Småbarnspedagogik

Medialäskunnighet

Tolkning

Bekantar man sig med medier och med olika slags medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa: man studerar bilder i tidningar och böcker, ser på videor, spelar digitala spel och lyssnar på ljudböcker.

  • visa hur ni redigerar foton så att ansikten inte syns, printa ut bilder som klipps ut och redigeras genom att målas eller klistras på ny bakgrund. Filterappar, fotograferingprogram (ipadens eller telefonens egna)


Man utforskar miljön och världen tillsammans exempelvis genom att fotografera eller leta efter information. samtidigt lär man sig att vara kritisk, lär man sig förstå att en del saker som tas upp i medierna är sanna medan andra är påhittade, och att medieinnehållen skapats av människor. Man uppfattar skillnaden exempelvis genom att själv redigera fotografier. Barnen uppmuntras att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll. Barnen styrs till att ställa frågor om det de ser och hör.

  • Genom att själv ta bilden och sedan redigera/ändra den, ser barnen genast kopplingen mellan påhittat och verklighet. Se sidan 15 i Stigar till medialäskunnighet, för roliga och konkreta exempel.


Fundera tillsammans med barnen på hur medierna syns och påverkar i deras vardag, om medieanvändningen i familjerna, man diskuterar tiden man tillbringat med medierna och upplevelser av dem, man diskuterar reklam och skillnaderna mellan att vilja ha, behöva och köpa.

Mediaproduktion

Tänker man ut olika slags medieinnehåll, såsom digitala berättelser, ljudinspelningar eller teckningar, och provar på att framställa dem med någon medieapparat.


Bekanta er med olika medieverktyg samt digitala applikationer och program, på ett positivt, lekfullt och experimentfullt sätt.


Gör barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, i valet och produktionen av såväl innehållet som framställningsmetoden.


Diskutera med barnens rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma frågor. Man använder media till hjälp.

Verksamhet i mediamiljöer

Pratar man tillsammans om att man har rätt att skydda sin integritet och sin kropp. Man berättar att man måste fråga barnet om lov innan man tar eller visar bilder eller videor av ett barn.

  • Man lär sig trygg medieanvändning. De regler som gäller i verkliga livet gäller även på nätet. Lär barnen att vända sig till en trygg vuxen, då de stöter på något obehagligt (skapar rädsla, eller otrygghet) material (Se sidan 36-37 i Stigar till medialäskunnighet)

Prata med barnen om att en del medieinnehåll är lämpliga för barn, medan andra inte är det. Man lyfter fram åldersgränser och deras skyddande syfte. Man diskuterar med barnen och vårdnadshavarna om barnens trygga medieanvädning.


Diskuterar man vad upphovsrätt är: var och en har rätt att bestämma hur hens arbete ska användas. Man visar exempel på hur arbeten ska behandlas: man skriver namnet på barnets egna arbeten och ber om lov innan man delar dem. Man är medveten om upphovsrättens betydelse i verksamheten.

Digital kompetens

Praktiska färdigheter

Personalen vet var man får stöd för användningen av digitala miljöer. Personalen söker stöd vid behov.

  • it-pedagog, tutor


Personalen introducerar barnen till de redskap och apparater som finns i lärmiljön. Man lär sig att teknik är en naturlig del av vardagen, man lär sig att starta och stänga av en mobil enhet samt att ladda enheten. Man lär sig namnge utrustningen och identifiera de vanligaste symbolerna.

  • Vad är skillnaden på en ipad och en telefon? Var är hemknappen på en ipad? Hur fungerar en printter/skrivare? Vad är en app? Hörlurar och hur man kopplar dem. Koppla ihop med bluetooth till exempel högtalare (äldre barn). Höja och sänka volymen.

Diskutera med barnet vad internet är. Man lär sig med barnen vad en webbläsare är och vad det innebär att surfa.
  • Jämför t.ex. hur webläsarikonerna ser olika ut för safari och chrome.

Man undersöker och provar tangentbord. Hitta tangenterna för ditt eget namn.

Man övar med barnen på olika sätt att styra apparater. Barnen lär sig beakta belysningen och skärmens ljusstyrka samt att justera dem.

  • Till exempel kan du låta barnet skriva spökskrift (barnet skriver på sitt sätt, en saga och läser upp skriften för en vuxen. Den vuxna får gärna skriva upp den återberättade sagan på samma papper).

