Bekantar man sig med medier och med olika slags medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa: man studerar bilder i tidningar och böcker, ser på videor, spelar digitala spel och lyssnar på ljudböcker.
Man utforskar miljön och världen tillsammans exempelvis genom att fotografera eller leta efter information. samtidigt lär man sig att vara kritisk, lär man sig förstå att en del saker som tas upp i medierna är sanna medan andra är påhittade, och att medieinnehållen skapats av människor. Man uppfattar skillnaden exempelvis genom att själv redigera fotografier. Barnen uppmuntras att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll. Barnen styrs till att ställa frågor om det de ser och hör.
Fundera tillsammans med barnen på hur medierna syns och påverkar i deras vardag, om medieanvändningen i familjerna, man diskuterar tiden man tillbringat med medierna och upplevelser av dem, man diskuterar reklam och skillnaderna mellan att vilja ha, behöva och köpa.
Tänker man ut olika slags medieinnehåll, såsom digitala berättelser, ljudinspelningar eller teckningar, och provar på att framställa dem med någon medieapparat.
Bekanta er med olika medieverktyg samt digitala applikationer och program, på ett positivt, lekfullt och experimentfullt sätt.
Gör barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, i valet och produktionen av såväl innehållet som framställningsmetoden.
Diskutera med barnens rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma frågor. Man använder media till hjälp.
Pratar man tillsammans om att man har rätt att skydda sin integritet och sin kropp. Man berättar att man måste fråga barnet om lov innan man tar eller visar bilder eller videor av ett barn.
Prata med barnen om att en del medieinnehåll är lämpliga för barn, medan andra inte är det. Man lyfter fram åldersgränser och deras skyddande syfte. Man diskuterar med barnen och vårdnadshavarna om barnens trygga medieanvädning.
Diskuterar man vad upphovsrätt är: var och en har rätt att bestämma hur hens arbete ska användas. Man visar exempel på hur arbeten ska behandlas: man skriver namnet på barnets egna arbeten och ber om lov innan man delar dem. Man är medveten om upphovsrättens betydelse i verksamheten.
Personalen vet var man får stöd för användningen av digitala miljöer. Personalen söker stöd vid behov.
it-pedagog, tutor
Personalen introducerar barnen till de redskap och apparater som finns i lärmiljön. Man lär sig att teknik är en naturlig del av vardagen, man lär sig att starta och stänga av en mobil enhet samt att ladda enheten. Man lär sig namnge utrustningen och identifiera de vanligaste symbolerna.
Man undersöker och provar tangentbord. Hitta tangenterna för ditt eget namn.
Man övar med barnen på olika sätt att styra apparater. Barnen lär sig beakta belysningen och skärmens ljusstyrka samt att justera dem.
Digitala miljöer används som en del av stödet för utvecklingen och lärandet,bekantar man sig tillsammans med barnen med olika applikationer på ett experimentellt och lekfullt sätt och via lärområdenas teman, spelar man spel, utforskar deras logik, hittar på nya spel och ändrar på bekanta spel tillsammans med barnen.
Stöd med hjälp av digitala miljöer de första stegen till läs- och skrivutveckling, gör man egna och gemensamma digitala böcker i enlighet med det vidgade textbegreppet, övar man lekfull läsning och skrivning, gör man lekfulla animationer, använder man digitala miljöer för att berätta egna sagor
Personalen ser till att verktygen och utrustningen är tillgängliga för barnen så att barnen uppmuntras att använda dem i lek och lärande. barnen får erfarenheter av långsiktig verksamhet i digitala miljöer.
Barnen uppmuntras att ställa frågor, som man tillsammans letar efter svar på med hjälp av digitala tjänster. bekantar man sig med grundläggande användning av en webbläsare samt gör bild- och röstsökningar.
Klassificeringar och grupperingar görs på ett lekfullt och spelinspirerat sätt i digitala tjänster
Tillsammans löser man eventuella problem som man stöter på i digitala tjänster och upprätthåller då en positiv attityd till interaktiva digitala tjänster.
Använd digitala miljöer för att synliggöra barnens tankar och intressen, man lär sig känna igen emojier.
Ge barnen erfarenheter av hur man i digitala tjänster kan delta i gemensam verksamhet.
Planera lärmiljöerna så att barnen i sina lekar kan öva på den typ av tänkande som behövs för programmering: klassificering, jämförelser och ordnande. Man observerar också regelbundenheter och upprepningar tillsammans med barnen
Uppmuntra barnen att förundras över och ställa frågor om fenomen och företeelser i miljön samt hitta svar och lösningar på dem. Man namnger och förklarar fenomenen tillsammans.
Barnen lär sig att följa och ge instruktioner genom lek eller aktivitetsbaserade övningar. Instruktionerna kan vara kroppsliga, visuella, verbala eller ljudbaserade.
Utvidga barnens teknikrelaterade upplevelsevärld genom att ta reda på funktionsprinciperna för maskiner och apparater som används i vardagen. Man tänker ut och bygger egna apparater och kreativa tekniska lösningar, som presenteras för de övriga.
Spela olika spel och utforskar deras egenskaper tillsammans. Anpassa lekar som är bekanta för barnen och färdiga spel, tillsammans med barnen, genom att hitta på nya regler, uppgifter eller sätt att gå framåt.
Utforskar man tillsammans med barnen hur man med teknikens hjälp kan följa vad människor gör. Man letar efter praktiska exempel i den egna närmiljön, såsom rörelsedetektorer, kartapplikationer, streckkodsläsare eller QR-koder. Man funderar på vilken hjälp eller nytta människor har av digitala tjänster.