än avtalat. Inte ens när Chung var sjuk fick han vara borta från arbetet. Chungs farbror skaffade Chung ett uppehållstillstånd men behöll tillståndet och sade att Chung bara skulle slarva bort det. När Chung bad om löneförhöjning hotade farbrodern att skicka honom tillbaka till Kina. Farbrodern svor att han skulle förstöra Chungs rykte och att Chung aldrig mer skulle få arbete i sin hemby. Om Chung skulle lämna landet innan slutet av året måste han betala tillbaka sina skulder till farbrodern.
Chungs farbror drog nytta av att Chung inte talade finska eller engelska och inte kunde ta reda på vilka rättigheter han hade i Finland. Chung trodde att alla andra arbetar under samma förhållanden, och dessa förhållanden var ju bekanta för honom redan från Kina. Farbrodern tog hand om Chungs myndighetsärenden och följde med honom till varje besök. Farbrodern agerade som tolk mellan Chung och myndigheterna och kunde på så sätt påverka myndigheternas uppfattning om Chungs situation. För myndigheterna visade farbrodern ett arbetsavtal med vanliga finländska anställningsvillkor som inte motsvarade Chungs faktiska arbetsförhållanden.
Berättelsen och karaktärerna är fiktiva, men baserar sig på en eller flera verkliga händelser.
Arbetsrelaterat utnyttjande förekommer även i Finland och det är ofta arbetstagare med utländsk bakgrund som faller offer för utnyttjandet. I praktiken kan bakgrunden till exempel vara att arbetstagaren inte känner till det finländska arbetslivets regler eller till exempel är rädd för sitt uppehållstillstånd. Utnyttjande av arbetskraft förekommer i många branscher i Finland. Det är mer förekommande inom restaurang-, städ- och byggbranschen och inom jordbruk.
Utnyttjandet visar sig ofta så att:
arbetstagaren betalas lön under kollektivavtalet
arbetstagaren vägras lediga dagar
arbetstagaren har långa arbetsdagar utan sakenlig ersättning.
Utnyttjandet kan även omfatta till exempel att:
en avgift krävs för att erhålla arbetsplatsen
sjukfrånvaro nekas
företagshälsovården är bristfällig eller fattas helt
identiteten blir stulen
boendeomständigheterna är omänskliga
Om utnyttjandet även omfattar faktisk begränsning av friheten, tvång, påtryckning, hot, skuldsättning, vilseledande eller våld, kan rekvisit för människohandel uppfyllas.
De som har utsatts för arbetsrelaterad människohandel i Finland har oftast varit utlänningar och ursprungligen tagit emot arbetet frivilligt. Oftast har en vän, släkting eller någon annan bekant i offrets hemland övertalat offret att komma till Finland och lovat offret ett bättre liv och en bra lön. I sådana fall avslöjas de faktiska arbetsförhållandena först när offret har kommit till Finland och börjat arbeta.
Utnyttjande av arbetskraft innebär att offret tvingas att arbeta utan att ha faktiska möjligheter att tacka nej till arbetet eller att sluta arbeta utan allvarliga konsekvenser. Allvarliga konsekvenser kan innebära till exempel ett konkret hot mot offret eller offrets närstående. Dessutom kan offren känna att de inte är fria att lämna arbetet, om de riskerar att avlägsnas ur landet eller förlora sin försörjning i ett främmande land, om de slutar. Offret vet ofta inte hur det finländska samhället fungerar och är därför beroende av arbetsgivaren på många sätt. Detta gör det lättare för arbetsgivaren att kontrollera sitt offer.
När arbetsrelaterad människohandel uppdagas är det väldigt vanligt förekommande i alla branscher att offret arbetar alltför långa dagar med för låg lön eller till och med utan lön. Många offer tvingas att arbeta långa dagar utan ordentliga raster.
Offret kan vara beroende av arbetsgivaren på grund av boende och uppehållstillstånd, men även till exempel på grund av de skulder som uppstått när resan och uppehållstillståndet arrangerades. Dessutom kan offret eller hens närstående utsättas för hot, utpressning eller våld, vilket gör att arbetsgivaren behåller kontrollen. Arbetsgivaren kan begränsa offrets handlingsfrihet på många sätt, till exempel genom att ta offrets bankkort och andra viktiga handlingar, såsom offrets pass och uppehållstillstånd, i beslag.
Arbetsgivaren kan rikta psykiskt och ibland också fysiskt våld mot sina offer. På grund av de långa arbetsdagarna har offren ofta väldigt lite fritid, och i vissa fall har offren varit tvungna att bo på arbetsplatsen.
Ett typiskt drag för de fall av utnyttjande av arbetskraft som upptäckts i Finland är att anställningsförhållandet ser helt lagligt ut på papper. Den lön och de arbetstider som anges i arbetsavtalet kan överensstämma med kollektivavtalet, men i verkligheten följer man inte dessa villkor. Arbetstagaren kan till och med få en avtalsenlig lön till sitt konto, men då kan arbetsgivaren ta offrets bankkort i beslag eller kräva att offret ska ta ut pengarna från kontot och lämna dem tillbaka till arbetsgivaren i kontant form.