Alla system att källhänvisa innehåller i grunden samma sak: Upphovsperson, titel, utgivningsår och förlag samt webbplats om det är hämtat från webben. I listan nedan får du veta hur man skall källhänvisa till den standard som står längst upp på sidan. 

Fotnot och källförteckning

I fotnoten skriver du en förkortad information – det blir som en slags hänvisning till källförteckningen, där all information står.

I Oxfordmodellen skriver du den kortare källhänvisningen normalt sett som en fotnot direkt efter den mening där du sammanfattat uppgifterna ur källan. OBS! Siffrorna till fotnoterna går inte att lista på rätt sätt på denna sida. Siffrorna skall vara upphöjda och inget annat. I Word / Google Drive ser det självklart rätt ut!

Tänk på var du sätter fotnotssiffran. 

• Är det en källa på det som sagts i den senaste meningen? Skriv siffran precis före punkten. 

• Är det en källa på hela det föregående stycket? Skriv siffran precis efter punkten. 

Exempel

Sockenbiblioteken fanns på 1800-talet normalt sett på landsbygden1.

Biblioteken startade från började sin verksamhet för det allmänna i sockenbiblioteken på landsbygden. I och med den stora inflyttningen på 1800-talet till städerna så blev biblioteken nu även en viktig fråga även för städerna, där de liberala arbetarföreningarna och föreläsningsföreningarna blev stora förespråkare för att skapa allmänna bibliotek även där.2

Sven Nilsson berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet.3

Exempel på om du citerar samma källa direkt igen

ibid.

ibid., s. 173

a.a., s. 173

Ordningen är alltså ”ibid., s. sidnummer”. Det får självfallet inte vara någon annan källa mellan de två identiska, för då fungerar det ju inte.

Referatmarkör

Ibland är det lämpligt att påminna om att någon vi tidigare texten annonserat/presenterat skrivit ytterligare saker som vi vill ta upp. Då behöver du inte göra en ny referatannonsering om det bara är uppenbart vilken källa det handlar om. 

Det fetmarkerade här nedanför är ett exempel på en sådan referatmarkör, men i din text skall du alltså inte fetmarkera. 

Exempel

Sven Nilsson berättar ingående om hur sockenbibliotekens verksamhet smittade av sig på städerna när de sistnämnda ökade i storlek på 1800-talet 3. Nilsson menar vidare att skolornas behov av skolbibliotek blev tydligare under samma period. 

Många liknande källor

När man har flera starkt likadana källor (såsom NE-artiklar från 2018, eller två böcker av samma författare från samma år) behöver man skilja dem åt. Det blir annars omöjligt eller åtminstone svårt för läsaren att veta vilken som åsyftas. Då behöver du skilja dem åt. Ett vanligt sätt att göra i dessa fall är att skriva så här i källförteckningen:

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 1 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000a

Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. 2 uppl. Malmö: Polyvalent, 2000b

Vi lägger alltså till en bokstav efter året. Som en förkortad hänvisning i fotnoten kan man då skriva Nilsson 2000a, etc. 

Ibland går det inte att hitta något utgivningsår för en viss källa. Detta gäller särskilt en hel del webbplatser men även en del udda källor (såsom ett specifikt träd som några naturvetare använde i sin undersökning för några år sedan) är svåra att årsbestämma. Då skriver man u.å. (utan årtal) istället för årtal. 

Källförteckningen: Andersson, Johanna. Frihet i en förtryckt tid. http://webbplats.se/frihet (Hämtad 2021-05-19), u.å.

Fotnoten: Andersson u.å.

Grundstruktur: Författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: Stevrin, Peter. Utvärdering för förändring. Lund: Btj förlag, 1999.

Fotnoten: Stevrin 1999, s [skriv sidnummer]

Grundstruktur: Författare och författare. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: Alexandersson, Mikael och Kroksmark, Tomas. Utvärdering och skolutveckling. Stockholm: Natur och kultur, 1999.

