Stress

Ibland är det svårt att veta varför man är stressad, men här är några exempel på sånt som är vanligt att bli stressad av:

• Du har för höga krav på dig själv inom många områden samtidigt. Till exempel att du alltid måste vara bra i skolan, vara en bra vän, vara en bra förälder, träna ofta, se bra ut och vara populär.

• Andra personer ställer för höga krav på dig. Till exempel familjen, lärare, arbetsgivare eller vänner. 

• Tiden räcker inte till för allt som du måste eller vill göra. Till exempel saker du ska göra i skolan eller på jobbet, träffa vänner, träna, vara med familjen eller annat du vill göra på fritiden.

• Du är orolig eller stressad för sånt som du inte känner att du har kontroll över. Till exempel för klimatet, framtiden eller läget i världen.

• Du har för lite att göra utan att ha valt det själv. Till exempel att du är arbetslös eller inte har något att göra på fritiden.

• Det är jobbigt i skolan eller på jobbet. Kanske har du svårt att hänga med eller blir störd av ljud eller tjafs omkring dig. Kanske har du svårigheter inom NPF-området, som adhd, autism, Tourettes eller annat.

• Det är jobbigt hemma. Till exempel att någon eller några du bor med mår dåligt, är stressade, eller bråkar.

• Du har varit med om något svårt som gör att allt blir för mycket för dig. Som sorg, en kris, en sjukdom eller att du har blivit utsatt för våld, mobbning eller andra kränkningar.

• Du tillhör en minoritetsgrupp och den ständigt närvarande risken för att drabbas av fördomar, negativa förväntningar och nedvärdering, till exempel kopplat till de 7 diskrimineringsgrunderna, från majoritetssamhället skapar en kronisk upplevelse av stress och utanförskap. 

• Du sover dåligt eller är trött fast du har sovit.

• Du är ofta spänd i kroppen eller har ont i nacken, axlarna, huvudet eller magen.

• Du känner dig rastlös, har svårt att koppla av eller får hjärtklappning ibland.

• Du har fått svårare att koncentrera dig eller komma ihåg saker.

• Du blir lätt irriterad eller arg över småsaker.

• Du väljer bort vila, nöjen och att umgås med vänner och familj för att du inte hinner med.

• Du bryr dig inte längre om sånt som händer omkring dig eller känner du dig nedstämd eller orolig.

Det kan bli svårt att planera, att komma ihåg saker, att koncentrera sig och att komma igång med uppgifter om man känner sig stressad. Motivationen och orken kan försvinna. Alla har olika förmågor till inlärning och vissa har svårare än andra att hitta en studieteknik som fungerar. Be om hjälp om du känner dig stressad i skolan. Tempot på komvux är ofta högt. 

Prata med din lärare och berätta om din situation så kan ni kanske göra en särskild planering, du kan få hjälp att prioritera bland uppgifterna, eller få vissa anpassningar som underlättar för dig.

Du kan vända dig till Studieverkstaden för att få stöd av speciallärare eller specialpedagog kring dina studier, studiestrategier och få tips om din studieteknik. På Studieverkstadens hemsida hittar du tips, filmer, länkar som kan vara ett stöd för dig i dina studier.

Om du behöver förändra något i din studieplan, tex plocka bort en kurs så kan du kontakta Studie- och yrkesvägledaren på ditt program.

Om du har mycket frånvaro eller presterar sämre än vanligt på grund din situation behöver du kontakta CSN och förklara vad som hänt. Det kan annars påverka ditt studiebidrag och framtida ekonomi. Det finns mycket information på CSNs hemsida.

Stressen är oftast ett tecken på att något i din situation är fel och kan behöva rättas till. Så fundera över om det är något du behöver förändra, antingen själv eller med hjälp av någon annan. 

Det finns också flera saker som gör det lättare att hantera stress, och som skyddar mot stress och oro. Samma saker kan också göra att du återhämtar dig bättre om du har haft det stressigt ett tag.  

Här är några bra tips:

• Försök att äta och sova regelbundet. Hjärnan och resten av kroppen behöver få näring och sömn på ungefär samma tider varje dag för att funka bra och kunna hantera stress.

• Rör på dig varje dag, det brukar hjälpa mot stress. Men träna inte för hårt. Ta till exempel en promenad eller dansa hemma för dig själv. Gör något som känns bra.

• Öva på att slappna av och lugna ner dig själv. Du kan till exempel testa lyssna på avslappnande musik, prova på mindfulness eller bara vara ute i naturen.

• Ta flera korta pauser när du pluggar eller jobbar. Det är viktigt att pausa några minuter då och då när du ska hålla på med något i flera timmar.

• Vila från stressande tankar på saker som har hänt, eller som ska hända. Titta till exempel på en serie du gillar eller lyssna på en podd så du fokuserar på annat.

• Träffa personer du tycker om och gör saker du tycker är kul, det skyddar mot stress. I längden funkar det dåligt att välja bort saker du mår bra av för att hinna med annat.

• Stäng av notiser på mobilen eller öva på att vara utan mobilen då och då. Många blir stressade av att alltid titta på mobilen.

• Undvik kaffe, alkohol, energidrycker, snus och cigaretter. Sånt ökar stressen i kroppen även om det kan kännas som att sånt hjälper för stunden.

• Sök hjälp, till exempel hos skolans kurator om det är något allvarligt i situationen omkring dig eller i ditt mående som utlöser stressen, eller om du mår dåligt av din stress.

Folkhälsomyndigheten:  Din psykiska hälsa 

Studenthälsan om psykisk hälsa 

Studenthälsans självhjälp och övningar 

UMO: UMO- stress 

1177 Vårdguiden: 1177 - stress 

De sju diskrimineringsgrunderna 

RFSL 

Diskrimineringsombudsmannen 

Intresseorganisation för personer med NPF; som adhd, autism, språkstörning och Tourettes syndrom: Riksförbundet Attention