Så länge som vi varit aktiva inom Vägföreningar eller Samfälligheter, som det i dag heter, har det funnits en efterfrågan på en typ av reformations arbete gällande Lag 1973:1150. Inte så att lagens bokstav ändrats men Riksförbundet Enskilda Vägar, REV har tolkat befintlig lagtext på ett mer tidsenligt sätt! Ett bra och nödvändigt arbete där vårt grannland Finland gått före och kommit mycket längre i sin "modernisering"! Jag har tidigare skrivit om detta! Se nedan: REV:s Text Eller sök på GOOGLE vägdisponent !
REV Informerar
RIKSFÖRBUNDET ENSKILDA VÄGARS INFORMATIONSHÄFTE
Vägförvaltare
Vad är en vägförvaltare?
Med en vägförvaltare menas när hela styrelsearbetet eller stor del av arbetet övertas av en person. Det kan vara en av ägarna till en medlemsfastighet eller en utomstående konsult som specialiserat sig på vägföreningsfrågor.
Hur detta kan gå till beskrivs i detta informationshäfte.
Grundläggande regelverk:
En samfällighetsförening ska förvaltas på det sätt som sägs i Lagen om förvaltning av samfälligheter, 1973:1150. I lagen anges att stadgar ska antas för samfällighetsföreningen och att i dessa stadgar ska framgå (28§):
1. föreningens firma,
2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen,
3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutsförhet,
5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske,
6. föreningens räkenskapsperiod,
7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket,
8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas,
9. det sätt som kallelsen till föreningsstämman ska utformas samt hur kommunikationen till medlemmarna i övrigt ska struktureras, både ur tidsperspektiv och form.
Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.
Således är det stadgarna som anger hur styrelsen ska vara sammansatt.
I 30§ Lagen om förvaltning av samfälligheter anges:
30 § Styrelsen för samfällighetsförening skall bestå av en eller flera ledamöter och ha sitt säte i den ort där medlemmarnas fastigheter eller huvuddelen av dessa ligger. Styrelseledamot får inte vara underårig eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Regelverket tillåter således att styrelsen kan bestå av endast en ledamot. Det ger möjlighet att förvalta en samfällighetsförening på olika sätt. I det följande beskrivs en modell då endast en ledamot ingår i styrelsen och en annan modell då styrelsen ger en person eller konsult i uppdrag att sköta delar av styrelsen uppgifter.
Med ”säte” i viss kommun innebär att det är där stämma ska hållas och det är där föreningen ska svara vid domstol. Enskild ledamot i styrelsen kan således vara från annan ort.
Modell då endast en ledamot ingår i styrelsen:
I korthet innebär denna modell att föreningens stadgar ändras i §5 till förslagsvis följande lydelse: ”För föreningen ska finnas en styrelse med säte i xxxxxx kommun. Styrelsen ska bestå av minst en och högst 3 ledamöter och en suppleant.”
I övrigt behöver inga ändringar ske av stadgarna. Möjligen kan antalet revisorer behöva justeras och även sättet att kalla till stämma. Lämpligt är att kallelse till stämma får ske genom e-post till medlem som inlämnat sådan adress medan övriga kallas genom brev/ anslagstavla/annan informationskanal. Om stadgarna är äldre än 20 år rekommenderas att stadgarna görs om helt enligt normalstadgarna på Lantmäteriets hemsida. När registrering av stadgeändringen skett hos Lantmäteriet (kostnad 700 kr) kan föreningen vid nästa stämma besluta om styrelsen ska bestå av en, två eller tre ledamöter. Om föreningen beslutar att styrelsen ska beså av en ledamot så väljs en sådan. Kravet i lagen är att denne är myndig (30 § SFL, se ovan). Denne behöver således inte vara medlem i föreningen. Den som väljs får styrelseansvar och ska sköta hela verksamheten fram till nästa stämma. Det är de valda revisorerna som granskar dennes arbete och den ekonomiska redovisningen på vanligt sätt och lämnar en revisionsrapport där revisorerna föreslår ”ansvarsfrihet” eller ”ej ansvarsfrihet” för det gångna året.
Arbetsuppgifter för vägförvaltare:
Samtliga uppgifter som hör till styrelsens arbete såsom:
• Verkställa stämmans beslut inom ramarna för den budget som är beslutad.