Fotnoten: Alexandersson 1999, s [skriv sidnummer]

Grundstruktur: Författare et al. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Förklaring: "et al" är från latinet och betyder "med andra". 

Källförteckningen: Johansson, Mikael et al. Frigöra din inre rädsla. Stockholm: Alfabeta Förlag, 2017.

Fotnoten: Johansson 2017, s [skriv sidnummer]

Ibland, som när en myndighet ger ut böcker eller om boken är en del av ett större bokverk (exempelvis lexikon i 20 band), finns det ingen specifik person att ange som författare. Då anger man istället organisationen som står bakom boken, eller namnet på det större bokverket. 

Grundstruktur: Upphovsorganisation/bokverkets namn. Kursiverad titel. Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: 

• Bra Böckers Lexikon. Band 21. Lund: Bra böcker, 2003.

• Skogsstyrelsen. Riktlinjer för kurser inom naturvård. Stockholm: Skogsstyrelsen, 2002.

Fotnoten: 

• Bra Böckers Lexikon 2003, uppslagsord [skriv uppslagsordet du använt dig av i boken]

• Skogsstyrelsen 2002, s [skriv sidnummer]

Detta gäller för en del av ett samlingsverk där det är flera författare och en redaktion sammanställt boken, som typ antologi. Du använder den inte om du använt ett kapitel i en bok som är skriven av samma person, i de fallen skriver du bara sidnummer i fotnoten. 

Grundstruktur: 

• Kapitelförfattare. Kapiteltitel. I Boktitel, redaktörens för- och efternamn och (red.), sidor. Förlagsort: Förlag, utgivningsår. 

Källförteckningen: Sykes, Jan. Information needs assessment. I Handbook of Informations Management, Alison Scammell (red.), 111-127. London: Aslib-IMI, 2001. 

Fotnoten: Något av nedanstående alternativ.

• Sykes 2001 

• Sykes 2001, s [sidnummer]

  • Denna sista kan man ju skriva om kapitlet är på många sidor och det blir tydligare om du även skriver in ett sidnummer. 

Material från företag, och här  talar vi om slutförda handlingar såsom årsredovisningar och andra rapporter) kan vara material som ligger utlagt på företagens hemsida eller sådant som ligger på andra sidor, exempelvis på Bolagsfakta. Det kan även vara material som har lämnats ut av företaget i pappersform eller som pdf via e-post (båda dessa sista kallar vi för papperskällor). Här hanterar vi källorna på något olika sätt.  

Läs mer under Webb, program och appar längre ner. 

Grundstruktur: Tidningstitel. År samt datum eller utgåva.

Källförteckningen: 

• Dagens Nyheter. 2020-08-03.

• Skogs Eko. 2019, nr l.

Fotnoten:

• Dagens Nyheter 2020

  • Om du har källor till flera från samma år skriver du istället Dagens Nyheter 2020-08-03

• Skogs Eko 2019

  • Om du har källor till flera från samma år skriver du istället Skogs Eko 2019, nr 1

Detta gäller för artikel i en framställd tidning, oavsett om denna är tryckt på papper eller du har den som pdf eller motsvarande. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

Grundstruktur: Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. 

Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23. 

Fotnoten: Segerqvist 2020

Detta gäller för artikel i en webbtidning. 

Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

Grundstruktur: Artikelförfattare. Artikeltitel. Tidning. Artikelns datum. Länk (Hämtad DATUM).

Källförteckningen: Segerqvist, Ellen. Oviss framtid för feriearbetare. Ulricehamns tidning. 2020-04-23. https://www.ut.se/ulricehamn/oviss-framtid-for-feriearbetare/ (Hämtad 2020-04-23)

Fotnoten: Segerqvist 2020

Detta gäller främst vetenskapliga artiklar. Observera att det är tidskriftens namn som kursiveras här och inte titeln på artikeln. Man skriver heller inte utgivningsår, då allt syns tidigare i hänvisningen. 

