Stationen

Emil och Astrid Toll med barnbarnen Kalle och Jan (Janne) i Gryt i Östergötland. Barnens föräldrar är Brita och Gunnar Hagvall (se Pilkrogs skola). Bilden bör vara tagen runt 1945.

Astrid och Emil Tolls barn Brita, Maja och Pelle. Bilden är tagen på 1940-talet. Källa till de två bilderna ovan är Jan Hagvall. 

Alla fastigheter i Spannarboda hade ett eget postfack på stationen där de dagligen hämtade sin post fram till stationens nedläggning 1968. Fastigheten Berga hade nummer 32 på facket. 

Astrid arbetade med posthanteringen på stationen, där spannarbodaborna hämtade sin post i låsta postfack. Astrid (Ström) var uppväxt i Spannarboda i Ströms fastighet Solberga tillsammans med bl.a. brodern Verner som var stins på stationen i Krampen. Brita (1920-2001) gifte sig redan 1938 med sin lärare i Pilkrog Karl Gunnar Hagvall (1912-1981) från Tryserum i Småland. För att få gifta sig var de tvungna att "gå till kungs". Tillsammans fick de fyra pojkar: Karl Olov (1939-), Jan Gunnar (1941-), som båda är födda i Lindesberg, Lars Gustav (1945-)... . Brita utbildade sig till organist och tillsammans med sin familj har hon bott bl.a. i Gryt i Östergötland, Köping, där Karl Gunnar dog, och i Göteborg, där Brita dog. Karl Gunnar var en uppskattad kantor och körledare i Spannarboda. Som lärare hade han ibland ett hetsigt humör och avslutade sin tjänst i Pilkrog och flyttade med familjen till Gryt. När Maja Ingegärd (1923-), som är född i Fivelstad, utbildade sig på folkhögskolan i Fellingsbro träffade hon Bo Gustaf Lennart Löfgren (1918-) från Gävle. De gifte 1949 sig och flyttade till Lindesberg, där Maja arbetade som terapeut  inom äldreomsorgen och Lennart på tidningen Bergslagsposten. De har barnen Per Ola (1955-) och Eva Marianne (1951-). Pelle (1927-2004) har arbetat i företaget Sandvik och bl.a. bott i Sigtuna. Han spelade även dragspel på danser i trakten tillsammans med Ville (gift med Aina Behr) och Målar-Bengt i Björkebo. Familjen Toll flyttade från stationen till fastigheten Backebo medan Emil fortfarande var stationsföreståndare.

Steiner (1940-talet-1950-talet)

Tågklarerare Herbert Steiner (1919-2008) från Arbrå bodde tillsammans med sin hustru Edit Evelina (1925-) och hennes son Lars "Lasse" Gunnar (1946-) i stationens nedre lägenhet, då ännu ett rum och kök. Ryktet säger att handlarn i Finnåker var Lasses pappa. Edit var uppväxt i Finnåker och dotter till Ester Evelina Larsson (1905-1989) från Västra Skedvi. Herbert och Edit träffades när hon arbetade som hushållerska åt lantbrukaren Erik Dahlqvist i Östra Boda 1:6. Herbert och Edit gifte sig 1947 i Spannarboda, hade bröllopsfest på stationen och flyttade senare till Krylbo med den gemensamma dottern Maria Kristina (1948-). Herbert och Edit var ett trevligt och temperamentsfullt par, som ibland kastade porslin och blomvaser på varandra. Senare flyttade de till Örebro.

Edits mamma Ester Nordqvist var gift och bodde i en liten stuga i Österäng där de fick dottern Edit. Sedan fadern (namn okänt) dött gifte Ester om sig 1934 med Erik Einar Larsson (1900-1980) och bosatte sig i Annielund mellan Fellingsbro och Arboga, där de fick de gemensamma barnen Erik (1934-), kallad Målar-Erik, och Viola (1940-). Barnen tog efternamnet Eriksson.

Till vänster Gunborg Karlsson (se Banvaktsstugan och Berga), Edit Steiner och hennes son Lasse. Fotokälla: Hans-Olov Karlsson (Solliden) 

Åkerlund (1940-talet-1950-talet)

Tågklarerare Gustaf Åkerlund (1918-1996) från Avesta bodde i samma lägenhet som Steiners (före eller efter är oklart) tillsammans med hustrun Vania (1922-2001) från Hedemora och sonen Leif (1943-2001), född i Lindesberg, och en dotter. Familjen Åkerlund flyttade sedan till Krylbo, där Gustaf belönades för insatser i samband med "Krylbosmällen" 1941 och senare blev socialdemokratisk kommunpolitiker. Åkerlund var pratsam och färgstark med en viss övervikt. Under en tågresa mellan Krylbo och Spanarboda påpekade konduktören att Åkerlund blivit kraftig, varpå han replikerade: - Jag har väl för fan tuggat till det själv.   

Jerhammar (1940-talet-1950-talet)

Karl Bengt Jerhammar (1919-1990) från Örebro var tågklarerare. Detaljer är oklara, men under åren 1942-1946 var han stationskarl i Mullhyttemo vid Svartåbanan. Läs här! Senare flyttade han till Västerås.