• Upphandla både barmarks och vinterväghållning.
• Vara firmatecknare och föreningens ansikte utåt.
• Upprätta förslag till långsiktig skötselplan för beslut på stämma.
• Göra förslag till budget för nästkommande år.
• Behandla inkomna motioner genom att ge förslag till beslut för dessa inför stämman.
• Kalla till årlig stämma
• Föra styrelseprotokoll över de beslut som vägförvalta ren fattat under året.
Fördelar resp. nackdelar då endast en ledamot ingår i styrelsen!
Fördelar:
• Föreningar som inte kan få kandidater till en styrelse kan få verksamheten att fungera ändå.
• Vägförvaltaren kan bli ”proffs” och ha ett antal vägföreningar att sköta som konsult.
• Snabba beslutsvägar eftersom vägförvaltaren är styrelse och beslutar själv.
• Vägförvaltaren kan göra samordningsvinster om denne har ansvar för flera föreningar.
• Vägförvaltaren kan även vara någon i föreningen som påtar sig hela ansvaret, givetvis mot ett skäligt arvode.
• Regelverket och stadgarna (efter stadgeändringen en enligt ovan) fungerar fullt ut som tidigare, t.ex. kan medlemmarna få till extra stämma och avsätta/välja en ny vägförvaltare om inte verksamheten fungerar.
• Om vägförvaltaren missköter sitt uppdrag så skada uppstår för föreningen gäller samma skadeståndsregler för vägförvaltaren som för andra föreningsfunktionärer.
• Ideellt arbete vid städdagar/röjningsdagar kan fortsätta som tidigare om medlemmarna ställer upp på detta.
• Lätt att återgå till vanlig styrelse eftersom stämma kan besluta om antalet styrelsemedlemmar och välja dessa.
Nackdelar:
• Styrelsens makt hamnar hos en enda person. Kan kräva större insats från revisorer för att säkerställa att allt fungerar.
• Marknadsmässigt arvode måste utgå till vägförvaltaren och mindre ideellt arbete kommer att bli resultatet.
• Blir sannolikt en mer kostsam lösning än tidigare då vissa delar av arbetet utfördes ideellt.
Modell då styrelsen ger en person eller konsult uppdrag att sköta delar av styrelsen uppgifter:
Modellen liknar ovanstående modell men man behåller styrelsen, eller en reducerad styrelse, t.ex. tre stycken.
Styrelsen upphandlar stora delar av styrelsearbetet från en vägförvaltare. Styrelsen har hela ansvaret och vägförvaltaren befogenheter och ansvar ska framgå av avtalet.
Fördelar:
• Ansvaret i styrelsen gentemot medlemmarna är fördelad på ett antal personer.
• Styrelsen upphandlar vissa delar av styrelsearbetet och kan kontinuerligt följa upp att det sköts på korrekt sätt.
• Tydlig rollfördelning genom upprättat avtal mellan styrelsen och vägförvaltaren.
Nackdelar:
• Fler ledamöter måste engagera sig. Måste hitta dessa ledamöter.
• Dyrare lösning eftersom fler personer är inblandade i arbetet.
• Om stora delar av styrelsearbetet upphandlas kanske de valda ledamöterna ”aldrig kommer in i arbetet”.
Lämplig kompetens och utbildning för Vägförvaltare:
När vägförvaltare helt ersätter styrelsen behöver vägförvaltaren ha ett brett kunnande som sträcker sig över vägteknik, föreningsteknik för samfällighetsföreningar, ekonomi, redovisning och viss lantmäteri och juridikkunskap. Eftersom det är så brett område finns ingen grundutbildning som täcker in alla områden.
Däremot borde någon med grundkunskaper i något eller några områden kunna utbildas i övriga områden med förebild hur Finland löst detta.
I Finland finns inget krav på basutbildning för att få börja motsvarande utbildning. Utbildningen där är 3 gånger 3 dagar och avslutas med att deltagaren blir licensierad som ”vägdisponent” och upptagen på förteckning som finns på Vägföreningen i Finlands hemsida över vägdisponenter.
