Den osynliga pedagogiken

Jag vågar gissa att vi alla någon gång har varit i en situation som liknar den här:

Du bekantar dig med ett pedagogiskt material – kanske en broschyr, en powerpoint eller en bok – som ska stöda dig i ditt arbete. Medan du läser, får du nya idéer och du tänker på hur gärna du skulle vilja testa allt det här i din grupp också. Men samtidigt kan du inte låta bli att också tänka att Det känns som att de som har skrivit det här har glömt hur vår vardag ser ut..

De här tankarna hade jag ofta under mitt första år som lärare i en dagisgrupp med 1-3-åringar. Jag läste det ena finare materialet efter det andra, men fick alltid känslan av att det inte talas tillräckligt om de saker i vardagen som egentligen kräver ett pedagogiskt tankesätt. Jag minns att jag tänkte att all den energi jag hade satt på att planera mina vuxenledda lärostunder, borde jag egentligen ha satt på att fundera kring vår vardag.

Nu menar jag självklart inte att det skulle vara något fel på planerad och genomtänkt pedagogisk verksamhet i form av lärostunder – det jag menar är att lärostunderna är inte de enda stunderna som innehåller pedagogik. För att ni ska förstå bättre, vill jag förklara saken via ett exempel.

Anna Laaksonen skriver i sin magistersavhandling Kanssasäätely päiväkodin siirtymä- ja siivoustilanteissa (Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet, 2019) att övergångssituationer på dagis uppskattas ta sammanlagt t.o.m två timmar per dag. Efter att ha läst det här, skissade jag ur minnet upp hur en vanlig dag såg ut när jag själv jobbade i grupp. Jag tänkte på de daghem jag har besökt den senaste tiden, och den modell jag hade skissat fram stämde ganska bra överens med deras tidtabeller också.

Här är mitt exempel på hur tiden kan fördelas under en vanlig dag på dagis (vi kan använda ett påhittat barn för att göra det tydligare):

Elvar är 3 år, och han brukar komma till dagis kl.8 på morgonen och gå hem kl.16.30 på eftermiddagen. Av hans totala tid på dagis (8,5 timmar) delas timmarna upp ungefär så här:

-1 timme & 45 minuter går åt till att äta (morgonmål, lunch & mellanmål)

-1 timme & 15 minuter går åt till vilan (förberedelse för att gå och vila & själva vilostunden)

-1 timme & 55 minuter går åt till olika övergångssituationer (toalett, påklädning, avklädning, förflyttningar från ett ställe till ett annat, mm.)

Det betyder att av Elvars dag på dagis, går 4 timmar och 50 minuter åt till rutinmässiga, vardagliga eller ”vanliga” händelser, och 3 timmar och 35 minuter blir över för lek och planerad pedagogisk verksamhet.

Tänk om det fanns ett sätt att göra också de här 4 timmarna och 50 minutrarna av Elvars dag till en tid när han har möjlighet att känna nyfikenhet och iver över att lära sig, istället för att det bara ska vara något han måste ”göra undan” för att komma till nästa punkt? Det finns det förstås. Vardagen på dagis och i förskola är full av möjligheter att utforska, uppleva och lära sig tillsammans med barn, på ett sätt som flyter ihop med de vardagliga händelserna.

Hur man kan forma rutiner, övergångar och vardagssituationer så att de är anpassade enligt barnens behov och önskningar, och så att vi tar vara på lärandet i de här stunderna? I fortbildningen som jag kallar Den osynliga pedagogiken (tillgänglig för personal på Esbo stads daghem och förskolor, anmälning sker via en länk som har skickats åt alla föreståndare), fokuserar jag just på den här frågan. Hoppas vi ses där!