Efter 2-åringarnas rörelsestund med en bana fick barnen vara med och utvärdera vad som varit roligt och vad som var mindre roligt med hjälp av smilisar. Först fick de titta på bilder av alla stationer i banan och därefter peka på en bild och välja den smiley som bäst beskrev vad de tyckte om stationen. För att underlätta, om det var svårt att välja av alla bilder, fick barnen se en bild åt gången och till den välja rätt smiley. En vuxen skrev sedan upp vad barnen tyckte om de olika stationerna.
Det tar lite tid för 2-åringar att förstå hur smilisarna ska användas. Det är ett moment som behöver övning, men eftersom vi börjar använda dem redan på lilla sidan är det lättare att fortsätta använda dem för utvärderingar längre fram.
Att vi hade bilder av stationerna gjorde det lättare för barnen att utvärdera vad de tyckte om de olika stationerna. Om man gör det bara muntligt är det svårare för barnen att komma ihåg vad vi gjort och då blir det lätt så att alla säger samma sak.
Till nästa planering av rörelsestund använder vi oss av barnens svar och kan utveckla rörelsestunderna enligt vad barnen tycker om, men även öva mera på något som barnen tyckte var svårt. Om det var något som barnen inte tyckt om får vi fundera hur vi kan göra den delen roligare. Att låta barnen vara delaktiga i utvärderingen gör också att det kan komma fram sådant man som vuxen inte märkt, t.ex. att något barn tycker att en viss rörelse är skrämmande.
I samband med 2-åringarnas rörelsestund har vi också haft känslosamling, där vi bl.a. tittat på hur olika känslor ser ut. I det sammanhanget är smilisarna lätta för barnen att känna igen.
När barnen lärt sig betydelsen av smilisarna är de ett lätt verktyg att använda i olika situationer för att få fram barnens åsikter och göra dem delaktiga i verksamheten.
Bilderna av de olika stationerna fungerar också som verktyg för att låta barnen välja vilka saker vi ska ta fram nästa rörelsestund.