Alla system att källhänvisa innehåller i grunden samma sak: Upphovsperson, titel, utgivningsår och förlag samt webbplats om det är hämtat från webben. I listan nedan får du veta hur man skall källhänvisa till den standard som står längst upp på sidan. 

I Harvardmodellen skriver du källhänvisningen normalt sett inom parentes direkt efter den mening där du sammanfattat uppgifterna ur källan. Detta kallas för en referatannonsering. 

Om källan avser en enstaka mening skriver du parentesen innan punkten (exempel 1) och om det handlar om ett helt stycke så skriver du parentesen efter sista punkten i stycket (exempel 3). Man kan också skriva parentesen mitt inne i den löpande texten (exempel 2 och 4).

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden (Nilsson 2003, s.167).

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden (Nationalencyklopedin, uppslagsord Sockenbibliotek). I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där. (Nilsson 2003, s.167)

Sven Nilsson (2003, s.167) berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet. 

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

(ibid.)

(ibid., s. 173)

(a.a., s. 173)

Ordningen är alltså ”ibid., s. sidnummer”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Referatmarkör

Ibland är det lämpligt att påminna om att någon vi tidigare texten annonserat/presenterat skrivit ytterligare saker som vi vill ta upp. Då behöver du inte göra en ny referatannonsering om det bara är uppenbart vilken källa det handlar om. 

Det fetmarkerade här nedanför är ett exempel på en sådan referatmarkör, men i din text skall du alltså inte fetmarkera. 

Exempel

Sven Nilsson (2003, s.167) berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet. Nilsson menar vidare att skolornas behov av skolbibliotek blev tydligare under samma period. 

Många liknande källor

När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:

Nilsson, Sven (2000a). Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent

Nilsson, Sven (2000b). Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent

Vi lägger alltså till en bokstav efter året. I löpande text skriver man då (Nilsson 2000a), etc. 

Ibland går det inte att hitta något utgivningsår för en viss källa. Detta gäller särskilt en hel del webbplatser men även en del udda källor (såsom ett specifikt träd som några naturvetare använde i sin undersökning för några år sedan) är svåra att årsbestämma. Då skriver man u.å. (utan årtal) istället för årtal. 

Källförteckningen: Andersson, Johanna (u.å.). Frihet i en förtryckt tid. Hämtad 19 maj 2021 från http://webbplats.se/frihet 

Referering i texten: (Andersson u.å.)

Grundstruktur: Författare (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag.

Källförteckningen: Stevrin, Peter (1999). Utvärdering för förändring. Lund: Btj förlag.

Referering i texten: (Stevrin 1999, s [skriv sidnummer])

Grundstruktur: Författare och författare (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag.

Källförteckningen: Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas (1999). Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur.

Referering i texten: (Alexandersson 1999, s [skriv sidnummer])

Grundstruktur: Författare et al (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag.

Förklaring: "et al" är från latinet och betyder "med andra". 

Källförteckningen: Johansson, Mikael et al (2017). Frigöra din inre rädsla. Stockholm: Alfabeta Förlag.

Referering i texten: (Johansson 2017, s [skriv sidnummer])

Ibland, som när en myndighet ger ut böcker eller om boken är en del av ett större bokverk (exempelvis lexikon i 20 band), finns det ingen specifik person att ange som författare. Då anger man istället organisationen som står bakom boken, eller namnet på det större bokverket. 

Grundstruktur: Upphovsorganisation/bokverkets namn (utgivningsår). Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag.

Källförteckningen: 

• Bra Böckers Lexikon (2003) . Band 21. Helsingborg: Bra böcker.

• Skogsstyrelsen (2002). Riktlinjer för kurser inom naturvård. Stockholm: Skogsstyrelsen.

