Läs- och skrivförmåga, litteracitet:

Att kunna hantera information och skriftlig kommunikation (ofta digital) är något som är centralt inom alla yrken idag, även i dem som betecknas som enkla. Det gör att läs- och skrivförmåga är en nyckelkompetens i arbetet.

Förutom läs- och skrivkunnighet är en god studieteknik nödvändig för att man ska kunna ta del av formell utbildning. Det är inte alla migranter som har dessa kunskaper och de kan behöva stöd i att utveckla dem.

Litteracitet kan beskrivas som förmågan att läsa och skriva på den nivå som behövs för att kunna fungera och utvecklas i arbetslivet och i samhället generellt. Det är en nyckel till såväl deltagande i samhällslivet som till arbetslivet. Läs- och skrivförmågan kan variera beroende på sammanhanget och de som håller på och lär sig ett nytt språk har ofta behov av stöd när det uppstår ett nytt sammanhang, t ex när en ny blankett ska fyllas i.

Vilka språkliga färdigheter behövs inom arbetslivet?

Arbetsrelaterade språkliga färdigheter är de kunskaper människor behöver för att

• hitta en passande anställning: hur man söker jobb, skriver en CV, besvarar en platsannons, vilket språk man behöver för att klara en anställningsintervju osv.

• kunna bidra aktivt som anställd: kunna använda ett specifikt yrkesspråk, delta i samtal om arbetsmiljöaspekter, delta i teamarbete och kvalitetsarbete, sköta kundkontakter, förstå och uttrycka sig kring arbetsrätt, ta ansvar och delta i olika processer

• gå vidare i sin karriär: göra framsteg på arbetet, delta i utbildningar, utföra praktikperioder i olika arbetsuppgifter och på olika arbetsplatser mm.

Vilken nivå av språkkunskaper ställer er arbetsplats?

Språk- och kommunikationsfärdigheter behövs inom alla arbetsuppgifter. Inom alla yrkesområden ställs allt högre krav på att kunna ta till sig information och kommunicera effektivt. I vissa länder krävs generellt nivå B1 på GERS-skalan (gemensam europeisk referensram för språk) för att förstå basala regler om arbetsmiljö och säkerhet, oavsett vilken språklig nivå som krävs för det aktuella arbetet.

Utbildningsnivån för yrket kan ge en del indikationer på vilken språklig kompetens som är nödvändig. Lagar och kvalitetskrav kan också ge ledtrådar till vilka språkliga krav som måste ställas.

Det kan finnas nationella riktlinjer för särskilda sektorer, exempelvis inom vård och omsorg. De specifika omständigheter som råder på arbetsplatsen, vilken typ av arbete det rör sig om och vilket stöd som finns tillgängligt spelar stor roll. Exempelvis kan den som arbetar inom hemvården ha sämre tillgång till stöd än den som arbetar på ett äldreboende där kollegorna finns nära till hands.

Många arbetsgivare överväger att använda språktest vid rekrytering. Men de språktest som finns idag är i huvudsak framtagna för undervisning, och visar inte om personens språkkunskaper motsvarar den nivå som krävs för att klara arbetsuppgifterna i verkligheten. Om ett språktest ska fungera vid rekrytering måste man först ha identifierat vad som är en tillräcklig språklig nivå för just de arbetsuppgifter som personen ska utföra, och sedan utforma testet utifrån dessa krav. Ett språktest tar inte bort behovet av språkstödjande insatser på arbetsplatsen. Däremot kan det ge information om hurudant språkstöd som behövs.