Källkritikens grunder

Det är lätt att tänka att källkritik handlar om att avslöja osanningar, om huruvida det vi läser är sant eller falskt. Källkritik kan absolut handla om det men betydligt oftare handlar det om andra frågeställningar. Tänk istället att källkritik handlar om att bedöma trovärdighet och användbarhet.

För att bedöma om en källa är trovärdig och användbar eller inte måste vi ställa oss ett antal frågor.

Vem ligger bakom källan? Är det en myndighet ("formell källa"), ett företag, en privatperson ("informell källa") som skrivit eller publicerat källan? Vad tyder på att de kan sitt ämne? En person som har högre utbildning inom det ämne den skriver om är med större sannolikhet mer trovärdig än en okänd person som vi inte kan veta något om. För att ta reda på detta kan man ibland behöva göra särskilda sökningar för att hitta svar på frågan.

Varför är källan gjord? Är det för att sprida information, förmedla en åsikt eller kanske sälja något?

Hur ser källan ut? Hittar du kontaktinformation och avsändare, t.ex. på en webbsida. Är webbadressen trovärdig?

Kan du få liknande information från andra källor? Gör ytterligare sökningar. Går det att bekräfta det du läser på annat håll? Om du hittar flera källor är det oftast klokt att i din värdering berätta om detta och ange flera källor.

Att försöka besvara frågorna här ovan är ofta en bra start men är inte alltid tillräckligt. Det kan finnas ytterligare frågor som vi behöver ställa oss. Källkritiken som vetenskaplig metod har sitt ursprung inom historieämnet. Där talas det ofta om så kallade källkritiska kriterier.

Källkritiska kriterier

Äkthetskriteriet: Är källan vad den utger sig för att vara eller handlar det om en förfalskning? Är artikeln du läser verkligen publicerad i till exempel Aftonbladet? Föreställer fotografiet du tittar på verkligen det som bildtexten säger? Att svara på detta som elev är inte alltid så enkelt men ibland ställs man inför olika former av förfalskningar. Detta kriterium är dock det som du minst ofta kommer att behöva använda dig av i skolan.

Tendenskriteriet: Tendens handlar om vinkling eller budskap. Finns det något särskilt syfte med källan? Vill skribenten få fram ett visst budskap eller en viss åsikt? Har man valt att lyfta fram vissa fakta men valt bort andra? Detta kan t.ex. handla om att propagera för vissa politiska åsikter. En källa med mycket tendens behöver dock inte vara dålig. Allt beror på vad du ska ha den till. Det är här det här med användbarhet kommer in i bilden. En text om det judiska folkets kultur skriven av en nazist är t.ex. troligen helt oanvändbar om man är intresserad av att objektivt besvara en fråga om judisk kultur men kan om man är intresserad av nazismens syn på judisk kultur vara en alldeles utmärkt källa. Du måste helt enkelt veta vad det är du ska ha källan till för att bedöma hur tendensen påverkar källans användbarhet.

Närhet/Tidskriteriet: När har källan tillkommit? Hur lång tid har det gått mellan källans tillkomst och den händelse som källan handlar om? Generellt är en källa som ligger närmare i tid till händelsen mer trovärdig än en källa som tillkommit lång tid efteråt. Vi tar som exempel ett muntligt vittnesmål. Om någon frågar dig vad som hände igår kväll är det troligare att du minns mer korrekt dagen efter än om du berättar om samma kväll tre månader senare. Vad som är tillräckligt nära i tid är svårt att svara generellt på. Det beror på vad det handlar om och vad man har för källmaterial över huvud taget att använda.

Beroendekriteriet: Här får vi fråga oss om källan vi har framför oss är en förstahandskälla/primärkälla eller en andrahandskälla/sekundärkälla. En förstahandskälla kan till exempel vara en berättelse från någon som varit med om en viss händelse, ett mötesprotokoll, ett brev eller liknande. En andrahandskälla är beroende av någon annan källa. Om du berättar något som du hört från en kompis så är du beroende av dennes berättelse. Författarna till era läroböcker är oftast beroende av vad andra författare har skrivit om ämnet osv. En forskare försöker så långt det går att arbeta med primärkällor men det är inte alltid man har tillgång till det. Då får man försöka att leta efter sekundärkällor som är så tillförlitliga som möjligt. Då får man ställa sig ett antal av de frågor som du har läst om här ovan.

På senare tid har man även börjat använda ytterligare kriterier, till exempel representativitet som handlar om att ställa sig frågan om källan är representativ. Representerar källan till exempel en eller flera röster? Man kan också ställa sig frågan om det finns några luckor i källmaterialet. Saknas några röster/perspektiv i källmaterialet?

Hur ser en källkritisk värdering ut?

Hur ser då en källvärdering ut när den genomförs? Till att börja med är det viktigt att vara medveten om att den första källvärderingen gör man troligen utan att skriva något. Om du då kommer fram till att en viss källa inte är användbar alls för dig i ditt arbete så bör du helt enkelt inte använda den. Om du till exempel stöter på en tidningsartikel som vid närmare granskning visar sig komma från nordfront.se så bör du troligen (beroende på vad du är intresserad av att undersöka) dra öronen åt dig, dvs. det finns en stor sannolikhet att innehållet är väldigt vinklat/har så mycket tendens, att det är olämpligt att använda sig av.

Nästa sak att tänka på är att det är den faktiska källan som du ska värdera, dvs. om det t.ex. handlar om en tidningsartikel från Dagens Nyheter så är det inte i första hand tidningen Dagens Nyheter som du ska presentera och värdera utan själva artikeln och dess innehåll i relation till det du är intresserad av att skriva om.

Vi tar ett exempel som illustrerar de enklaste dragen i en källkritisk värdering.

Frågeställning: Vad är islamiska statens målsättning?