Gymnasieprogrammen och behörighet

Gymnasieprogrammen

Det finns 18 nationella gymnasieprogram med olika inriktningar; 12 yrkesprogram som leder till yrkesexamen, 6 högskoleförberedande program som leder till högskoleförberedande examen. 

Du vet väl om att du kan få grundläggande behörighet till högskola/universitet även från yrkesprogrammen? Se till att du får med dig kurserna svenska 2 och 3 samt engelska 6 under gymnasiet, så får du grundläggande behörighet för vidare studier. Detta har du rätt att välja till i programfördjupningen eller i det individuella valet om 200 poäng. Från hösten 2023 ska de kurser som krävs för grundläggande behörighet ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. 

På ett yrkesprogram skaffar eleven sig yrkeskunskaper för att direkt kunna gå ut i arbete eller studera vidare på yrkeshögskola. På yrkesprogrammen ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL), där du är ute på en arbetsplats (som praktik). Det finns även lärlingsplatser på flera yrkesprogram och det innebär ännu mera praktik, minst 50% som man är ute på arbetsplats. Men man får ändå samma gymnasieexamen. På ett högskoleförberedande program fördjupar man sig i teoretiska ämnen och förbereder sig inför att studera vidare på universitet/högskola. 

För att kunna börja på något av gymnasieskolans 18 nationella program måste man vara behörig

Särskild behörighet - bland de 9 ämnena måste följande ämnen ingå beroende på sökt program:

Om du saknar några betyg, blir du obehörig och du får då läsa på ett Introduktionsprogram:

Elever som inte är behöriga till ett nationellt program söker till något av introduktionsprogrammen och läser in de ämnen som du saknar. Du kommer att få en individuell studieplan beroende på vad du saknar för ämnen och vad du vill läsa mot för program. 

Det finns 4 olika Introduktionsprogram att söka till beroende på vilka betyg, behov och önskemål eleven har. Ett introduktionsprogram tar eleven vidare till ett nationellt program, folkhögskola eller arbete. Ett introduktionsprogram innebär oftast ytterligare minst ett år på gymnasiet. 

Har du funderingar kring skillnaderna mellan dem, kontakta gärna mig så du kan få svar på dina frågor. Se fliken "kontakt" för min uppgifter.

Idrott på gymnasiet

Du går ett vanligt gymnasieprogram men har specialidrott på schemat. Studierna är anpassade så att du har möjlighet att träna på dagtid. Det finns 3 olika möjligheter för dig som vill kombinera studier med elitidrott på gymnasiet. 

Du kan gå på ett riksidrottsgymnasium (RIG) som har riksrekrytering, eller nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) dit elever som bor i en viss region kan söka. NIU har inte riksrekrytering, men du kan söka inom ramen för frisök, om inte kommunen har ett samverkansavtal. 

Det tredje alternativet är lokal idrottsutbildning (LIU) innebär att man läser kursen idrott och hälsa inom det individuella valet på gymnasieprogrammet. För att söka till LIU gör du som vanligt via Gymnasieantagningen på dina betyg och du blir inte antagen genom ett idrottsförbund. 

Läs mer under fliken "Idrottsgymnasium"


Spetsutbildningar - för elever med specialintressen

Är man särskilt duktig eller intresserad av ett visst ämne kan man söka till en spetsutbildning.

Sveriges spetsutbildningar

Gymnasium.se

Film om gymnasieprogram