I Sverige har REV utbildning för föreningsfunktionärer, del 1 och 2. Dessa kurser täcker in en del av behovet. Om intresse finns skulle en utbildning liknande den i Finland kunna startas.
Om vägen till Vägförvaltare:
Jag heter Lars-Olof och sitter i valberedningen i vägföreningen www.sksff.se ! Jag kan konstatera, som alla andra valberedare i vårt avlånga land, att sitta som ledamot i en styrelse hos föreningar tar de facto en massa tid i anspråk. Först skall man hämta in en massa kunskap för att sedan kunna utföra sitt förvaltande uppdrag. När så erfarenheten börjar infinna sig så väljs det nya ledamöter och det man till slut börjar fått känsla för och lärt in utnyttjas dåligt.
Samtidigt ställer lönearbetet allt större krav och företagen/ organisationerna ”slimmar” sig allt mer viket gör att man egentligen inte orkar engagera sig i mer än just lönearbetet! Föreningslivet drar alltid det kortaste strået när det ställs mot lönearbetet.
Detta har de flesta lagt märke till och detta har diskuterats vitt och brett. Så också hos REV !
Riksförbundet Enskilda Vägar.
I Bulletin Nr 4 2014 skriver Johan A Lundberg en artikel om problemen att bemanna styrelser i vägföreningar och spekulerar i om det inte är dags att professionalisera arbetet.
https://www.revriks.se/media/4nbjyn0e/bulletinen-nr-4_web.pdf sidorna 26-27-28
REV har, enligt artikeln, startat ett projekt som man benämner ”Vägdisponent”.
Detta har man hämtat från granlandet i öster, Finland som redan har en livskraftig mängd med så kallade ”Vägdisponenter”( Vd nedan) som servar vägföreningarna. TIKO heter deras motsvarighet till vårt REV och dessa började utbilda Vd redan 2003. Man har hunnit utbilda ca 20- 25 per år sedan dess. I dag är det 157 st aktiva TIKO:s register på Vd.
Herr Nils Blohm är lantmätaren som jobbade på REV, innan pensionen, och drev där projekt under namnet ”Professionell” som hade som projektmål att ”Beskriva modeller för att inom gällande lagstiftning arbeta med en eller ett fåtal styrelseledamöter i samfällighetsföreningar. Fördelar, nackdelar och risker bör belysas med de olika modellera. Lämplig utbildning för vägdisponent, det svenska ordet är Vägförvaltare, och att föreslå en sådan utbildning.”
Målet med arbetet, skrev man, bör resultera i en informationshäfte som man avser lägga ut på REV:s hemsida. Detta arbete fullföljdes och finns nu att tillgå på:
https://www.vagforvaltare.se/wp-content/uploads/2015/10/REV_publ_vagforvaltare.pdf
Jag har känslan av att när Nils Blom avslutade sin anställning på REV alltså kort efter denna folder blev officiell ”somnade” projektet helt enkelt in!?
Det senaste som jag hittat om projektet är i Bulletin Nr 3 2020 sidorna 20 21 och 22.
https://www.revriks.se/media/qiudwm3b/bullen-no3-2020-004-low.pdf
Mats Olsson är den enda Vägförvaltare vi hittat om man Googlar. Men det finns minst två till som jobbar under samma titel. Jag har sonderat och har hittat ca ett tio till femton föreningar som jag upplever åtminstone har stöd av en typ av ”vägförvaltare” i sina styrelser.
Frågan är varför Finnland utbildat ca 20-25 ”vägdisponenter” per år sedan 2003 och i dag har 157 st registrerade och auktoriserade som erbjuder sina tjänster! Sverige inte ens följfullt ”Vägförvaltar” projektet och har ingen samordnad utbildning med dito auktorisation.
För att ta höjd har jag och min bror Pelle har läst in REV:s kurser samt Björn Lundens kurs Samfällighetsjuridik & Förvaltning, samt Prestos ”Arbete på väg”.
I det civila är vi Bygg och Maskiningenjörer och fd VD i medelstor industri som yrke.
Frågan är SNART akut för vår förening!
Kärt barn har många namn:
Vägförvaltare Vägdisponent
Enligt REV Sverige Enligt TIKO Finland
Verkställande Förvaltare
Att likna vid en VD i ett privat bolag tycker vi själva.