Referering i texten: 

• (Bra Böckers Lexikon 2003, uppslagsord [skriv uppslagsordet du använt dig av i boken])

• (Skogsstyrelsen 2002, s [skriv sidnummer])

Detta gäller för en del av ett samlingsverk där det är flera författare och en redaktion sammanställt boken, som typ antologi. Du använder den inte om du använt ett kapitel i en bok som är skriven av samma person, i de fallen skriver du bara sidnummer i fotnoten (Läs mer under Böcker). 

Grundstruktur: Kapitelförfattare. (År). Kapiteltitel. I redaktörens för- och efternamn (red.), Boktitel (s. xx-xx). Förlagsort: Förlag. 

Källförteckningen: Sykes, Jan. (2001). Information needs assessment. I Alison Scammell (red.), Handbook of Informations Management (s. 111-127). London: Aslib-IMI. 

Referering i texten: Något av nedanstående alternativ.

• (Sykes 2001 )

• (Sykes 2001, s [sidnummer])

  • Denna sista kan man ju skriva om kapitlet är på många sidor och det blir tydligare om du även skriver in ett sidnummer. 

Material från företag, och här  talar vi om slutförda handlingar såsom årsredovisningar och andra rapporter) kan vara material som ligger utlagt på företagens hemsida eller sådant som ligger på andra sidor, exempelvis på Bolagsfakta. Det kan även vara material som har lämnats ut av företaget i pappersform eller som pdf via e-post (båda dessa sista kallar vi för papperskällor). Här hanterar vi källorna på något olika sätt.  

Läs mer under Webb, program och appar längre ner. 

Grundstruktur: Tidningstitel (år samt datum eller utgåva).

Källförteckningen: 

• Dagens Nyheter (2020-08-03)

• Skogs Eko (2019, nr l)

Referering i texten:

• (Dagens Nyheter 2020)

  • Om du har källor till artiklar från samma år skriver du istället Dagens Nyheter 2020-08-03

• (Skogs Eko 2019)

  • Om du har källor till artiklar från samma år skriver du istället Skogs Eko 2019, nr 1

Detta gäller för artikel i en framställd tidning, oavsett om denna är tryckt på papper eller du har den som pdf eller motsvarande. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

Grundstruktur: Artikelförfattare. (Datum). Artikeltitel. Dagstidning, s. x-xx. 

Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. (2020-04-23). Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning, s 10. 

Referering i texten: (Segerqvist 2020)

Detta gäller för artikel i en webbtidning. 

Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

Grundstruktur: Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. Hämtad från LÄNK

Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. (2020-04-23). Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. Hämtad från https://www.ut.se/ulricehamn/oviss-framtid-for-feriearbetare/ 

Referering i texten: (Segerqvist 2020)

Detta gäller främst vetenskapliga artiklar. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

OBS! Är det en uppsats eller avhandling från högskolor och universitet (ex DiVA-portal), så skriver du på samma sätt som du gör med webbsidor (se nedan). 

Artikel i fysisk tidskrift

Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.  

Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. 

Referering i texten: (Andersson 2018)

Artikel i digital tidskrift (med beständig länk)

Finns det en beständig länk (då brukar det stå DOI, URN, Handle, Stable URL eller liknande) så använder du denna. 

Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn (År). Artikeltitel. Tidskrift, volym, år: sidnummer. BESTÄNDIG LÄNK 

Källförteckningen: Andersson, Sven (2018). Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies, 3, nr. 1, 2018: 12-23. doi: 10.1080/15022250510014273.

Referering i texten: (Andersson 2018)

Artikel i digital tidskrift (med webblänk)

Om det saknas en beständig länk är webbadress och delen "Hämtad DATUM" nödvändig. 

Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn (År). Artikeltitel. Tidskrift, volym, år: sidnummer. Länk (Hämtad DATUM).

Källförteckningen: Andersson, Sven (2018). Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies, 3, nr. 1, 2018: 12-23. http://www.amjl.gov/articles/20555.575 (Hämtad 2020-03-25).

Referering i texten: (Andersson 2018)

Grundstruktur: Författare/Webbplats (senaste publiceringsår). Kursiverad titel. Hämtad datum/år från webbplatsadress.