OBS! Är det en uppsats eller avhandling från högskolor och universitet (ex DiVA-portal), så skriver du på samma sätt som du gör med webbsidor (se nedan). 

Grundstruktur: Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.  

Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. 

Fotnoten: Andersson 2018

Finns det en beständig länk (då brukar det stå DOI, URN, Handle, Stable URL eller liknande) så använder du denna. 

Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr. BESTÄNDIG LÄNK.

Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. doi: 10.1080/15022250510014273.

Fotnoten: Andersson 2018

Om det saknas en beständig länk är webbadress och delen "Hämtad DATUM" nödvändig. 

Grundstruktur: Artikelförfattarens efternamn och förnamn. Artikeltitel. Tidskriftstitel. Volym, nr, år: artikelns sidnr.  Länk (Hämtad DATUM).

Källförteckningen: Andersson, Sven. Drill sergeants in the american military - a sociological study. American Journal of Military Studies. Vol. 3, nr. 1, 2018: 12-23. http://www.amjl.gov/articles/20555.575 (Hämtad 2020-03-25).

Fotnoten: Andersson 2018

Grundstruktur: Författare/Webbplats. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år), År för senast uppdaterat

Saknas årtal på webbplatsen skriver du u.å. (=utan årtal) där årtalet skulle ha stått. 

Källförteckningen: 

• Skogsvårdsstyrelsen. Granskog. http://www.skogsvardsstyrelsen.se/granskog (Hämtad 2020-01-13), 2019.

• Mörk, Emil. Samhällskunskap i antropocen: Om lärares transformation och politiskt innehåll i undervisning om klimatförändringar. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2023886/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2026-02-06), 2026.

• Wikipedia. Skogsvårdsstyrelsen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skogsvårdsstyrelsen (Hämtad 2021-02-17), 2020.

Fotnoten: 

• Skogsvårdsstyrelsen 2019

• Mörk 2026

  • Lägg gärna till sidhänvisning, då detta ofta underlättar för läsaren i att hitta rätt.

• Wikipedia 2020

  • Om du har fler källor som heter "Wikipedia 2020" kan du istället välja att förtydliga med detta:
    Wikipedia 2020, uppslagsord Skogsvårdsstyrelsen

Författare eller webbplatsens namn: Finns det en angiven författare av den webbsida du tittar på så är det denna du skall använda. Detta gäller även om det en pseudonym som används. I annat fall skriver du webbplatsens namn.

Utgivningsår: Ofta framgår det av sidan när den senast var uppdaterad och isåfall är det detta år som du använder. Går det inte att hitta så skriver du u.å. (=utan årtal). 

Titel: Det är den som syns i webbläsarens övre del. För den sida som du tittar på just nu skulle det således vara ”Information (Oxford)”.

Webbplatser som är lätta att söka i: Det kan vara möjligt att hänvisa till ex Swedbanks huvudsida om det är enkelt att hitta till sidan "Om oss" eller "Bankens historia i korthet". De sidorna skall då bara vara ett (eller möjligen två uppenbara) klick bort från den sida som du hänvisar till i källförteckningen. Om det är så, kan du mycket väl korta ner antalet källor i källförteckningen. Då skriver du "Om oss" som en sidhänvisning i fotnoten precis som till en sida i en bok. Men är det svårt att hitta rätt behöver du ha en direktlänk i källförteckningen.

