Vårt kvalitetsarbete

I Lomma kommun strävar vi efter ett arbetssätt som innebär att vi litar på att människor i kärnverksamheten har kunskap, omdöme och vilja att genomföra sitt arbete på ett bra sätt utan detaljstyrning och att organisationens viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar utifrån behoven i mötet mellan medarbetare och medborgare.

Syftet med kvalitetsarbetet är att utveckla verksamheterna och ge samtliga av våra ca 5200 barn, elever och studerande en likvärdig utbildning, alla ska lyckas.

Grundprocessen i det systematiska kvalitetsarbetet

Statliga författningar

Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 § skollagen). Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå 4 kap. 4 §skollagen).

Enligt skollagen (2010:800) ansvarar huvudmannen, Lomma kommun, för att utbildningen genomförs på ett sådant sätt att de nationella mål som riksdag och regering fastställt för verksamheten kan nås. Verksamheterna ska, förutom de statliga styrdokumenten, utformas utifrån lokala förutsättningar och behov. Skolans styrning brukar ses som en styr- och stödkedja.

Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet enligt 1 kap. 9 § skollagen (2010:880). Och det är huvudmannen, Lomma kommun, som ansvarar för att utbildningen är likvärdig inom de verksamheter som barn- och utbildnings ansvarar för. Likvärdig är inte lika utan hänsyn ska tas till barn och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som mjöligt och en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (1 kap. 4 § skollagen).

Styrsystem för att leda, utveckla och följa upp verksamheten genom mål- och resultatstyrning.pdf

Lomma kommuns styrmodell

I Lomma kommun strävar vi efter ett arbetssätt som utgår från en ledningsfilosofi baserad på tillit. ”Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer att lita på att människor i kärnverksamheten har kunskap, omdöme och vilja att genomföra sitt arbete på ett bra sätt utan detaljstyrning och att organisationens viktigaste uppdrag är att skapa förutsättningar utifrån behoven i mötet mellan medarbetare och medborgare”.

Att vi utgår från en ledningsfilosofi baserad på tillit innebär att Lomma kommun strävar efter att utveckla styrningen och ledningen på ett sådant sätt att denna ledningsfilosofi genomsyrar hela verksamheten. I likhet med Tillitsdelegationen definierar Lomma kommun tillitsbaserad styrning och ledning på följande sätt: ”Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet”.

Aktiviteter i det systematiska kvalitetsarbetet

Barn- och utbildningsnämndens mål och de riktade målen från kommunfullmäktige bryts ned av förvaltningen som anger hur målen ska uppfyllas genom olika konkreta aktiviteter under året. Målen tillsammans med det de statliga författningarna utgör grund för aktiviteter i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett ord som är viktigt i Lomma kommun kvalitetsarbete är begreppet Lär. Rent praktiskt utgör det stommen i vårt årshjul där vi tolkar statens författningar.

Lomma kommuns arbetsprocess inom styrsystemet utgår ifrån ett styrhjul som är baserat på den så kallade PDSA-cykeln,4 vilken utgör en grundmodell för ett flertal styr- och ledningssystem i offentlig verksamhet.

Centrala begrepp

Kvalitetsrapport och enhetsplan

Samarbetet i och styrningen av den svenska skolan beskrivs ofta som en kedja, som brukar kallas för styrkedjan eller stödkedjan. Huvudmannens roll i kedjan är att planera, följa upp och utveckla utbildningen inom hela organisationen. För det här arbetet är huvudmannen beroende av underlag från enheterna.

Kvalitetsrapporten är rektorernas uppföljning och utvärdering av förskole- och skolenhetens måluppfyllelse avseende utbildningsuppdraget. Kvalitetsområdena är lärande och utveckling, normer och värden samt trygghet och inflytande. Underlag för rektorernas analys och bedömning är kvantitativ och kvalitativ data, pedagogernas reflektioner av sin undervisning.

Enhetsplanen är rektorernas prioriterade utvecklingsmål för kommande läsår.

Lärventilering

Lärventilering är en kvalitetsdialog där rektorerna får återkoppling på enhetens kvalitetsrapport av förvaltningen. Syftet är att stärka rektorerna i skrivandet samt att de som möts har ett lärande samtal.

Lärseminarium

Lärseminarium är en kvalitetsdialog mellan förvaltning och rektorernas ledningsgrupper med fokus på uppföljning av enheternas utvecklingsarbete. Syftet är att de som möts har ett lärande samtal om det planerande arbetet.

Lärrapport

Lärrapport är ett verktyg i huvudmannens uppföljning av utbildningsuppdraget med fokus på likvärdighet. I Lärrapporten presenteras måluppfyllelse, reflektion och vad som ska förbättras i utbildningen.

Lärstämma

Lärstämma är kvalitetsdialog mellan politiker och professionella med utgångspunkt i Lärrapporten. Kvalitetsdialogen utgår från områdena likvärdighet, kvalitet samt hälsosam lärmiljö och frågor som förvaltningen identifierat som viktiga att diskutera. Syftet är delande av kunskap och erfarenheter från sådant som har fungerat, varit framgångsrikt och utmaningar som verksamheterna ställs inför.