Saknas årtal på webbplatsen skriver du u.å. (=utan årtal) där årtalet skulle ha stått. 

Källförteckningen: 

• Skogsvårdsstyrelsen (2018). Granskog. Hämtad 13 september 2020 från www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog

• Mörk, Emil (2026). Samhällskunskap i antropocen: Om lärares transformation och politiskt innehåll i undervisning om klimatförändringar. Hämtad 6 februari 2026 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2023886/FULLTEXT02.pdf

• Wikipedia (2019). Skogsvårdsstyrelsen. Hämtad 12 augusti 2019 från sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen

Observera: Vill du hellre skriva i ett annat datumformat, exempelvis 2020-09-13, så är det okej, men var konsekvent och gör så på alla källor isåfall. 

Referering i texten: 

• (Skogsvårdsstyrelsen 2018)

• (Mörk 2026) 

  • Lägg gärna till sidhänvisning, då detta ofta underlättar för läsaren i att hitta rätt.

• (Wikipedia 2019)

  • Om du har fler källor som heter "Wikipedia 2019" kan du istället välja att förtydliga med detta:
    Wikipedia 2019, uppslagsord Skogsvårdsstyrelsen

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så skriver du u.å. (=utan årtal). 

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Information (Harvard)”.

Webbplatser som är lätta att söka i: Det kan vara möjligt att hänvisa till ex Swedbanks huvudsida om det är enkelt att hitta till sidan "Om oss" eller "Bankens historia i korthet". De sidorna skall då bara vara ett (eller möjligen två uppenbara) klick bort från den sida som du hänvisar till i källförteckningen. Om det är så, kan du mycket väl korta ner antalet källor i källförteckningen. Då ser man "Om oss" som en sidhänvisning precis som i en bok. Men är det svårt att hitta rätt behöver du ha en direktlänk i källförteckningen.

Grundstruktur: Författare (utgivningsår, datum). Kursiverad titel. [kommunikationsform inom klamrar]. Hämtad datum från webbplatsadress

Källförteckningen: 

• Bildt, Carl (2013, 20 februari). I think it’s fair to say that the quality of the presidential elections in Armenia was well below expectations. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-125_en.htm. [twitterpost]. Hämtad 26 februari 2013 från https://twitter.com/carlbildt/status/304229700761432064

• Tingsholmsgymnasiet (2018, 21 februari). Om 100 dagar ser det förhoppningsvis annorlunda ut på utspringstrappat. Då är det nämligen skolavslutning! [facebookstatus]. Hämtad 25 april 2018 från https://www.facebook.com/tingsholm/photos/a.245072838882170.58763.179126392143482/1745972262125546/?type=3

Referering i texten:

• (Bildt 2013)

• (Tingsholmsgymnasiet 2018)

Några förklaringar och rättfärdiganden kring varför vi gör på detta sätt:

* Författarnamnet (i detta fall Carl Bildt) skrivs som man brukar göra när man skriver annan källhänvisning. Detta oavsett om Carl Bildt kan förväntas ha någon som arbetar för honom och som då faktiskt egentligen är ursprungsförfattaren – en eventuell spökskrivare gör detta på uppdragsgivarens tydliga uppdrag och det är då att betrakta som uppdragsgivarens uttalande. För enkelhetens skull behåller vi alltså samma standard här som i övriga källhänvisningar. En källkritisk synpunkt: Är du säker på att detta är ex det officiella twitterkontot ? Om det inte är det så kan du inte hänvisa till den som skriven av (i detta fall) Carl Bildt. Då är det bättre att hänvisa till användarnamnet (i detta fall carlbildt).

* Tidsangivelsen visar år och datum, men inte tid. Detta är fullt tillräckligt för att specificera när twitterposten skrevs.

