Inom projektet Nylitteraciet 2.0 kommer personalen på Esbo svenskspråkiga kommunala daghem att lägga fokus på att stödja barnens medieläskunnighet och programmeringsförmåga. Dessa förmågor är väsentliga för att skapa sig en digital kompetens och de kan övas på otaliga sätt med och utan digital utrustning. Grundfärdigheter som behövs är bland annat förmåga att lösa problem, följa instruktioner, se och tolka bilder, se och tolka ansiktsuttryck och känslor samt tolkning av ljud.
Småbarnspedagogiken är under ständig utveckling och personalen får ofta ta ställning till nya element som skall integreras eller ersätta något i verksamheten. Förutom ställningstagande behöver personalen även tid att sätta sig in i vad som skall implementeras och hur de fungerar i praktiken. Digital kompetens är ett bra exempel på ett nytt begrepp som skall bakas in i något som redan existerar. Som tröst kan sägas att även om begreppet digital kompetens är relativt nytt, så finns det många element i det som redan existerar i småbarnspedagogiken och som fungerar bra.
Digital kompetens, medieläskunnighet och programmeringskunnande stöds inom småbarnspedagogiken via:
· Verksamhet där barnen har möjlighet att tolka, agera och producera
· Verksamhet som tränar upp barnets problemlösningsförmåga, förmåga att tänka i sekvenser och att förstå samband mellan olika handlingar
· Verksamhet som stöder utvecklingen av känslohantering och sociala relationer
· Åldersadekvata diskussioner
· Barnens delaktighet i planering, förverkligande och utvärdering av verksamheten
· Verksamhet som belyser sanning/fiktion
· Verksamhet som uppmuntrar till skapande
· Ställningstaganden och kritiskt tänkande
Genom att bekanta sig närmare med vad digital kompetens verkligen är, har personalen en större möjlighet att kunna namnge de element som redan är i bruk samt skapa en koppling till digital kompetens. Till följd av att öka medvetenheten och kopplingen mellan olika element gör det arbetet roligare, mer överskådligt och hanterbart. Digital kompetens behöver inte vara ännu en sak som skall läggas till i en redan överfull vardag, utan kan däremot med små justeringar bli en del av en fungerande, berikande och interaktiv vardag.
Algoritm: En serie instruktioner som beskriver hur, med vad och ordningsföljden på hur en uppgift skall lösas.
Datalogiskt tänkande: Problemlösningsprocess för att kunna analysera, beskriva och lösa problem på ett sätt så datorer kan hjälpa till
Digital integritet: Rätt att skydda privatliv och personuppgifter på internet och andra digitala sammanhang
Digital kompetens: Förmåga att kunna använda internet och digital teknik som stöd för det egna arbetet
Kodning: Programmering i talspråk
Litteracitet: Förmåga att kunna läsa och skriva
Media: Bilder, ljud, rörliga bilder eller en kombination
Medieläskunnighet: Förmågan att använda, läsa, förstå, tolka och kritiskt bedöma olika slags medieinnehåll
Multilitteracitet: Förmåga att tolka och producera olika slag av skriftliga, verbala, audivisuella eller digitala meddelanden
Nylitteracitet: Förmåga att kunna läsa och skriva digitala texter
Pedagogisk dokumentation: Dokumentation via foton, film eller text som bidrar till reflektion, utvärdering och utveckling av verksamheten
Programmering: Algoritmiskt tänkande i praktiken
Programmeringskunnande: Datalogiskt tänkande, undersökande arbete och produktion samt kunskap om programmerade miljöer och verksamhet I dem
Upphovsrätt: Upphovsmannen har ensamrätt att framställa sitt verk och göra det tillgängligt för allmänheten