Grundstruktur: Författare. Hela texten eller de första 20 orden. Namn på sidan. Publiceringsdatum. WEBBPLATSADRESS (Hämtad DATUM)

Källförteckningen: 

• Bildt, Carl, I think it’s fair to say that the quality of the presidential elections in Armenia was well below expectations. europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-125_en.htm. carlbildt. 2013-02-20. https://twitter.com/carlbildt/status/304229700761432064 (Hämtad 2013-02-26)

• Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar ser det förhoppningsvis annorlunda ut på utspringstrappan. Då är det nämligen studentavslutning! Tingsholmsgymnasiet. 2018-02-21. https://www.facebook.com/tingsholm/photos/a.245072838882170.58763.179126392143482/1745972262125546/?type=3  (Hämtad 2018-04-25)

Fotnoten:

• Bildt, I think it’s fair…

• Tingsholmsgymnasiet, Om 100 dagar…

Några förklaringar och rättfärdiganden kring varför vi gör på detta sätt:

* Författarnamnet (i detta fall Carl Bildt) skrivs som man brukar göra när man skriver annan källhänvisning. Detta oavsett om Carl Bildt kan förväntas ha någon som arbetar för honom och som då faktiskt egentligen är ursprungsförfattaren – en eventuell spökskrivare gör detta på uppdragsgivarens tydliga uppdrag och det är då att betrakta som uppdragsgivarens uttalande. För enkelhetens skull behåller vi alltså samma standard här som i övriga källhänvisningar. En källkritisk synpunkt: Är du säker på att detta är ex det officiella twitterkontot ? Om det inte är det så kan du inte hänvisa till den som skriven av (i detta fall) Carl Bildt. Då är det bättre att hänvisa till användarnamnet (i detta fall carlbildt).

* Tidsangivelsen visar år och datum, men inte tid. Detta är fullt tillräckligt för att specificera när twitterposten skrevs.

* Hela twitterposten anges normalt, i kursiv stil, för tydlighetens skull. Det finns här ingen särskild titel för verket, så hela den maximalt 280 tecken långa posten skrivs därför av som titel. Eftersom det är en titel kursiveras den. Du kan även välja att förkorta texten till 20 ord och därefter skriva "..." (tre punkter) efter texten. 

* När en Facebookstatus är väldigt lång kan en kortare (trunkerad) version av facebookstatusen skrivas in som kursiverad titel – just facebookstatusar kan annars bli alldeles för långa.

* Hela länken till den specifika posten skall skrivas in (du hittar twitterlänken under ”Details” och facebooklänken under datumangivelsen), även om den blir lång.

Material från företag, och här  talar vi om slutförda handlingar såsom årsredovisningar och andra rapporter) kan vara material som ligger utlagt på företagens hemsida eller sådant som ligger på andra sidor, exempelvis på Bolagsfakta. Det kan även vara material som har lämnats ut av företaget i pappersform eller som pdf via e-post (båda dessa sista kallar vi för papperskällor). Här hanterar vi källorna på något olika sätt.  

Författare är här i de allra flesta fallen företagets namn, då det ytterst sällan står vem som har författat allt innehåll. 

Saknas ett tydligt årtal så kan du här utgå från att en årsredovisning för exempelvis 2025 publicerades 2026.  

Grundstruktur för webbkällor: Företagets namn. Kursiverad titel. Webbplatsadress. (Hämtad datum/år), År för senast uppdaterat.

Grundstruktur för papperskällor: Företagets namn. Kursiverad titel. [hur du fick materialet], Utgivnings- eller publiceringsår. 

Källförteckningen (webbkällor): 

• Volvo Cars. Års- och hållbarhetsredovisning 2024. https://investors.volvocars.com/~/media/Files/V/Volvo-Cars-IR-V2/AGM%202025%20SWE/VCG_AR_2024_SWE_250312.pdf (Hämtad 2025-12-13), 2025.

• Hotell Lassalyckan. Årsredovisning 2024. https://www.hitta.se/f%C3%B6retagsinformation/hotell+lassalyckan+ab/5590372289 (Hämtad 2026-01-15), 2025.

Källförteckningen (papperskällor): 

• AP&T. Slutredovisning 2024. [Skickat via e-post 2025-09-01], 2025.