* Hela twitterposten anges normalt, i kursiv stil, för tydlighetens skull. Det finns här ingen särskild titel för verket, så hela den maximalt 280 tecken långa posten skrivs därför av som titel. Eftersom det är en titel kursiveras den. Du kan även välja att förkorta texten till 20 ord och därefter skriva "..." (tre punkter) efter texten. 

* Om Facebookstatusen eller Twitterposten känns väldigt lång kan en kortare (trunkerad) version av meddelandet skrivas in som kursiverad titel. Du kan alltså välja att förkorta texten till 20 ord och därefter skriva "..." (tre punkter) efter texten. Eftersom det är en titel kursiveras den. 

* Twitterposter och facebookstatusar är relativt ovanliga källor, därför lägger jag en förklaring mellan två klamrar/hakparanteser, ex [twitterpost].

* Hela länken till den specifika posten skall skrivas in (du hittar twitterlänken under ”Details” och facebooklänken under datumangivelsen), även om den blir lång.

Material från företag, och här  talar vi om slutförda handlingar såsom årsredovisningar och andra rapporter) kan vara material som ligger utlagt på företagens hemsida eller sådant som ligger på andra sidor, exempelvis på Bolagsfakta. Det kan även vara material som har lämnats ut av företaget i pappersform eller som pdf via e-post (båda dessa sista kallar vi för papperskällor). Här hanterar vi källorna på något olika sätt.  

Författare är här i de allra flesta fallen företagets namn, då det ytterst sällan står vem som har författat allt innehåll. 

Saknas ett tydligt årtal så kan du här utgå från att en årsredovisning för exempelvis 2025 publicerades 2026.  

Grundstruktur för webbkällor: Företagets namn (utgivningsår). Kursiverad titel. Hämtad datum/år från webbplatsadress. 

Grundstruktur för papperskällor: Företagets namn (Utgivnings- eller publiceringsår). Kursiverad titel. [hur du fick materialet] 

Källförteckningen (webbkällor): 

• Volvo Cars (2025). Års- och hållbarhetsredovisning 2024. Hämtad 2025-12-15 från https://investors.volvocars.com/~/media/Files/V/Volvo-Cars-IR-V2/AGM%202025%20SWE/VCG_AR_2024_SWE_250312.pdf

• Hotell Lassalyckan (2025). Årsredovisning 2024. Hämtad 2026-01-15 från https://www.hitta.se/f%C3%B6retagsinformation/hotell+lassalyckan+ab/5590372289

Källförteckningen (papperskällor): 

• AP&T (2025). Slutredovisning 2024. [Skickat via e-post 2025-09-01]

• Craft Sportswear (2024). Årsredovisning 2023. [Överlämnad 2025-10-12]

Fotnoten: 

• Volvo Cars 2025

• Hotell Lassalyckan 2025

• AP&T 2025

• Craft Sportswear 2024

Kommentarer:

• Om du har fler källor som har samma företagsnamn och samma utgivningsår (exempelvis "Hotell Lassalyckan 2025") så behöver du skilja dem åt. Detta gör du genom att ge den första källan årtalet 2025a och nästa källa 2025b redan i källförteckningen. I fotnoten kommer det då stå:

  • Hotell Lassalyckan 2025a

  • Hotell Lassalyckan 2025b

Grundstruktur: Författare/Skapare (utgivningsår). Kursiverad titel. [typ av källa] Förlag/företag som gett ut programvaran.

Källförteckningen: Öijer, Bruno K (2016). Hängd. [datorprogram] Dataprodukter.

Referering i texten: (Öijer 2016)

Grundstruktur: Författare/Skapare (utgivningsår). Kursiverad titel. [typ av källa] Förlag/företag som gett ut programvaran.

Källförteckningen: Öijer, Bruno K (2016). Hängd. [datorprogram] Dataprodukter.

Referering i texten: (Öijer 2016)

Reglerna i detta avsnitt grundar sig på American Psycholocal Association i USA och deras anvisningar i APA-systemet som senast uppdaterades hösten 2025. 

