Embedded Files
Här listar vi allmänna rekommendationer för en korrekt källhänvisning. Men den är nedbantad med hänsyn till att yrkesförberedande inte har samma krav på det akademiska. Vill du göra det mer akademiskt kan du välja att skriva enligt den mer avancerade ("Högskoleförberedande GYAR") som förklarar mer.
Yrkesförberedande GYAR
Yrkesförberedande GYAR
I Oxfordmodellen skriver du den fullständiga källhänvisningen som en fotnot direkt efter den mening eller det stycke där du sammanfattat uppgifterna ur källan.
Exempel
Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1. (siffrorna för fotnoterna blir tyvärr inte så bra här på webben)
Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2
Fotnoter
Fotnoter
I fotnoten skall man ha en källhänvisning med fullständig information – då du inte har någon källförteckning i slutet av arbetet.
Tänk på var du sätter fotnotssiffran.
Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten.
Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten.
Generella regler om källhänvisning
Generella regler om källhänvisning
Var tydlig
Var tydlig
Du behöver inte ha någon särskild struktur, men den källhänvisning du gör behöver vara så tydlig som möjligt, så att läsaren inte blandar ihop den med en annan källa.
Skriv inte: Industriboken
Skriv hellre något i stil med: Industri 1, bok av Anders Jönsson
Det räcker med fotnoter
Det räcker med fotnoter
Du behöver inte ha en källförteckning i slutet av dokumentet. Om du vill ha en källförteckning så är det okej, men här räcker det med fotnoter.
Allt du skriver skall ha en källa
Allt du skriver skall ha en källa
Ofta är det uppenbart att det du skriver har kommit från din egen arbetsprocess. Men så fort som du skriver något som du har fått från en bok, en webbplats eller annan källa, så behöver du ha en fotnot som säger detta.
Koppling till arbetslivet
Koppling till arbetslivet
Din arbetsgivare förväntar sig att det du säger och skriver är korrekt. Så om det inte är baserat på egen erfarenhet är det viktigt att du berättar var du fått uppgifterna från.
Bilder
Bilder
Okej att använda bilden?
Okej att använda bilden?
Är det okej att använda bilden? Detta måste du själv veta. Ofta står det något vid bilder om att "det är okej att använda om du anger upphovspersonen" - då är det ju solklart. Skriv bara vem som är upphovspersonen och att bilden är publicerad med tillstånd.
Står det ingenstans att du får använda bilden måste du söka upp upphovspersonen och få ett okej av den personen. Om det inte är okej, får du alltså inte använda bilden. Men sök vidare på Google bildsök - det kan finnas liknande bilder som fungerar lika bra men som är godkända att använda. Ett tips är att i Google bildsök klicka på Verktyg > Användningsrättigheter > Creative Commons-licenser - där hittar du ofta många bilder som är fria att använda i ett gymnasiearbete.
Skriv källa på bilden
Skriv källa på bilden
Källa på bilden? Om den är fri att använda så är den okej att ha med, men om du hittat den via en sökning på nätet måste du kolla att det är okej att använda bilden. Med en bildkälla direkt under bilden blir det lättare för läsaren att avgöra detta. Du skall sedan inte ha med källan i källhänvisningen, utan det räcker med att det står under bilden.
Högerställ en bildtext och skriv med mindre storlek så förstår man att det handlar om en bildtext. Ex: "Bild 1. Ultraljud. Hämtad från [Sida]". Här vid sidan har jag visat hur man kan göra, just "CC-BY" är en Creative Commonslicens (läs mer) som vi på Mediateket har satt på vårt egenproducerade material.
Om det behövs läggas in långa länkar så kan det vara okej att vid bildtexten göra en källhänvisning med fotnot och allt, där länken finns i källhänvisningen. Det ser snyggare ut på så sätt.
Grundstruktur:
Bild #. TITEL, av UPPHOVSPERSON. Hämtad från WEBBLÄNK. LICENS
Vanliga licenser att hänvisa till:
CC-BY, CC-BY-SA, CC-BY-ND, etc, är alla Creative Commons-licenser. Står något sådant vid bilden så är det den du skall skriva in.
Public Domain - om bilden är fri för alla att använda utan begränsningar kan orden "Public Domain" nämnas. Även om de inte nämns men det sägs att bilden har lämnats fri för alla att använda, så kan du skriva Public Domain som licens till bilden.
Publiceras med tillstånd - om du varit i kontakt med den som gjort eller publicerat bilden och hen har sagt okej att du får använda bilden, så kan du skriva detta som din licens.
Källnotering under bilden:
Bild 1. Ultraljud, av okänd. Hämtad från www.piqsels.com/sv/public-domain-photo-fjtmi. Public domain.