• Craft Sportswear. Årsredovisning 2023. [Överlämnad 2025-10-12], 2024.

Fotnoten: 

• Volvo Cars 2025

• Hotell Lassalyckan 2025

• AP&T 2025

• Craft Sportswear 2024

Kommentarer:

• Om du har fler källor som har samma företagsnamn och samma utgivningsår (exempelvis "Hotell Lassalyckan 2025") så behöver du skilja dem åt. Detta gör du genom att ge den första källan årtalet 2025a och nästa källa 2025b redan i källförteckningen. I fotnoten kommer det då stå:

  • Hotell Lassalyckan 2025a

  • Hotell Lassalyckan 2025b

Grundstruktur: Författare/Skapare. Kursiverad titel. [typ av källa] Förlagsort: Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: Öijer, Bruno K. Hängd. [datorprogram] Dataprodukter, 2016.

Fotnoten: Öijer 2016

Reglerna i detta avsnitt grundar sig på American Psycholocal Association i USA och deras anvisningar i APA-systemet som senast uppdaterades hösten 2025. 

OBSERVERA! Du måste använda AI på ett okej sätt

Din lärare eller handledare måste generellt godkänna ditt användande av AI när du gör en skriftlig inlämning, så prata med henom först. 

Att använda AI kan vara ett jättebra stöd när du arbetar med dina uppgifter – om du använder det på rätt sätt. Det handlar om akademisk hederlighet, alltså att läraren ska kunna lita på att det du lämnar in faktiskt visar vad du själv kan.

AI får gärna hjälpa dig att tänka, förstå och utveckla dina idéer. Men AI får inte göra jobbet åt dig. Om du låter AI skriva dina svar eller dina texter åt dig, då lär du dig ingenting – och det räknas som fusk.

Exempel på okej användning av AI

Här är situationer där AI kan fungera som ett verktyg – ungefär som när du bollat en fråga med en lärare, och du utvecklar dina egna tankar:

✔ Be AI förklara något du inte förstår, t.ex. ”Vad betyder ’källkritik’?” eller ”Kan du förklara fotosyntesen på ett enklare sätt?”
✔ Be AI hjälpa dig att komma igång, t.ex. ”Har du exempel på frågor jag kan undersöka i ett arbete om klimatpåverkan?”
✔ Be AI visa olika perspektiv på en fråga, som du sedan själv analyserar och formulerar med egna ord.
✔ Be AI hjälpa dig förbättra språk och struktur, t.ex. ”Kan du ge förslag på hur jag kan göra min text tydligare?”
✔ Be AI ge dig sökord eller tips på var du kan hitta trovärdiga källor.

I alla dessa fall är det du som tänker, formulerar, väljer och ansvarar för det du lämnar in.

Exempel på inte okej användning av AI

Här är situationer där AI ersätter ditt eget arbete – och det är inte tillåtet:

✘ Att be AI skriva hela eller delar av dina inlämningar, t.ex. ”Skriv en uppsats på 500 ord om Förintelsen.”
✘ Att be AI ge dig färdiga svar på provuppgifter eller instuderingsfrågor, t.ex. ”Vad blir rätt svar på fråga 12?”
✘ Att kopiera AI-text rakt av och klistra in som om den vore din egen.
✘ Att låta AI generera referenser eller citat som du själv inte kontrollerat (AI hittar ibland på saker).
✘ Att sy ihop en AI-text så att den ser ut att vara din egen röst, utan att du själv gjort det intellektuella jobbet.

Grundprincip:
👉 AI får hjälpa dig att lära dig, men inte hjälpa dig att undvika att lära dig.

Hur du skall hänvisa till AI

Eftersom AI är en källa (precis som en bok eller webbplats) behöver du kunna visa hur du har använt det i ditt arbete. Ett enkelt sätt är att lägga in en kort notering, till exempel:

”Jag använde AI för att få förklaringar av centrala begrepp och för att få exempel på frågeställningar. Textens innehåll och formuleringar är mina egna.”