OBSERVERA! Du måste använda AI på ett okej sätt

Din lärare eller handledare måste generellt godkänna ditt användande av AI när du gör en skriftlig inlämning, så prata med henom först. 

Att använda AI kan vara ett jättebra stöd när du arbetar med dina uppgifter – om du använder det på rätt sätt. Det handlar om akademisk hederlighet, alltså att läraren ska kunna lita på att det du lämnar in faktiskt visar vad du själv kan.

AI får gärna hjälpa dig att tänka, förstå och utveckla dina idéer. Men AI får inte göra jobbet åt dig. Om du låter AI skriva dina svar eller dina texter åt dig, då lär du dig ingenting – och det räknas som fusk.

Exempel på okej användning av AI

Här är situationer där AI kan fungera som ett verktyg – ungefär som när du bollat en fråga med en lärare, och du utvecklar dina egna tankar:

✔ Be AI förklara något du inte förstår, t.ex. ”Vad betyder ’källkritik’?” eller ”Kan du förklara fotosyntesen på ett enklare sätt?”
✔ Be AI hjälpa dig att komma igång, t.ex. ”Har du exempel på frågor jag kan undersöka i ett arbete om klimatpåverkan?”
✔ Be AI visa olika perspektiv på en fråga, som du sedan själv analyserar och formulerar med egna ord.
✔ Be AI hjälpa dig förbättra språk och struktur, t.ex. ”Kan du ge förslag på hur jag kan göra min text tydligare?”
✔ Be AI ge dig sökord eller tips på var du kan hitta trovärdiga källor.

I alla dessa fall är det du som tänker, formulerar, väljer och ansvarar för det du lämnar in.

Exempel på inte okej användning av AI

Här är situationer där AI ersätter ditt eget arbete – och det är inte tillåtet:

✘ Att be AI skriva hela eller delar av dina inlämningar, t.ex. ”Skriv en uppsats på 500 ord om Förintelsen.”
✘ Att be AI ge dig färdiga svar på provuppgifter eller instuderingsfrågor, t.ex. ”Vad blir rätt svar på fråga 12?”
✘ Att kopiera AI-text rakt av och klistra in som om den vore din egen.
✘ Att låta AI generera referenser eller citat som du själv inte kontrollerat (AI hittar ibland på saker).
✘ Att sy ihop en AI-text så att den ser ut att vara din egen röst, utan att du själv gjort det intellektuella jobbet.

Grundprincip:
👉 AI får hjälpa dig att lära dig, men inte hjälpa dig att undvika att lära dig.

Hur du skall hänvisa till AI

Eftersom AI är en källa (precis som en bok eller webbplats) behöver du kunna visa hur du har använt det i ditt arbete. Ett enkelt sätt är att lägga in en kort notering, till exempel:

”Jag använde AI för att få förklaringar av centrala begrepp och för att få exempel på frågeställningar. Textens innehåll och formuleringar är mina egna.”

Länka till AI-tjänsten i stort

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare (Året du länkar till tjänsten). AI-namn och modell [Språkmodell]. Webbadress

Källförteckningen:

• Google (2026). Gemini 3 [Språkmodell]. https://gemini.google.com

• Anthropic (2026). Claude Sonnet 4 [Språkmodell]. https://claude.ai  

För en specifik chatt eller bildframtagning: se nedan om hur du hänvisar till dessa.  

Hitta länken till en specifik chatt

I de flesta AI-tjänster finns möjlighet att dela länk till en konversation. Det vanligaste är att du behöver hitta listan över dina chattar och sedan klicka på de tre prickarna och därefter Dela eller Share. Undantag:

• Copilot (Microsoft): Här finns i skrivande stund (jan 2026) ingen sådan funktion. Du behöver därför redovisa din prompt tydligt. Det som rekommenderas är att du tar skärmdumpar eller på annat sätt kopierar in hela konversationen som en bilaga i ditt arbete. Följ i övrigt här nedanför hur du hänvisar till källan i ditt arbete. 