Bild 2. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. Hämtad från mediateket.magnificat.se, CC-BY
Bild 1. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. CC-BY
Högskoleförberedande GYAR
Högskoleförberedande GYAR
För er som går på Vård- och omsorgsprogrammet eller går på ett annat program och skall göra ett högskoleförberedande gymnasiearbete.
I Oxfordmodellen skriver du en kortare källhänvisning som en fotnot direkt efter den mening eller det stycke där du sammanfattat uppgifterna ur källan.
Exempel
Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1. (siffrorna för fotnoterna blir tyvärr inte så bra här på webben)
Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2
Fotnot och källförteckning
Fotnot och källförteckning
Fotnot och källförteckning
Fotnot och källförteckning
I fotnoten skriver du en förkortad information – det blir som en slags hänvisning till källförteckningen, där all information står.
Tänk på var du sätter fotnotssiffran.
Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten.
Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten.
Upprepa samma källa
Upprepa samma källa
Exempel på om du citerar samma källa direkt igen
Exempel på om du citerar samma källa direkt igen
ibid.
ibid., s. 173
a.a., s. 173
Ordningen är alltså ”ibid., s. sidnummer”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.
Referatmarkör
Referatmarkör
Ibland är det lämpligt att påminna om att någon vi tidigare texten annonserat/presenterat skrivit ytterligare saker som vi vill ta upp. Då behöver du inte göra en ny referatannonsering om det bara är uppenbart vilken källa det handlar om.
Det fetmarkerade här nedanför är ett exempel på en sådan referatmarkör, men i din text skall du alltså inte fetmarkera.
Exempel
Sven Nilsson berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet 3. Nilsson menar vidare att skolornas behov av skolbibliotek blev tydligare under samma period.
Hänvisa till liknande källor
Hänvisa till liknande källor
Många liknande källor
Många liknande källor
När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:
Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000a
Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000b
Vi lägger alltså till en bokstav efter året. Som en förkortad hänvisning i fotnoten kan man då skriva Nilsson 2000a, etc.
Böcker och papperskällor
Böcker och papperskällor
Bok med 1 författare
Bok med 1 författare
Grundstruktur: Författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.
Källförteckningen: Stevrin, Peter. Utvärdering för förändring. Lund: Btj förlag, 1999.
Fotnoten: Stevrin 1999, s [skriv sidnummer]
Bok med 2 författare
Bok med 2 författare
Grundstruktur: Författare och författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.
Källförteckningen: Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas. Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur, 1999.
Fotnoten: Alexandersson 1999, s [skriv sidnummer]
Bok med 3 eller fler författare
Bok med 3 eller fler författare
Grundstruktur: Författare et al. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.
Förklaring: "et al" är från latinet och betyder "med andra".
Källförteckningen: Johansson, Mikael et al. Frigöra din inre rädsla. Stockholm: Alfabeta Förlag, 2017.
Fotnoten: Johansson 2017, s [skriv sidnummer]
Bok där författare inte anges
Bok där författare inte anges
Ibland, som när en myndighet ger ut böcker eller om boken är en del av ett större bokverk (exempelvis lexikon i 20 band), finns det ingen specifik person att ange som författare. Då anger man istället organisationen som står bakom boken, eller namnet på det större bokverket.
Grundstruktur: Upphovsorganisation/bokverkets namn. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.
Källförteckningen:
Bra Böckers Lexikon. Band 21. Lund: Bra böcker, 2003.
Skogsstyrelsen. Riktlinjer för kurser inom naturvård. Stockholm: Skogsstyrelsen, 2002.
Fotnoten:
Bra Böckers Lexikon 2003, uppslagsord [skriv uppslagsordet du använt dig av i boken]
Skogsstyrelsen 2002, s [skriv sidnummer]
Tidningar och tidskrifter
Tidningar och tidskrifter
Hela tidningar eller tidskrifter
Hela tidningar eller tidskrifter
Grundstruktur: Tidningstitel. År samt datum eller utgåva.
Källförteckningen:
Dagens Nyheter. 2020-08-03.
Skogs Eko. 2019, nr l.
Fotnoten:
Dagens Nyheter 2020
Om du har källor till flera från samma år skriver du istället Dagens Nyheter 2020-08-03
Skogs Eko 2019
Om du har källor till flera från samma år skriver du istället Skogs Eko 2019, nr 1
Tidningsartikel (pdf- eller pappersupplagan)
Tidningsartikel (pdf- eller pappersupplagan)
Detta gäller för artikel i en framställd tidning, oavsett om denna är tryckt på papper eller du har den som pdf eller motsvarande. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.
Grundstruktur: Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum.
Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23.