Länka till AI-tjänsten i stort

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare (Året du länkar till tjänsten). AI-namn och modell [Språkmodell]. Webbadress

Källförteckningen:

• Google (2026). Gemini 3 [Språkmodell]. https://gemini.google.com

• Anthropic (2026). Claude Sonnet 4 [Språkmodell]. https://claude.ai  

För en specifik chatt eller bildframtagning: se nedan om hur du hänvisar till dessa.  

Hitta länken till en specifik chatt

I de flesta AI-tjänster finns möjlighet att dela länk till en konversation. Det vanligaste är att du behöver hitta listan över dina chattar och sedan klicka på de tre prickarna och därefter Dela eller Share. Undantag:

• Copilot (Microsoft): Här finns i skrivande stund (jan 2026) ingen sådan funktion. Du behöver därför redovisa din prompt tydligt. Det som rekommenderas är att du tar skärmdumpar eller på annat sätt kopierar in hela konversationen som en bilaga i ditt arbete. Följ i övrigt här nedanför hur du hänvisar till källan i ditt arbete. 

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare. Titeln på chatten [Generativ AI-text]. AI-namn och modell. Webbadress för chatten (datum för chatten), År. 

Läs under rubriken AI-genererat material om hur du hittar länken till en specifik chatt. 

Källförteckningen: 

• Google. Strategier för tidshantering och fokus [Generativ AI-text]. Gemini 3. https://gemini.google.com/share/bbfb2b4246c4 (2026-01-15), 2026.

• Anthropic. Essential Grammar topics for high school graduates [Generativ AI-text]. Claude Sonnet 4. https://claude.ai/share/329173b2-ec93-4663-ac68-4f65ea4f166d (2025-05-20), 2025. 

I fotnoten: 

• Google 2026

• Anthropic 2025

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare. Titeln på chatten alternativt början på prompten [Generativ AI-bild]. AI-namn och modell. Webbadress för chatten (datum för chatten), Utgivningsår. 

Källförteckningen: 

• Google. Jag vill ha en bild i storleken A3... [Generativ AI-bild]. Gemini 3. https://gemini.google.com/share/cf06c8bacad0 (2026-01-14). 2026.

I fotnoten: 

• Google (2026)

Med annat material menar vi AI-skapade presentationer, att låta AI gå igenom ett större material för att se tendenser eller annat. Det finns egentligen inga gränser.

Grundstruktur: Aktuell AI:s utgivare. Titeln på chatten [förklara vilken generativ tjänst du använt]. AI-namn och modell. Webbadress för chatten (utgivningsdatum), Utgivningsår. 

Använder du en tjänst som inte tillåter delning till en specifik chatt, så skriver du den webbadress som tjänsten i stort har (ex https://copilot.microsoft.com/ ) och ser till att spara chatten bland bilagorna.

Källförteckningen: 

• Open AI. Hjälp med C++-kodning [Generativ AI-text]. GPT 5. https://chatgpt.com/share/696dcd84-e380-8002-b210-eafef2606e33 (2026-01-19), 2026. 

• Gamma Tech. Swedish school libraries: a national treasure [Generativ AI-presentation]. Gamma. https://gamma.app/docs/Swedish-School-Libraries-A-National-Treasure-n12dmxlq15x8ruy (2024-09-27), 2024. 

I fotnoten: 

• Open AI 2026.

• Gamma Tech 2024.

Hänvisar du till flera olika chattar med samma AI-utgivare från samma år, så lägger du till titeln på chatten efter årtalet, ex:

• Open AI (2026, Hjälp med C++-kodning).  

Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment. 

I löpande text skriver du exempelvis (och även här skall ni se siffran som liten och upphöjd, och inte stor och i fetstil som här):

• Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling1 gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag". 

Grundstruktur: SFS-nummer. Kursiverad titel. 