Hur skriver du i metodavsnittet?

I metodavsnittet behöver du beskriva hur du utnyttjade AI-verktyget. Skriv exempelvis ner de instruktioner du gav till verktyget för att få svar på specifika frågor eller för att begära information inom ett visst ämnesområde.

Bilagor

Om det inte är möjligt att återanvända eller länka en chattsession från AI-tjänsten, så måste du bifoga hela konversationen som en bilaga. 

Källor som AI hänvisar till

Det är också viktigt att vara medveten om att AI ibland kan ge källhänvisningar som inte existerar. Därför är det nödvändigt att noggrant granska varje källa som anges för att verifiera dess trovärdighet och relevans för din uppsats eller projekt.

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare (utgivningsdatum). Titeln på chatten [Generativ AI-text]. AI-namn och modell. Webbadress för chatten

Läs under rubriken AI-genererat material om hur du hittar länken till en specifik chatt. 

Källförteckningen: 

• Google (2026-01-15). Strategier för tidshantering och fokus [Generativ AI-text]. Gemini 3. https://gemini.google.com/share/bbfb2b4246c4 

• Anthropic (2025-05-20). Essential Grammar topics for high school graduates [Generativ AI-text]. Claude Sonnet 4. https://claude.ai/share/329173b2-ec93-4663-ac68-4f65ea4f166d 

Referering: 

• i texten: 

  • Google (2026)

  • Anthropic (2025)

• inom parentes: 

  • (Google 2026)

  • (Anthropic 2025)

Hänvisar du till flera olika chattar med samma AI-utgivare från samma år, så lägger du till titeln på chatten efter årtalet, ex:

• Google (2026, Strategier för tidshantering och fokus).  

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare (utgivningsdatum). Titeln på chatten alternativt början på prompten [Generativ AI-bild]. AI-namn och modell. Webbadress för chatten

Källförteckningen: 

• Google (2026-01-14). Jag vill ha en bild i storleken A3... [Generativ AI-bild]. Gemini 3. https://gemini.google.com/share/cf06c8bacad0 

Referering: 

• i texten: 

  • Google (2026)

• inom parentes: 

  • (Google 2026)

Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment. 

I löpande text skriver du exempelvis:

• Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag". 

Grundstruktur: SFS-nummer. Kursiverad titel. Stockholm: Justitiedepartementet

Källförteckningen: SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. Stockholm: Justitiedepartementet 

Referering i texten: (SFS 2016:1145)

När du hänvisar till ett domslut skriver du endast domstol och domnummer i löpande text. Du skall inte lägga till källan i källförteckningen. 

Första gången du nämner domstolen skriver du ut domstolens hela namn, därefter kan du använda endast förkortningen när sådan finns. 

I löpande text skriver du exempelvis:

• Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 7525-10...

• Vad gäller avstyckning fann Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:55 att...

Högsta domstolen NJA 1985 s. 110 anser att...Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment. 

I löpande text skriver du exempelvis:

• Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag". 

Grundstruktur: Upphovsperson (utgivningsår). Kursiverad titel. Hämtad DATUM/ÅR från WEBBPLATSADRESS.

Källförteckningen: Angeläget (2012). Angeläget Festival Ulricehamn 2012. Hämtad 13 december 2020 från http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0

Referering i texten: (Angeläget 2012)

Upphovsperson eller den organisation som står bakom filmen skall vara samma som gjort den och som då faktiskt äger upphovsrätten. Ofta, men inte alltid, är det den som laddade upp filmen. Klicka på namnet för den som laddade upp filmen så får du det korrekta namnet.

Titel är den titel som nämns direkt under videoklippet på Youtube.

Webbplatsadressen bör du använda den förkortade versionen som du hittar under ”Dela” direkt under videoklippet på Youtube.

