Inventera den rådande kulturen
Titta efter de fyra idealtyperna, men också nyanser och sådant som motsäger idealtyperna.
Titta efter kulturella yttringar i språk, handlingar, materiella ting och symboliska uttryck. Svaren ger en sammantagen bild av organisationens kultur.
Vad behöver förändras eller utvecklas?
Formulera skillnader mellan nuvarande och önskvärd kultur.
Språket är vårt kraftfullaste verktyg för förändring,
att planera sin kommunikation, att styra innebörder, att sammanfatta och konkludera, och använda organisatoriska berättelser.
Den enskilde medarbetaren sköter arbetet så som hen tycker är bäst.
Medarbetare möts i personalrummet men pratar då mer om enskilda personer än om arbete och verksamhet.
Glad/familjär stämning råder ofta.
Den enskilde medarbetaren sköter arbetet så som hen tycker är bäst.
Samtal mer om enskilda personer än om arbete och verksamhet.
Ibland samtal i form av tipsutbyte.
Projekt är ofta handlingsinriktade och utifrån medarbetares intresse.
Samarbete finns men sker mellan medarbetare i små grupper, sammanhållna av särintressen. På en ”särboarbetsplats” finns ingen gemensam vision om verksamhetens framtid. Istället följer det mesta sedan länge inarbetade rutiner.
”Ju mer vi får vara ifred desto mer professionella har vi möjlighet att vara”
Samarbete finns mellan medarbetare i små grupper, sammanhållna av särintressen.
Olika gruppers intressen riskerar att kollidera med varandra.
Ingen gemensam vision om verksamhetens framtid, inga verksamhetsövergripande projekt.
Följer sen länge inarbetade rutiner.
Kulturen är uppbyggd kring regler om hur samarbetet ska organiseras.
Ledningen kan ha för avsikt att skapa förändring men effekten blir snarare den motsatta, genom att medarbetare av plikt kommer på beordrade gemensamma konferenser utan att egentligen engagera sig.
Kulturen är uppbyggd kring regler om hur samarbetet ska organiseras.
Ledningen kan ha för avsikt att skapa förändring men effekten blir snarare den motsatta.
Av plikt kommer medarbetare på beordrade gemensamma konferenser utan att egentligen engagera sig.
Här initierar och driver medarbetare tillsammans förbättringar av verksamheten. Det lämnas ett stort utrymme för att diskutera och lösa olika frågor. Ledaren är en tydlig ledare för verksamheten.
Målgruppens behov i centrum för fortbildning och utveckling.
Medarbetare initierar och driver förbättringar av verksamheten tillsammans.
Det lämnas ett stort utrymme för att diskutera och lösa olika frågor.
Ledaren är en tydlig ledare för verksamheten.
Verksamheten ses som en del av ett större sammanhang.
Språkbruk – hur vi bör uttrycka oss
Mötesspråk – vem som initierar frågor, hur får man uttrycka en åsikt, vem som förväntas tala eller vara tyst
Graden av öppenhet – hur ärlig eller känslomässig man tillåts vara
Det narrativa – vilka gemensamma berättelser skapar vi och vilken sensmoral finns i dem
Pauser, småprat – pauser eller småprat av privat karaktär kan vara vanligt på vissa ställen men inte riktigt välkommet på andra.
Kollegialt stöd – Är det tillåtet att vara behövande och att misslyckas? Får man i så fall stöd av sina kollegor eller förväntas man klara sig genom svårigheter på egen hand?
Materiella resurser – Vem har eget rum? Vem har eget skrivbord? Vem har ”bara” del i en mer kollektiv yta? Digitala verktyg?
Arbetsplatsens utseende – Vilken kultur förmedlas genom arbetsplatsens fysiska utseende, så som arkitektur, planlösning, inredning, möblering, design? Tex hur är skolbiblioteket placerat, var sitter elever i behov av särskilt stöd?
Hur uppmärksammas? – Hur visas uppskattning i de fall man lyckas med något, liksom uppmuntran när det ännu återstår en bit till det goda resultatet? Bjuda eller fira med tårta, uppskattande ord av chef inför kollegor.
Vad uppmärksammas? – Prestationer, idogt arbete, familjerelaterade händelser. Vem uppmärksammas av vem och för vad?
Hur organisationers kulturer kan underlätta förändringsarbete, och hur organisationers kulturer kan fångas, förstås och förändras – och bilda grund för det vi kallar lärande organisationer.