Källförteckningen: SFS 2016:1145. Lag om offentlig upphandling. 

Fotnoten: SFS 2016:1145

Skrivs ungefär på samma sätt som lagar. 

I fotnoten inkluderar du:

• Källtyp (Prop. = proposition, SOU = Statens offentliga utredningar, Ds = Departementsserien, Dir. = Kommittédirektiv, Skr. = Skrivelser, Bet. = Betänkanden etc.)

• Riksdagsår:nummer.

• Eventuellt specifikt sidnummer du hänvisar till.

I källförteckningen skall även inkluderas:

• Eventuell titel i kursiv stil.

• Finns det en tydlig kommitté eller liknande som utfört utredningen ska information om denna finnas med.

• Länken (om sådan är aktuell)

• Hämtad DATUM 

• År för senaste uppdatering (oftast samma som utgivningsår, då direktiv, betänkanden och propositioner normalt sett inte ändras efter publicering).

Källförteckningen: Prop. 2010/11:155. En ny lag om elcertifikat. https://www.regeringen.se/49bbbf/contentassets/44cead1c1d264da8bc312345d44b361a/prop.-201011155-en-ny-lag-om-elcertifikat---enklare-regler-och-en-gemensam-elcertifikatsmarknad (Hämtad 2022-12-19), 2011.

Fotnoten: Prop. 2010/11:155

När du hänvisar till ett domslut skriver du endast domstol och domnummer i löpande text. Du behöver inte lägga till källan i källförteckningen. 

Första gången du nämner domstolen skriver du ut domstolens hela namn, därefter kan du använda endast förkortningen när sådan finns. 

I löpande text skriver du exempelvis:

• Högsta Förvaltningsdomstolens dom mål nr 7525-10...

• Vad gäller avstyckning fann Mark- och miljööverdomstolen MÖD 2012:55 att...

Högsta domstolen NJA 1985 s. 110 anser att...Svenska lagar och förordningar samlas i SFS (Svensk författningssamling). När du hänvisar till en författning ska du inte ange tryckår och sida utan istället lag- och paragrafnummer samt moment. 

I löpande text skriver du exempelvis:

• Enligt 3 kap. 21 § i lag om offentlig upphandling (SFS 2016:1145) gäller inte lagen för "upphandling som avser skiljemanna- eller förlikningsuppdrag". 

Grundstruktur: Upphovsperson. Kursiverad titel. WEBBPLATSADRESS. (Hämtad DATUM/ÅR)

Källförteckningen: Angeläget. Angeläget Festival Ulricehamn 2012. http://youtu.be/7ZKrH4BWRZ0. (Hämtad 2013-12-13)

Fotnoten: Angeläget 2012

Upphovsperson eller den organisation som står bakom filmen skall vara samma som gjort den och som då faktiskt äger upphovsrätten. Ofta, men inte alltid, är det den som laddade upp filmen. Klicka på namnet för den som laddade upp filmen så får du det korrekta namnet.

Titel är den titel som nämns direkt under videoklippet på Youtube.

Webbplatsadressen bör du använda den förkortade versionen som du hittar under ”Dela” direkt under videoklippet på Youtube.

Grundstruktur: Upphovsperson. Kursiverad titel. WEBBPLATSADRESS. (Hämtad DATUM/ÅR), Utgivningsår.

Källförteckningen: Aktuellt. Aktuellts sändning den 14 april 2023. https://www.svtplay.se/video/KRN44pq/aktuellt/fre-14-apr-21-00. (Hämtad 2023-04-17), 2023.

Fotnoten: Aktuellt 2023

Oftast skriver man programmets namn som upphovsperson. Om avsnittet har ett särskilt namn angivet skriver man detta som en kursiv titel.

Grundstruktur: Kompositörens efternamn, förnamnsinitial. Titel i kursiv [Sång inspelad av XX /inspelat album av XX]. Skivförlaget.