Poker-Olle (1950-talet)

Tågklarerar "Poker-Olle" Gustav Sverker Olsson (1918-1999) från Glanshammar bodde på övervåningens norra lägenhet tillsammans med sin hustru (gift 1947) Britta Doris (1927-2011) från Vallmotorp och barnen Lars (1951-) född i Finnerödja och Anette (1956-) född här. Hit kom de från trakten av Fjugesta och 1970 bodde de på järnvägsstationen i Vintrosa.

Ström (slutet av 1950-talet)

Ström var tågklarerare på stationen som veckopendlade från familjen i Örebro. I veckorna bodde han på övervåningen hos Elsa Karlsson i fastigheten Berga. Ström, som var kort i växten, var med frälsningsarmén.

Jansson (1950-1963)

Tågklarerare Sune Jansson (1920-1988) från Kvistbro utanför Örebro kom hit 1950 och bodde i den nu till två lägenheter avdelade övervåningens genomgående lägenhet tillsammans med hustrun Sonja (1926-) från Garpenberg och barnen Stig (1950-) född i Hallsberg och Barbro (1953-) född här. Sune  tjänstgjorde tidigare i Hallsberg. Familjen flyttade 1963 till Fors norr om Krylbo. År 1970 bodde familjen i Krylbo. Se bild på familjen vid Solliden.

Björk (1959-60)

Tågklarerare Perolow Björk (1936-) arbetade i treskift på stationen tillsammans med Sune Jansson och Erik Eliasson.

- Järnvägen på Gotland började ju läggas ned på 1950-talet och tjänsten i Spannarboda söktes först av en gotländsk järnvägare, berättar Perolow (juni 2017). Gotlänningen drog dock tillbaka sin ansökan och istället sökte och fick Perolow den, som då arbetade på stationen i Hallsberg. Trots att Perolow bara stannade två år kom tiden i Spannarboda att bli livsavgörande. Här träffade han sin blivande hustru Margareta i Lunda, dotter till Oskar "Julle" och Agnes Andersson. År 1960 återvände Perolow till Hallsberg och i slutet på 1960-talet lämnade han järnvägen och börja studera. Familjen bosatte sig senare i Nora.       

Eliasson (1957-1968)

Tågklareraren Erik Oskar Eliasson (1928-2003) från Överkalix  bodde i den övre genomgående lägenheten tillsammans med hustrun (gift 1956) Astrid (Asta) Viola (1936-) från Hallsberg och barnen, som är födda här, Lars-Eric (1959-2009) och Maria Elisabet (1965-). Eliasson, som var en av stationens sista tågklarerare, förflyttades till Bastuträsk när stationen drogs in 1968 och familjen bodde 1970 i Boliden. Han återkom dock till Spannarboda på höstarna och deltog i älgjakten tillsammans med bl.a. Axel Karlsson i Östra Boda. Lars-Eric fortsatte att brevväxla med sin kompis Ronny Carlsson i fastigheten Solliden. Vid sin bortgång i cancer bodde Lars-Eric i Ekorrträsk mellan Lycksele och Vindeln tillsammans med hustrun Monica (1964-) och sonen (1986-) med sambo. Maria bor med sin familj i Umeå, medan Astrid bor i Skellefteå (2016). Innan Eliassons kom till Spannarboda efter midsommar 1957 hade Erik arbetat ett år på stationen i Skinnskatteberg. 

Nilsson (1963-1968)

Kurt Elis Gunnar Nilsson (1940-) från Växjö tjänstgjorde här samtidigt med Erik Eliasson och var alltså en av stationens sista tågklarerare. Innan Elis kom till Spannarboda arbetade han på stationen i Hallsberg. Han bodde på stationen i Spannarboda tillsammans med hustrun Viola Marianne Elisabet (1942-) från Hardemo i Närke och dottern Marita Carola Elisabeth (1962-), som är född i Hallsberg och numera heter Kylin. Familjen flyttade till Nässjö i samband med att stationen i Spannarboda drogs in.

Posten

Innan nedläggningen år 1968 hämtade spannarbodaborna sin post på stationen i numrerade låsta postfack. Astrid Toll (se ovan) var postbiträde på 1940-50-talet och Britta Andersson (se Björkebo) fram till nedläggningen.

Interiörbild från juli 2008. Foto: Kent Bauman 

Interiörbilderna från Spannarboda station tagna 9 augusti 2014 tillsammans med stationens ägare Kent Bauman.

Tvättstugan vid Spannarboda station fotad 2008. 

Tvätt- och bakstugan 5 januari 2012. 

Den nyrenoverade bakstugan, fotad 9 augusti 2014. 

Godsmagasinet vid Spannarboda station revs runt 2007. De två bilderna ovan är från en videoinspelning 1986. 

Nostalgisk flashback - Ett snart 55 år gammalt och för en då 10-årig grabb mycket ledsamt meddelande tittade fram vid vindsröjningen nyss - att järnvägsstationen i min hemby skulle läggas ner med förlust av service och kommunikationer men framför allt alla kompisar man hade i stationspersonalens familjer som nu tvingades att flytta till andra delar av landet - Nässjö, Krylbo och Röjnoret. Kort därefter stängde den mysiga Klintenbergs lanthandel som jag också bodde granne med. Källa: Ronny Carlsson från Solliden, 2022.