Fotnoten: Segerqvist 2020
Tidningsartikel på webben
Tidningsartikel på webben
Detta gäller för artikel i en webbtidning.
Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.
Grundstruktur: Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. Länk (Hämtad DATUM).
Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23. https://www.ut.se/ulricehamn/oviss-framtid-for-feriearbetare/ (Hämtad 2020-04-23)
Fotnoten: Segerqvist 2020
Vetenskapliga artiklar
Vetenskapliga artiklar
Detta gäller främst vetenskapliga artiklar. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen.
Artikel i fysisk tidskrift
Artikel i fysisk tidskrift
Grundstruktur: Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.
Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23.
Fotnoten: Andersson 2018
Artikel i digital tidskrift (med beständig länk)
Artikel i digital tidskrift (med beständig länk)
Finns det en beständig länk (då brukar det stå DOI, URN, Handle, Stable URL eller liknande) så använder du denna.
Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr. BESTÄNDIG LÄNK.
Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. doi: 10.1080/15022250510014273.
Fotnoten: Andersson 2018
Artikel i digital tidskrift (med webblänk)
Artikel i digital tidskrift (med webblänk)
Om det saknas en beständig länk är webbadress och delen "Hämtad DATUM" nödvändig.
Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr. Länk (Hämtad DATUM).
Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. http://www.amjl.gov/articles/20555.575 (Hämtad 2020-03-25).
Fotnoten: Andersson 2018
Webb, program och appar
Webb, program och appar
Webbplatser
Webbplatser
Grundstruktur: Författare/Webbplats. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år), År för senast uppdaterat
Källförteckningen:
Skogsvårdsstyrelsen. Granskog. http://www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog (Hämtad 2020-01-13), 2019.
Wikipedia. Skogsvårdsstyrelsen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen (Hämtad 2021-02-17), 2020.
Fotnoten:
Skogsvårdsstyrelsen 2019
Wikipedia 2020
Om du har fler källor som heter "Wikipedia 2020" kan du istället välja att förtydliga med detta:
Wikipedia 2020, uppslagsord Skogsvårdsstyrelsen
Förklaringar:
Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.
Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så skriver du det år som du tittar på den.
Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Information (Oxford)”.
Webbplatser som är lätta att söka i: Det kan vara möjligt att hänvisa till ex Wikipedias huvudsida där det är enkelt att hitta till sidan "Blodplasma" eller "Barnuppfostran i Sverige". Här kan därför korta ner antalet källor i källförteckningen. Då skriver du "Blodplasma" som en sidhänvisning i fotnoten precis som till en sida i en bok.
Program och appar
Program och appar
Grundstruktur: Författare/Skapare. Kursiverad titel. [typ av källa] Förlagsort: Förlag, utgivningsår.
Källförteckningen: Öijer, Bruno K. Hängd. [datorprogram] Dataprodukter, 2016.
Fotnoten: Öijer 2016
Lagar
Lagar
Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment.
I löpande text skriver du exempelvis (och även här skall ni se siffran som liten och upphöjd, och inte stor och i fetstil som här):
Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling1 gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag".
Grundstruktur: SFS-nummer. Kursiverad titel.
Källförteckningen: SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling.
Inom parentes: SFS 2016:1145
Ljud och rörlig bild
Ljud och rörlig bild
YouTube
YouTube
Grundstruktur: Upphovsperson. Kursiverad titel. WEBBPLATSADRESS. (Hämtad DATUM/ÅR)
Källförteckningen: Angeläget. Angeläget Festival Ulricehamn 2012. http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0. (Hämtad 2013-12-13)
Fotnoten: Angeläget 2012
Inspelad musik
Inspelad musik
Grundstruktur: Kompositörens efternamn, förnamnsinitial. Titel i kursiv [Sång inspelad av XX /inspelat album av XX]. Skivförlaget.
Källförteckningen: Maggio, Veronica & Walz, Christian. Snälla bli min [Sång inspelad av Veronica Maggio]. Universal Music, 2011.
Inom parentes: Maggio 2011
Poddsändning
Poddsändning
Den viktigaste informationen om en poddsändning (utgivare, etc) kan man oftast hitta på Poddindex.