Källförteckningen: Maggio, Veronica & Walz, Christian. Snälla bli min [Sång inspelad av Veronica Maggio]. Universal Music, 2011.

Inom parentes: Maggio 2011

Grundstruktur: Kompositörens efternamn, förnamnsinitial. Titel i kursiv. Förlag, utgivningsår.

Källförteckningen: Toftgård, Anna-Maria. Jag vill va' med. Salt förlag, 2016.

Inom parentes: Toftgård 2016

Poddsändning

Den viktigaste informationen om en poddsändning (utgivare, etc) kan man oftast hitta på Poddindex.

Grundstruktur (välj en av dessa): 

• Poddsändningens namn. Titel på avsnittet i kursiv stil [podd]. Organisation/Förlag/Utgivare. URL, Utgivningsår.

  • Om du skall hänvisa till ett avsnitt av podden. URL är antingen direktlänk till avsnittet eller till hela podden

• Efternamn, Förnamn på de som är ledare av podden. Poddsändningens namn [poddcast]. Organisation/Förlag/Utgivare. URL, Utgivningsår.

  • Om du skall hänvisa till hela poddsändningen (alltså alla avsnitt)

Källförteckningen: 

• Historiepodden.  Bokens resa genom tiderna [podd]. Bauer Media. https://play.acast.com/s/historiepodden, 2021.

• Olovsson, Robin och Hermansson, Daniel. Historiepodden [podd]. Bauer Media. https://play.acast.com/s/historiepodden, 2014.

Fotnoten: 

• Historiepodden 2021

• Olovsson 2014

Radioprogram

Grundstruktur: Radioprogrammets namn. Titel eller förkortad titel på avsnittet i kursiv stil [radioprogram]. Radiokanalens namn. URL, Utgivningsår.

URL skriver man antingen direkt till avsnittet eller till programmet som helhet.

Källförteckningen: Spanarna. Jessika Gedin vet varför klimakteriet har blivit en sexig maktfaktor [radioprogram]. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/jessika-gedin-vet-varfor-klimakteriet-har-blivit-en-sexig-maktfaktor, 2021.

Fotnoten: Spanarna 2021

Till detta område räknas information som du fått via all slags personlig kommunikation (e-post, telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar). Du måste ha tillstånd från personen du refererar innan du använder dig av källan. Har du lovat att informanten skall vara anonym måste du hålla detta, under devisen ”Det man lovar skall man hålla”. 

I Oxfordsystemet har man valt att skriva källförteckningen för all slags personlig kommunikation endast i fotnoten. Du skall alltså inte skriva ut dessa källor i källförteckningen!

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, sammanhang, form och datum.

Första gången som du anger denna källa skall du skriva all information - därefter räcker det med att endast skriva "Fröding", "Informant 1", etc. Alternativt att du använder dig av en referatmarkör (läs mer ovan under Upprepa samma källa.

Grundstruktur: Intervjuperson A, yrkestitel eller förklaring. tillvägagångstyp den datum och år. 

Fotnoten (första gången som ni använder källan):

• Fröding, Jan, lärare vid Stenbocksskolan. E-post den 13 februari 2020.

• Informant 1, mellanstadieklass åk 5, i Ulricehamns kommun. 9 flickor och 10 pojkar. Enskilda intervjuer den 29 augusti 2020.

• Knutell, Hans, fältbiolog och föreläsare. Telefonintervju den 8 maj 2021.

• Lindström, Fredrik, populärhistoriker. Föreläsning den 12 september 2022. 

Fotnoten (från andra gången som ni använder källan):

• Fröding

• Informant 1

• Knutell

• Lindström

Kom ihåg att möjligheten att använda ibid. i fotnoten om fotnoten är exakt samma som den precis föregående - det är också okej. Men slinker en ny källa in däremellan så skriver ni alltså bara "Informant 1" eller vad ni nu angivit i den första fotnoten.