Embedded Files
Uppföljning av projektet som helhet - utvärdering av aktiviteter
Uppföljning av projektet som helhet - utvärdering av aktiviteter
Undervisning för att utveckla barnens digitala kompetens
Barnen har individuellt samt i små och stora grupper fått utforska apparna
Uppföljning visar att upplägget på undervisningen är betydande för hur barnens intresse kan fångas. Om barnen får förförståelse genom en upplevelse blir det tydligare för dem vad apparna används till. Det skapar i sin tur motivation hos barnen. Det blir också synligt att barnen använder sig av symbolerna för att lära sig.
Pedagogerna har efterhand anpassat undervisningens olika steg för att uppnå en kvalitativ undervisning. Pedagogerna har använd sig av sina egna lärplattor och visat barnen på dessa plattor samtidigt som barnen har haft sina egna lärplattor. Det skapade tydlighet för barnen och de fick genom sin egen praktiska handling utforska apparna. Vi tror att det är en bidragande faktor till att barnen har lärt sig hantera apparna, learning by doning.
Pedagogernas förhållningssätt blir viktigt för det lärande som blir möjligt. Pedagogerna behöver reflektera över hur mycket de styr barnen och hur mycket plats de lämnar för ”misstag” som skapar lärande. Barnens ska få vara producenter inte konsumenter.
Uppföljningen visar också att detaljer är viktigt för barnen. De vill att det ska låta när man ritar med pennorna, bilderna ska vara i precis rätt vinkel och ha precis rätt storlek. Det är också tydligt att barnen använder sig av sina tidigare erfarenheter i utforskandet när det kommer till hur lärplattan och apparna ska hanteras, till exempel när de ska förstora och förminska en bild.
Vi utforskade appen Tayasui Sketches School. Vi satte in en bild som vi sedan målade av.
I appen Tayasui Sketches School finns många olika verktyg att välja på
Barnen har i både det individuella och gemensamma utforskandet visat en vilja att lära och ett stort intresse för den digitala tekniken. Det digitala utforskandet skapar en mötesplats där barnen lär av varandra. De bjuder in till diskussion där de tar utforskande vidare tillsammans. I utforskande i grupp sker det ett lärande mellan barnen där deras samtal driver utforskandet framåt. Detta ligger i linje med kriterierna för barns utveckling i ett hållbarhetsperspektiv där processerna, samtalen och utforskandet är centralt. Därför blir också de begrepp pedagogerna använder avgörande för vilket lärande som blir möjligt. De gemensamma samtalen ger även utrymme för att undra, förklara och ifrågasätta, vilket utvecklat ett datalogiskt tänkande hos barnen.
De utmaningar pedagogerna mött har främst varit när tekniken inte fungerar. Barnen har snabbt tappat intresset när apparna inte fungerar som de ska. Det har även innefattat en del besvikelse då vissa arbeten och digitala scener inte gått att spara. Det har även märkts skillnad på vilket digitalt objekt man använt. På de äldre lärplattorna är svårare att arbeta med AR-teknik.
Undervisning för att utveckla barnens förståelse för de globala målen
Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv har barnen fått undervisning om de globala målen i närmiljön. Pedagogerna har främst fokuserat mål 6 och 14 med vatten som lärandeobjekt för att göra de globala målen mer konkreta för barnen.
För att möta alla barn har pedagogerna skapat variation i undervisningen genom olika typer av material och utforskande. Pedagogerna har gjort experiment, sökt fakta, skapat och haft sångstunder men barnen.
På vår vattendag fick vi ta del av fakta om mål 6
Experiment: rena vatten
Vi skapade egna kuber av de globala målen
Experiment: vattnets betydelse
Genom tillgängligt material i lärmiljöerna samt en tydlig inramning av undervisningen har barnen fått uppleva upprepning för att utveckla sitt lärande. I lärmiljön har ett vattenrum möjliggjort reflektion, utforskande och återkoppling till undervisningen. I restaurangen finns laminerade bilder placerade som har koppling till de globala målen. Bilderna bjuder in till samtal om de globala målen - Hur målen lyder, vad de innebär och hur de hänger ihop och påverkas av varandra.