Grundstruktur:
Poddsändningens namn (År månad dag). Titel på avsnittet i kursiv stil [podd]. Organisation/Förlag/Utgivare. URL
Om du skall hänvisa till ett avsnitt av podden. URL är antingen direktlänk till avsnittet eller till hela podden
Efternamn, Förnamn på de som är ledare av podden (Utgivningsår). Poddsändningens namn [poddcast]. Organisation/Förlag/Utgivare. URL
Om du skall hänvisa till hela poddsändningen (alltså alla avsnitt)
Källförteckningen:
Historiepodden (2021-04-04). Bokens resa genom tiderna [podd]. Bauer Media. https://play.acast.com/s/historiepodden
Olovsson, Robin och Hermansson, Daniel (2014). Historiepodden [podd]. Bauer Media. https://play.acast.com/s/historiepodden
Fotnoten:
Historiepodden 2021
Olovsson 2014
Radioprogram
Radioprogram
Grundstruktur: Radioprogrammets namn (År månad dag). Titel eller förkortad titel på avsnittet i kursiv stil [radioprogram]. Radiokanalens namn. URL
URL skriver man antingen direkt till avsnittet eller till programmet som helhet.
Källförteckningen: Spanarna (2021-04-09). Maja Aase: Järven vet bäst... [radioprogram]. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/spanarna
Fotnoten: Spanarna 2021
Bilder
Bilder
Okej att använda bilden?
Okej att använda bilden?
Är det okej att använda bilden? Detta måste du själv veta. Ofta står det något vid bilder om att "det är okej att använda om du anger upphovspersonen" - då är det ju solklart. Skriv bara vem som är upphovspersonen och att bilden är publicerad med tillstånd.
Står det ingenstans att du får använda bilden måste du söka upp upphovspersonen och få ett okej av den personen. Om det inte är okej, får du alltså inte använda bilden. Men sök vidare på Google bildsök - det kan finnas liknande bilder som fungerar lika bra men som är godkända att använda. Ett tips är att i Google bildsök klicka på Verktyg > Användningsrättigheter > Creative Commons-licenser - där hittar du ofta många bilder som är fria att använda i ett gymnasiearbete.
Skriv källa på bilden
Skriv källa på bilden
Källa på bilden? Om den är fri att använda så är den okej att ha med, men om du hittat den via en sökning på nätet måste du kolla at det är okej att använda bilden. Med en bildkälla direkt under bilden blir det lättare för läsaren att avgöra detta. Du skall sedan inte ha med källan i källhänvisningen, utan det räcker med att det står under bilden.
Högerställ en bildtext och skriv med mindre storlek så förstår man att det handlar om en bildtext. Ex: "Bild 1. Ultraljud. Hämtad från [Sida]". Här vid sidan har jag visat hur man kan göra, just "CC-BY" är en Creative Commonslicens (läs mer) som vi på Mediateket har satt på vårt egenproducerade material.
Om det behövs läggas in långa länkar så kan det vara okej att vid bildtexten göra en källhänvisning med fotnot och allt, där länken finns i källhänvisningen. Det ser snyggare ut på så sätt.
Grundstruktur:
Bild #. TITEL, av UPPHOVSPERSON. Hämtad från WEBBLÄNK. LICENS
Vanliga licenser att hänvisa till:
CC-BY, CC-BY-SA, CC-BY-ND, etc, är alla Creative Commons-licenser. Står något sådant vid bilden så är det den du skall skriva in.
Public Domain - om bilden är fri för alla att använda utan begränsningar kan orden "Public Domain" nämnas. Även om de inte nämns men det sägs att bilden har lämnats fri för alla att använda, så kan du skriva Public Domain som licens till bilden.
Publiceras med tillstånd - om du varit i kontakt med den som gjort eller publicerat bilden och hen har sagt okej att du får använda bilden, så kan du skriva detta som din licens.
Källnotering under bilden:
Bild 1. Ultraljud, av okänd. Hämtad från www.piqsels.com/sv/public-domain-photo-fjtmi. Public domain.
Bild 2. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. Hämtad från mediateket.magnificat.se, CC-BY
Bild 1. Skärmfrihet, av Mediatek Tingsholm. CC-BY
Intervjuer, föreläsningar och e-post
Intervjuer, föreläsningar och e-post
Till detta område räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”.
I Oxfordsystemet har man valt att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten. Du skall alltså inte skriva ut dessa källor i källförteckningen!
En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.
Första gången som du anger denna källa skall du skriva all information - därefter räcker det med att endast skriva "Fröding", "Informant 1", etc. Alternativt att du använder dig av en referatmarkör (läs mer ovan under Upprepa samma källa.
Grundstruktur: Intervjuperson. Yrkestitel eller förklaring. År, datum. [tillvägagångstyp inom klamrar]
Fotnoten:
Fröding, Jan. Lärare vid Stenbocksskolan. 2020-02-13. [e-post]
Informant 1. Mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun. 9 flickor och 10 pojkar. 2020-08-29. [enskilda intervjuer]
Knutell, Hans. Fältbiolog och föreläsare. 2021-05-08. [telefonintervju]
Lindström, Fredrik. Populärhistoriker. 2022-09-12. [föreläsning på Tingsholmsgymnasiet]
Page updated
Report abuse