Grundstruktur: Upphovsperson (Utgivningsår). Kursiverad titel. Hämtad DATUM/ÅR från WEBBPLATSADRESS. 

Källförteckningen: Aktuellt (2023). Aktuellts sändning den 14 april 2023. Hämtad 2023-04-17 från https://www.svtplay.se/video/KRN44pq/aktuellt/fre-14-apr-21-00. 

Referering i texten: (Aktuellt 2023)

Oftast skriver man programmets namn som upphovsperson. Om avsnittet har ett särskilt namn angivet skriver man detta som en kursiv titel.

Inspelad musik

Grundstruktur: Kompositörens efternamn, förnamn. Titel i kursiv [Sång inspelad av XX /inspelat album av XX]. Skivförlaget, utgivningsår.

Källförteckningen: Maggio, Veronica & Walz, Christian, Snälla bli min [Sång inspelad av Veronica Maggio]. Universal Music, 2011.

Referering i texten: (Maggio 2011)

Noter

Grundstruktur: Kompositörens efternamn, förnamnsinitial. Titel i kursiv. Ort: Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: Toftgård, Anna-Maria. Jag vill va' med. Göteborg: Salt förlag, 2016.

Referering i texten: (Toftgård 2016)

Poddsändning

Den viktigaste informationen om en poddsändning (utgivare, etc) kan man oftast hitta på Poddindex.

Grundstruktur: 

• Poddsändningens namn. Titel på avsnittet i kursiv stil [podd]. Utgivningsort: Organisation/Förlag/Utgivare. År månad dag. URL

  • Om du skall hänvisa till ett avsnitt av podden. URL är antingen direktlänk till avsnittet eller till hela podden

• Efternamn, Förnamn på de som är ledare av podden. Poddsändningens namn [poddcast]. Utgivningsort: Organisation/Förlag/Utgivare. Utgivningsår. URL

  • Om du skall hänvisa till hela poddsändningen (alltså alla avsnitt)

Källförteckningen: 

• Historiepodden. Bokens resa genom tiderna [podd]. Stockholm: Bauer Media. 2021-04-04.  https://play.acast.com/s/historiepodden

• Olovsson, Robin och Hermansson, Daniel. Historiepodden [podd]. Stockholm: Bauer Media. 2014. https://play.acast.com/s/historiepodden

Referering i texten: 

• (Historiepodden 2021)

• (Olovsson 2014)

Radioprogram

Grundstruktur: Radioprogrammets namn. Titel eller förkortad titel på avsnittet i kursiv stil [radioprogram]. Utgivningsort: Radiokanalens namn. År månad dag. URL

URL skriver man antingen direkt till avsnittet eller till programmet som helhet.

Källförteckningen: Spanarna. Maja Aase: Järven vet bäst... [radioprogram]. Stockholm: Sveriges Radio. 2021-04-09.  https://sverigesradio.se/spanarna

Referering i texten: (Spanarna 2021)

Till detta område räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”. 

I Harvardsystemet kan man välja mellan att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i en fotnot, eller att skriva den i källförteckningen. Prata med din handledare om vad som är bäst i ditt fall!

Du listar alla källor i bokstavsordning och efter en given mall (se exempel här nedanför).

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

I löpande text sätter du en mycket kort källhänvisning inom parentes. Ex: ”Informant 1 menade i detta sammanhang att…”, eller ”Skolan upplevdes enligt flera personer som helt meningslös (Informant 1).”

Källförteckningen (eller fotnoten, om handledaren menar att detta är bäst): 

• Fröding, Jan; lärare vid Stenbocksskolan (2020). E-post 13 september.

• Informant 1: mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun (2021). 9 flickor och 10 pojkar, enskilda intervjuer 29 augusti.

• Knutell, Hans; fältbiolog och föreläsare (2009). Telefonintervju 8 maj.

• Lindström, Fredrik; populärhistoriker (2010). Tingsholmsgymnasiet, föreläsning 12 september.