I vårt vattenrum skapade vi möjlighet för upprepning och reflektion.
Våra bilder i restaurangen inbjuder till samtal om de globala målen
Efter barnens önskemål har kommunen nu satt upp en skylt vid ån
I den varierande undervisningen har barnen fått ta del av konkreta upplevelser där de globala målen satts in i ett sammanhang. Det har bidragit till att det blivit ett djup och många detaljer i samtal med barnen. Barnen har till exempel synliggjort kopplingar till de globala målen på olika platser och även utforskat mängden vatten i våra kroppar. I experimenten har bland annat betydelsen av vatten synliggjorts samt processen för hur vatten renas. Här blir det synligt hur den digitala tekniken bidrar till ett accelererat lärande hos barnen. Genom dessa upplevelser och framför allt den digitala tekniken har barnen kunnat ta sin an sin omvärld på ett mer greppbart sätt.
Centralt i undervisningen har varit samtalen där barnens tankar och idéer fått ta plats. Utifrån lärandeobjektet har barnen fått ställa frågor som sedan utforskats vidare. Barnen har på så sätt varit ägare av sitt eget lärande. Ett exempel är när barnen uppmärksammade ett problem - skräp i naturen - och deras lösning blev skyltar där barnen skrev att man inte ska kasta skräp i vattnet. Dessa skyltar skapades till en damm och en å som barn och pedagoger undersökt under utflykterna i närmiljön. Genom samarbete barnen emellan bestämde de hur skyltarna skulle se ut och vad som skulle stå på skyltarna. Tillsammans skapade barnen skyltarna som sattes upp både analogt och digitalt.
Ett annat exempel är när barnen skulle skapa nytt av återvinningsmaterial. Barnen började med att forma en återvinningscentral. Efterhand i skapandet drev barnens idéer och upplevelser skapandet framåt. Slutresultatet blev en hel stad innehållande de platser i Svedala kommun som barnen kopplat till olika globala mål. När barnen får kommunicera, samarbeta och lösa problem utvecklar de strategier som påverkar deras lärandeidentitet, alltså hur se ser sig själva som lärande individer. Barnen får känna sig kompetenta och självständiga. Dessa känslor och förmågor bär barnen sedan med sig i andra sammanhang.
I dessa samtal och samarbeten har barnen fått möta andras perspektiv kring lärandeobjektet, både barn och vuxnas för att skapa möjligheter för en djupare förståelse för de globala målen. Det har i sin tur bidragit till att barnen fått möjlighet att utveckla sitt språkbruk kring lärandeobjektet då samtalens innehåll bestått av upprepning av valda begrepp. Barnen använder nu själv begreppen AR-teknik och globala mål.
Genom en tydlig planering har pedagogerna på ett tydligt sätt kunnat följa barnens progression i förhållande till läroplanens mål.
Här kan ni ta del av den pedagogiska planeringen
Kompetensutvecklingsdagar och workshops
Förskolornas kompetensutvecklingsdagar och workshops har skapat möjlighet att utveckla kunskaper om den digitala teknikens möjlighet för barnens förändrade kunnande i förhållande till läroplanens mål. Simon Melins presentation om betydelsen av digital teknik i förskolan skapade motivation hos pedagogerna att vilja lära mer. Genom upprepning och praktiskt utforskande har projektledarna gjort alla pedagoger delaktiga under projektets gång. De praktiska övningarna har varit mycket uppskattade och gjort att pedagogerna vågat ta steget och utforska vidare tillsammans med barnen.
Nätverksträff och samarbeten
Nätverksträffen med en förskola från Helsingborgs stad gav projektledarna många tips och idéer om hur pedagogerna på ett enkelt och tydligt sätt kunde göra de globala målen till en naturlig del i vardagen på förskolan. De bidrog till att målen nu är den självklar del i lärmiljön och i pedagogernas samtal med barnen.
Samarbetet inom enheten där projektledarna har haft regelbundna avstämningar, har varit av stor betydelse i projektet. Genom gemensamma reflektioner har projektet drivits framåt och skapat ett tydligare fokus i projektet samt en djupare kunskap och medvetenhet kring undervisningen.
Page updated
Report abuse