Digitala miljöer används som en del av stödet för utvecklingen och lärandet,bekantar man sig tillsammans med barnen med olika applikationer på ett experimentellt och lekfullt sätt och via lärområdenas teman, spelar man spel, utforskar deras logik, hittar på nya spel och ändrar på bekanta spel tillsammans med barnen.


Stöd med hjälp av digitala miljöer de första stegen till läs- och skrivutveckling, gör man egna och gemensamma digitala böcker i enlighet med det vidgade textbegreppet, övar man lekfull läsning och skrivning, gör man lekfulla animationer, använder man digitala miljöer för att berätta egna sagor

  • Book creator, Google slides, Puppet pals

Uppmärksamma barnen på att hålla pauser och på bra arbetsställningar, stretchar, gympar och rör man på sig mycket och regelbundet.
Lär barnen att beakta ljudkvaliteten och -styrkan, lär barnen att beakta belysningen och skärmens ljusstyrka samt att justera dem.
  • Volymkontroll, höj och sänk volymen vid behov.
  • Höj och sänk ljusstyrkan för skärmen, så att ni hittar passligt ljus, så ögonen inte blir trötta.

Ansvar och trygghet

Personalen ser till att verktygen och utrustningen är tillgängliga för barnen så att barnen uppmuntras att använda dem i lek och lärande. barnen får erfarenheter av långsiktig verksamhet i digitala miljöer.

Informationshantering

Barnen uppmuntras att ställa frågor, som man tillsammans letar efter svar på med hjälp av digitala tjänster. bekantar man sig med grundläggande användning av en webbläsare samt gör bild- och röstsökningar.


Klassificeringar och grupperingar görs på ett lekfullt och spelinspirerat sätt i digitala tjänster

  • Prova till exempel appen Sort it out. All sortering ska inte ske digitalt. Ibland sorterar vi färgpennor och legobitar och dylikt, men ibland övar vi på det också digitalt.

Interaktion

Tillsammans löser man eventuella problem som man stöter på i digitala tjänster och upprätthåller då en positiv attityd till interaktiva digitala tjänster.


Använd digitala miljöer för att synliggöra barnens tankar och intressen, man lär sig känna igen emojier.

  • Ha ipad med i verksamheten. Låt barnen ta bilder av det som intresserar dem. (superhjältar, natur, gosedjur). Emojier kan också användas för att synliggöra känslor.

Ge barnen erfarenheter av hur man i digitala tjänster kan delta i gemensam verksamhet.

  • Ordna digitala möten/träffar. Till exempel sagoyoga

Programmering

Datalogiskt tänkande

Planera lärmiljöerna så att barnen i sina lekar kan öva på den typ av tänkande som behövs för programmering: klassificering, jämförelser och ordnande. Man observerar också regelbundenheter och upprepningar tillsammans med barnen


Uppmuntra barnen att förundras över och ställa frågor om fenomen och företeelser i miljön samt hitta svar och lösningar på dem. Man namnger och förklarar fenomenen tillsammans.


Barnen lär sig att följa och ge instruktioner genom lek eller aktivitetsbaserade övningar. Instruktionerna kan vara kroppsliga, visuella, verbala eller ljudbaserade.

  • Till exempel recept. (mat, origami, pyssel överlag)

Undersökande arbete och produktion

Utvidga barnens teknikrelaterade upplevelsevärld genom att ta reda på funktionsprinciperna för maskiner och apparater som används i vardagen. Man tänker ut och bygger egna apparater och kreativa tekniska lösningar, som presenteras för de övriga.

  • Läs och bläddra i tex. Hur funkar det?, böckerna.
  • Låt barnen bygga egna apparater eller uppfinna nya spel/lekar och förklara hur de funkar. (Apparaterna behöver inte funka på riktigt)


Spela olika spel och utforskar deras egenskaper tillsammans. Anpassa lekar som är bekanta för barnen och färdiga spel, tillsammans med barnen, genom att hitta på nya regler, uppgifter eller sätt att gå framåt.

  • brädspel

Programmerade miljöer och verksamhet i dem

Utforskar man tillsammans med barnen hur man med teknikens hjälp kan följa vad människor gör. Man letar efter praktiska exempel i den egna närmiljön, såsom rörelsedetektorer, kartapplikationer, streckkodsläsare eller QR-koder. Man funderar på vilken hjälp eller nytta människor har av digitala tjänster.

  • Ni kan tex. ta ut rutten till parken på google maps.